Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Besnöga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Besnöga
— 83 —
Bespringa
gyllen nät mig aldraförst besnärde.
Rosenhane Ven. 4. Tu kastar bort thet näät som
siälarna besnärjer. Spegel Guds verk 80.
— 2. Fängsla, the äro allesammans
be-snerde vthi kulor. Es. 42:22.
Besnöga, tr. Nedsnöa. En hinner fram
til vintren kalla, När åldren håår ok skägg
besnögar. Lucidor Ee3b.
Besnöra, tr. Besätta eller kanta med
snören. [T. beschnüren.] Til skreddaren lät
han then (kappan) föra, Hvilken skal strax
henne besnöra. Chronander Surge D5b.
Besoldning, f. 1. Medel till sold. Men
j lägret brast honom både ööl oc bröd, På
betzolning hadhe han ock nödh. En liten
Crön. G 2 a. — 2. Lön, aflöning. (Äfven
i fråga om andra personer än krigsfolk.) then
besollning vij honom (tullnären) nådigest vele
framdeles effterlåte. Stjernman Com. 1:270
(1577).
Besorgelig, adj. Som befarar något,
misstrogen. [T. besorglich.] En gammal
hund gåår besorgeligh til hvijlo.
Marcol-phus A 6 a.
Bespana, intr. och ir. Spana, efterspana,
utspana, bespör och bespanar om allehanda
læglighether. Gust. 1 reg. 2: 16. bespane
huar han siit tiil holdh haffuer. 6:114. the
skulle granneliga bespana effter barnet. O.
Petri 2 Post. 20 b. speia och bespana hure
ther kunde stå till. Svart Kr. 148. bespana
the anslag hann och hanss partij hafft hade.
Gust. 1 reg. 5:251. bespana och bespeya
landet. 1 Krön. 20 (19:8). de hade bespant
ut ett vad, der de kunde ridandes
öfverkomma. S. Elofsson 154. alle ting
bespanades altidh flijtelighen. Schroderus
Liv. 532. Jag kan then vägen ej, fast om iag
vil, bespana, På hvilken foglarna the hafva
vädiobana. Spegel Guds verk 199.
Bespaning, f. Spejeri. sende han ett
skep uth uppå bespaning. Schroderus Liv.
544. Konungarna ... hade emedlertid alt
stadigt sina bespaningar ute öfver Römarike.
Peringskiöld Heimskr. 1:471.
Bespea, tr. Göra spe af. månge
menniskor äre, hvilkas mästa förehafvande ther
på uthgår, at the annat folck til theras skadha
förhåna och spotta, förolämpa och bespea.
R. Foss 510.
Bespegla, tr. 1. Se en afspegling af
något, hafwa them (helgonen) för en spegel,
ther wij bespägla hans (Guds)
barmhertug-heet wti. O. Petri Men. fall K 2 a. — 2.
Refl. Spegla sig. [T. sich bespiegeln.] när
vij oss flijteligen uthi thenne spegel bespegle.
Schroderus Men. speg. A 3 a.
Bespeja, tr. Uppspeja, utspeja, utforska.
the tiwffuar, som samma godz röffuad och
stulith haffde, wrdhe (vordo) sidhan
bespe-iadhe och gripne. Gust. 1 reg. 4:194.
Be-seer och bespeyer all rwm ther han gömer
sigh. 1 Sam. 23: 23. nästan hvar en fisk kan
långt förut bespeija När dunder, liungeld,
storm skal tiocka luften fäja. Spegel Guds
verk (1745) 189.
Bespejare, m. Spejare, kunskapare. thet
förloffuade landzens bespeyare. P. Erici
1: 66 a. man skulle honom grijpa och förvara
såsom en bespeijare. Schroderus Liv. 514.
Bespejeri, n. Spejeri. Bespeyerij är itt
stycke utaff krigzväsendes nödtorfftigha
för-sichtighet. L. Paul. Gothus Mon. turb. 266.
Bespejning, f. så atj stedze haffue på
alle sidor bespeyning om eder, så ath eder
ecke skeer nagenn forraskning. Gust. 1 reg.
9:140.
Bespetsad, p. adj. Beväpnad (eg. med
spets, pik)? (jfr SAOB.) Vi gå bespetzade
med list i kulan in. Kolmodin Qy. sp. 1:45.
Bespicka, tr. Späcka. [T. bespicken.]
den fahrligheet oss uthur Pålandh tilstunder
... ähr medh hoot och undseyelse bespickat.
A. Oxenstjerna (HSH 25:183). medh
sådane phantasier och oväsen ähre alla
hoff-uen bespickade. Bref 1. 4:176. —Jfr
Bespäcka.
Bespisa, tr. 1. Proviantera, förse med
lifsmedel, vårth slaath bespisas skal mett
salth och hwmbla. Gust. 1 reg. 4:89. slottet
... war intit bespijsat. O. Petri Kr. 211.
Israels barn ... bespijsadhe sigh, och drogho
tijt emoot them. / Kon. 20: 27. — 2. Utdela.
uj haffua her ingen råd tiil ath bespijse krut
vth på szå monge platzer. Gust. 1 reg. 10:
171. Jfr Utspisa.
Bespisning, f. 1. Proviantering, fisk ...
tiil slaatthens bespisningh. Gust. 1 reg. 4: 40.
på thet nödtorftig bespisning med färsk
kött-maat vthi wår stad Stocholm för en skälig
betalning icke fattes mötte. Skråord. 54 (1546).
— 2. Proviant, hanss iakther haffue vptagit
ij (2) skuter med bespisning som lönlighe
vore vtsende fraa köpnehaffn Söwerin norby
til tröst oc bestand. Gust. 1 reg. 1:201.
Bespott, n. Spott, spe. dieffuulen ganska
flitigt stichter Bådhe lögn, bespott och
skam-ligh dichter. Messenius Ret. B 3 b. råka ut
för en sådan, som bemöter mig med bespott.
Complim. bok 8.
Bespottisk, adj. Bespottande, spefull.
[T. spöttisch.] then . . . bespotteske
dieffuulen. A. Simonis V 3 b. bespottisk, led
och freck. Kolmodin Qy. sp. 1:18.
Bespreda, -sprida, tr. Sprida, utsprida.
[Mnt. bespreden.] rikitzens råd ær gandzska
vidhe bespredit kring rikit. Gust. 1 reg. 4;
144. förrederiit är såå storth oc witt besprith.
6:68. then nye luterske lääre, then hanss
(Luthers) anhang mongenstatz forderffueliga
bespreet haffue. H. Brask (Gust. 1 reg. 5:294).
Bespringa, tr. Springa på, anfalla. [T.
bespringen.] vij här efter icke måghe gifva
grannar och ovenner så stort hop oss til at
kunna bespringa och öfvervinna. Gust.
Adolf Skr. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
