Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Beskriare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beskriare
— 80 —
Beskänka
eller androm, ath wij saadana twngar paa lagt
haffue wtaff otrengdom maalom. Gust. 1 reg.
2:4. — 3. Utskrika, illa berykta, smäda,
förtala, the oss medh widöpen mun vthropa
och beskryia för Papister. L. Petri Kyrkost.
4 a. the beskriya oss för kettare. 2 Post. 89 b.
beskriyar oss för ohöffueliga sedher. Sal.
vish. 2:22. Szå haffuer han ... emoett all
sanning beskrijadt the Swenske. Svart Kr.
57. beskrijade och fördömde samma lerdom
(lära). Ders. 114. The beskriya fast Gudz
ord Och ketterij thet kalla. Psalmb. 1572
90 a. skola Predikarena icke inbyrdes
beskryia hvar annan aff predikostolen. Tegel
Gust. 1 hist. 1:217.
Beskriare, m. Utspridare af ondt rykte.
beskriyare och onda bwdtbærare. Gust. 1 reg.
2: 4.
Beskrifva, tr. 1. Skrifva, uppskrifva,
uppteckna, bescrijffua verldenes historia.
P. J. Gothus Rel. art. 2. the funno
bescriff-uit j Laghen,... at Israels barn skulle boo j
löffhyddor. Neh. 8:14. bescreffna stadgar.
Col. 2:20. titt folck,... thet så mykit är at
thet ingen rekna eller bescriffua kan. 1 Kon.
3: 8. the som nu widh nampn bescreffne äro.
1 Krön. 5 (4: 41). wij haffua the mänz nampn
bescriffuin som theras öffuerstar äro. Esra
5:10. The skola ... vthi Israels hwsz taal
icke bescreffne warda. Hes. 13: 9. Abothen
... i dandemanna närwaru skulle lathe
be-scriffue clöstrets clenodia. H. Brask (HSH
16:16). tu all vthgifft och intägt bescriffuar.
L. Petri Sir. bok. 42:7. — 2. Påskrifva,
fullskrifva. Herren fick migh the twå
steen-tafflonar, bescreffna medh Gudz finger. 5
Mos. 9:10. thet (brefvet) War bescriffuit vthan
och innan. Hes. 2:10. — 3. Förskrifva. Och
war heela adhelen bescriffuin aff hela riket
til Stocholm. O. Petri Kr. 326. — 4.
Ut-skrifva. den beskrifne convents dagen. A.
Oxenstjerna (HSH 29:246). — 5.
Skatt-skrifva, skattlägga, en partt aff frelsit lotho
gå for ryckte, atuj wilde lathe bescriffue
menige Frelsis godz. Gust. 1 reg. 11:115.
Beskränka, tr. [T. beschränken.] 1.
Om-skranka, sätta i trångmål. Chronan äfven
denne tijden med icke mindre difficulteter
än den förflutne beskränckiat ähr.
Stjernman Riksd. 2:1159 (1650). - 2. Inskränka.
Boråhs stadz ... invånare skole och måge här
uppe i landet få drifva deras handel, hvilken
doch K. M:tt... således hafver funnit godt at
beskränckia och til sådane vahror allenast
uthsträckia, som hoos them uthvärckias.
Stjernman Riksd. 2:1536 (1668). Kongl.
M:tt finner vara mycket betenckeligit at så
beskränkia alt tackjerns inkiöp i bergzlagen,
at ingen skal få thet samma sig tilhandla
uthan uthi upstäderne. 2:1750 (1675).
Konungens rätt och macht vid lagz stifftandet...
mycket beskränkes 3:2056 (1689).
Beskydda sig, refl. Söka skydd, göm-
ställe, undangömma sig. [Mnt. beschudden.]
MesterJöran. ..skall icke wara lånkth j frå
håndenn, noghen stadz beskiuddende sig her
om kring i Roden bland syne landbor. Gust. 1
reg. 6:113.
Beskydding,-ning, f. Beskydd, försvar.
[Mnt. beschuddinge.] The haffua intet
hoff-uudh (höfvitsmän) och ingen beskydding
meer. 1 Macc. 12:54. the Romare ... gerna
togho fremmande folck j beskyddning, som
när them hielp sökte. 8:1. then beskydning
som wij menniskiorna aff them (englarne)
haffua. L. Petri 3 Post. 123 a.
Beskygga, tr. Beskugga, öfverskygga.
Thes greenar vijdt och bredt beskyggia
landsens ändar. Stjernhjelm Jubelsång.
Beskyla, tr. Skyla, vthwertes skijn, vnder
hwilko allahanda ondska och odygd skulle
beskyld warda. Försp. till 2 Tim.
Beskyldad, p. adj. Beslägtad, på dubbelt
vis beskyldad med des ätt. Kellgren 1:169.
Beskymfa, tr. Skymfa. [T. beschimpfen.]
E. K. May:ts fregatte är på det högsta
beskymfat. Lönbom Sv. arch. 2:135 (1692).
Beskådelse, f. the wordo fångne j theras
beskodhelse, effter creaturen, som man seer,
äro så degheligh. Vish. 13:7.
Beskäftad, -tig, adj. Sysselsatt. [T.
beschäftigt.] Våre krijgzbetiänte, som vidh
påstående feygd nödhvändigt uthi vår och
cronones pressarne tiänst beskäfftade äre.
Stjernman Com. 2:884 (1658). jag var
be-skjefftig at så ordinera mina saker, at jag
skulle med en ordentel. oeconomie lefva på
landet. Ehrensten (Lönbom Anek. 1.5:88).
Beskämma, tr. 1. Skämma ut, skymfa,
smäda. [T. beschämen.] han wardt
bedröff-uat om Oauid, effter hans fadher hadhe så
beskemdt honom. 1 Sam. 20: 34. thet
alra-betsta beskemmer han som alramest. Syr. 12
(11:33). werldennes wijsheet och förnufft
be-skämmer och försmädar tit h. nampn. P. J.
Gothus Sätt att bedja F7b. Barnen...
faar och moor beskämma. Wexionius Sinn.
Dia. Epiphanes ... månde så beskämma
Sin konungsliga ätt. Spegel Sal. vish. l.
domare ... skola näpsa, beskämma (komma
att blygas) och öfvertyga them, som förfölja
then oskyldiga. Pass. and. 243. — 2. Kränka,
vanära. Tu skalt icke meer gladh wara tu
beskemda dotter Zion. Es. 23:12. then som
bannar och försmäder sin nästa, han
beskäm-mer sin egen ära. Spegel Pass. and. 384.
Beskänka, tr. [T. beschenken.] 1. Iskänka
(öl o. d.) åt någon, förpläga med dryck,
half-parten (af sakören) tage ... embetz ålderman
medh heele embetet, til at låta beskänckia
sigh i sitt gille. Stjernman Com. 1:794
(1622). — 2. Begåfva. Himlen hade mig
med mycket godt beskiänkt. Columbus
Vitt. 72. jag beskänkte hvar skeppare med
en silfverbägare. M. Stenbock (Lönbom
Anek. 2:169).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
