Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Betarfva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Betarfva
— 92 —
Betemma
Betarfva, -torfva, tr. och intr. Tarfva,
behöfva, the ey betorffua ath fructhe. Gust.
1 reg. 3: 8. Läna tinom nästa när han
be-torff. Syr. 29: 2. wij vthan honom (Kristus)
intet betorffuom. Försp. till Eph. hwar och
en . .. betorffde intet fruchta sigh. 1 Macc.
14:12. göda effter som han kan affdöma at
åkrens beskaffenheet betarffvar. Risingh 20.
til dess (rikets) försvar och säkerhet...
be-tarfvas anseenlige medel. Stjernman Riksd.
3:2076 (1689). Orden äro klar och betarfva
ingen uttydning. Svedberg Dödst. 296.
refvorna i landets tilstånd voro sådana, at de
betarfvade en skyndsam hielp. Mörk Adal.
2: 91.
Betasta, tr. Bemedla, bedrifva,
ombestyra. [Mnt. betasten, angripa.] vij
visseliga nu förmodat hade att samma våre
be-suäringer skulle annerlunda betastet vordet.
Gust. 1 reg. 5:180. låge all ärande och saker
j bestå motton så at thetta företagna obestond
kunde medt lempe tiil friid, endrekt och
rolighett betastat och stillath bliffue. 6:56.
han begärat ath wij ... wille betasta ther en
fördröijelse vthinnan (uppskof med skuldens
betalning). 7:199. senda några theris
fulmyn-doga sendningebudh ... med någhon werff
thenna sak (klockskatten) anrörandis,
besynnerliga til at betasta all ting j bestå motton.
7: 301. så betaste same ärende, att thet mötte
koma jn for Danmarkis rigis råd på en
be-leglig tijd och städ. 9:103. en god forstondig
karl then ther kunde betastedh hoss hans
K: szå at han finge vette huad hans K:
mening haffuer varit j then motten. 10:100.
hwar thet hade warit honom emoot, hade thet
wel wordet betastat, at thet icke hade
kommit til feyde. O. Petri Kr. 29.
Bete, m. Bit (bröd). [Isl. biti.] En torr
bete ther man läter sigh med nöya, är bätre
än itt fult wisthws medh trätto. Ord. 17:1.
(Sal. ord\ 1536: bitte.) thet (fåret) ååt alf
hans beta. 2 Sam. 12:3. Haffuer iagh ätit
min beta allena, at then fadherlöse icke ock
så haffuer ätit ther aff? Job. 31:17. Tina
betar som tu ätit haffuer moste tu vthspyy.
Ord. 23:8. Han kastar sitt haghel såsom
betar. Ps. 147:17.
Bete, tr. 1. Te, förete. Betedde oc för.de
k. fredenrijgx secreterer for oss ... eth
sö-uerin norbys breff. Gust. 1 reg. 3:189.
migh är beteedt een hård syn. Es. 21:2.
han genom kyrkiotjenarens hand beteer och
giffuer oss sin sanna Lekamen j brödh. L.
Petri Dial. om nattv. H 5 a. — 2. Visa,
utvisa, thessom skulle allenast betees, huru
theras fiendar wordo plåghadhe. Vish. 16:4.
medh thetta teeknet beteer han nooghsamt,
at han förmå och haffuer wilia til at hielpa
ifrå synd L. Petri 2 Post. 287 a. betheedde
honom Gudz rike, och gaff honom kundskap
om thet helgha. Sal. vish. 10:10. — B.
Meddela, tillkännagifva, ær vårth begær
athj oss . . . ther vthinnan betthe edhers
scriffthelige besthe rådh. Gust. 1 reg. 4:67.
warder ther ... med tw ord kortteligha
beteedt, hwadh ther skal warda vthrettat. L.
Petri Exorc. A 3 a. — 4. Refl. vm j idher
til oss betee (vända eder till oss) welen,
skole j finna oss gynstig och welwillig emoth
idher. Gust. 1 reg. 7: 350. hela Israel
kommer til at betee (inställa) sigh för Herranom.
5 Mos. 31:11. Huilkom (apostlarne) han
(Jesus) ock effter sijn pino beteedde (visade,
framstälde, uppenbarade) sigh leffuandes ...
tå han lät sigh see aff them j fyratiyo daghar.
Ap. gern. 1:3. Gudh hwilkom hemden
til-hörer betee tigh. Ps. 94: l. Wijsheten ...
går sielff om kring och söker them som
henne äro werde, och betheer sigh them på
wäghenom welwilieligha. L. Petri Sal. vish.
6:17.
Beteckna, tr. Tillkännagifva, utmärka.
Hwar thet och så wåre (vore) at noghor
heligheet beteknades medh theras clädabonat.
O. Petri Klöst. Fia. Thetta är Jesu
Christi vppenbarelse, then Gudh ... haffuer
beteknat och sendt medh sin Ängel til sin
tienare Johannem. Upp. 1:1. veta tingséns
åthskilligheter och kunna betekna (uthmärkia)
hvart och ett vid sitt namn. Comenius
Tung. 2.
Betemma, -betäma, tr. och intr. [Mnt.
betemen, betamen; T. bezähmen.] 1. Låta
b., låta någon vara, låta honom göra som
han vill, få sin vilja fram, tillåta honom
något; låta någon hafva att skaffa med,
sörja för något. Lät migh betemma at iagh
förgör them. 5 Mos. 9; 14. lät migh
betemma at iagh gömer migh på markenne.
1 Sam. 20: 5. Lät honom betemma at han
bannar, ty Herren haffuer så budhit honom.
2 Sam. 16: 11. Låter betemma barnen, och
förmener them icke komma til migh. Matth.
19: 14. Hwadh göra the amechtighe Judar?
Mon man så skola läta betemma them (att
bygga). Neh. 4: 2. somlighe ... sadhe til
them, Hwadh gören j, at j lösen folan? Tå
sadhe the til them, såsom Jesus hadhe budhit
them. Och så läto the betemma them.
Marc. 11:6. Kommer ock någhor, som sigh
för någon last scrifftat haffuer, annan eller
tridie gång igen medh samma eller een
annor slijk last, then samma må
Poeniten-tiarius wisa bort ifrå sig, och latan på någon
tijd sielff betemma. L. Petri Kyrkord. 32 a.
han inthit befatther sigh med n. n. godz,
vthan lather Claffues scriffuere ther medh
bethemma paa vaare weghna. Gust. 1 reg.
3:804. lather oss med samma theris sack
alena bethæma. 4:124. wij... bekymbre oss
ther inthet med, vtan lathe edher ther med
betemma och thet bestyra. 4:369. konungen
wistades alt i Danmark, och läät sina
be-falninges män betäma med Swerige. O.
Petri Kr. 167. Christus sielff... icke gaff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
