Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bespråka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bespråka
— 84 —
Besticka
Bespråka, tr. Väcka talan om, göra
anspråk på. [Mnt. bespreken.] Peder mansson
besprakade någor köper som gierdt hwitkop
haffde tagit. O. Petri Tänk. 20. Hans Kock
besprakede ciiii marc paa hustru Cecilies ...
wägna i sone stensons huss. Ders. 22.
Bespränga, tr. 1. Bestänka, fukta. [T. [-be-sprengen.]-] {+be-
sprengen.]+} Aff Svenska manna inrijkes
uth-gutin blodh är tå vårt land blifvit besprängt.
Girs Gust. 1 kr. 10. Prästen honom
be-sprenger medh vigdevatn. Petrejus Beskr.
6: 7. steekia surt brödh, besprängia thet medh
vijnätikia. Sparman Consil. B 4 a. så tager
man vatn och bespränger ther medh trän
öffver. Risingh 46. — 2. Beströ, öfversålla.
Då bleef thet öde-qvaaf (kaos) mäd altings
frö besprängdt. Columbus Poet. skr. kl di.
Om montering l. utpyntning å klädesplagg
o. d. Vestis segmentata, kostelig besatt eller
besprengt clädhe. Var. rer. voc. E7a. (Jfr
Söderwall: klädhe besprängd mz korsom
— i besprängdom wantom.) — 3. Smitta,
ansticka. The som äre af siöfolck
härstammade, äre alle med skörbugg besprängde.
Lindestolpe Skörb. 19. så väl af de siuke,
som döde menniskior en gifftig ånga ...
uth-går, hvar af lufften ... kan snart blifva
besprängd. Pest. 50.
Besputa, tr. Bespruta, besputa
Elephan-terna medh rödt wijn, ... til at fram reeta
them. 1 Macc. 6:34.
Bespäcka, tr. Späcka, fylla, uppfylla.
bespeckia och rijkta köke och kellare. Uti.
på Dan. 584. vårt tungomåhl alt igenom med
Fransöskan blef bespeckat. U. Hjärne Orth.
10. odygd mig bespäckar Uti mitt ansicht
med rätt fula högfärdz fläckar. Kolmodin
Qv. sp. 1:385. med egne observationer och
anmärckningar thenna materien bespäcka.
Lindestolpe Matk. 4. Han har väl
bespeckat sig eller sin pung. Lind Ord.
Bespäda, tr. 1. Påspäda, begjuta. Hans
tunga var bespädd Med nit och väldig and.
Lagerlöf 40. — 2. Uppspäda. the med
främmade och länte ord ville bespäda sitt
språk. Spegel Guds verk 4. Hvad dröfligt
är, lät ey bespädas med din pust. Rudeen
260.
Bespänna, tr. Spänna. När han (Lappen)
vil färdas longt, en rheen han tå bespenner
För akkian. Spegel Guds verk 234. man
en streng på bogan stundom benner, At han
är ganska hård, och stundom lööst bespenner.
Ders. 252. the skola blifva så öfvermotton
ängsliga, som voro theras hiertan bespend i
klöfva. Svedberg Sabb. ro 1:67. — Part.
B e s p ä n d, förspänd, färdig, tillreds. Med
slijke prunk-ord mehr, som kallas
comple-menter, Mått’ then som gillia vil då vara väl
bespänter. Lucidor B 3 a.
Bespörja, tr. och intr. 1. Uppspörja.
alle the godss, hwar han them öffwer menige
vpland bespöria kan, som tilhöra nwnne clo-
steret paa Guthland. Gust. 1 reg. 4:2. —
2. Spörja, förspörja. vj bespörgie athj
haffue eder emott oss rethfærdeliga. Gust.
1 reg. 4:309. Så haffue vij besporth huru
ther om ær i sanningen. Fin. handl. 3:176
(1552). — 3. Spörja, fråga, förfråga sig.
bespörier grannerligha effter barnet. Matth.
2:8. Tå besporde han medh them, hwadh
stund thet war wordet bätre medh honom.
Joh. ev. 4: 52.
Bess, se Bes.
Best, m. Bestie, f. Vilddjur. [L. bestia.]
hwar och en Elephant baar itt torn aff trää,
... och Moremannen som Bestien regeradhe.
1 Macc. 6: 37. Menniskian warder aff
syn-denne förwend och ganska oskickelig giord,
såsom en beest. P. J. Gothus Synd. sp. D
4 b. The hafva hvarken ähra eller troo Eller
konung, uthan samman som bestar boo. S.
Brasck T. krig. B 4 b. Och du, du tiocka
jord, ey utan liffsfrucht är; Du allsköns
örter, gräs, sampt diur och beestar bär.
Columbus Poet. skr. Alb. Jag är en beest,
ett villdiur. C. Gyllenborg Villhj. 106.
Bestaktig, adj. Djurisk, oförnuftig,
grym-heet, omenniskligheet... mon icke hon vara
bestachtigh (oskäligh)? Comenius Tung. 896.
brutal, bestachtig. Svedberg Schibb. 253.
Om Romulo ... berettas, at han i sin späda
åhr didde ena varginno, ty blef han ock
tyrannisk, mordisk och bestachtig. Sabb.
ro 2:1540. är intet folck ehuru stumt, vilt
och bestachtigt, som icke har tvunget sin
oförnumstighet at tro en Gud vara.
Hermelin B 7 b. The menniskior äro
dårach-tige, ja bestachtige, hvilka hålla vällust och
kräselighet för sitt högsta goda. Spegel
Sal. pred. 40.
Bestalla, tr. Belägra. [Mnt. bestalien.]
the hadhe itt gott Feste, Therföre toogh sigh
Judas före at bestalla them. 1 Macc. 6:19.
På thet sidzte kom kong Christiern på ny,
Och så bestalladhe Stockholms by. En liten
Crön. G 2 a.
Beställning, f. Belägring, gör een
be-stalning ther om kring, och bygg itt bolwerck
ther om. Hes. 4: 2.
Bestant, adj. Bastant, tillräckligt stark.
är han icke bestandt at fächta, kan ey heller
genom fördel hålla honom (fienden) uppe,
tå är bättre vijka platzen än illa fächta. J.
Botvidi C 3 a.
Bestick, n. Plan till ett fartygs
byggnad. [T. besteck.] skeppet... är af rätt
bestick bygdt, nemligen 110 fötter långt, 25
bredt och 6 fot under öfverloppet (däcket),
så at det åtminstone kan föra 24 stycken
och brukas til örlig. Stjernman Com. 3:24
(1661). farkostar af sådant bestick och
storlek, som hvar och en sielf behagar. 4: 213
(1679).
Besticka, tr. och intr. Sticka, brodera,
garnera. [T. besticken.] När itt gestebudh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
