Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Besöla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Besöla
— 91 —
Betalan
sökelse. them skal än nu een annor
besök-ning offuerkomma, therföre at the foro så illa
medh the fremmande. Vish. 19:14. — 3.
Undersökning, visitation. vil Kongl. May:tt
at inge ovanlige inquisitioner och
besök-ningar här öfver (ang. tobakshandeln) på
landzbygden anställas. Stjernman Riksd.
2:1479 (1664).
Besöla, tr. Söla, nedsöla. [Mnt. besolen.]
besöla sich ... vti synd. Syr. bok 1536 23:16.
kasta stofft vppå sitt hoffuudh, och besöla
sigh j asko. Hes. 27: 30. The ... woro
be-söladhe j blodh. Jer. klag. 4:14. hans kiortel
... the med bokkablod besölade och stenkte.
Spegel Guds verk 274. Hvar finnes så rent
och obefläckadt svärd, som ... icke kan med
oskyldigt blod besölas? Malmborg 689.
Besöndra, tr. Söndra, han oss tiil
no-ghen twedrect wille besyndhra j fraa thet
for-bwndt som emellan thenne iij riichen och
the wendiske stæder endrecteliga bleff
be-leffuadt. Gust. 1 reg. 2:99. the wilia
be-sundhra waara throo tienere oss j fraa. 2:186.
Besöndring, f. Söndring, then twedrecth
och besyndringh emellan riichen som han
hade j synneth. Gust. 1 reg. 2: 98.
Besörja, tr. [Mnt. T. besorgen.] 1. Sörja
för, hafva omsorg om. han ... fester honom
(bilden) in til weggena medh jern, så at han
icke faller, så wel besörier han honom, ty
han weet wel, at han intet kan hielpa sigh
sielff. Vish. 13:15. — 2. Försörja,
underhålla, förse med. Saa haffue wij ...
for-skicketh tiidt tiil eder nogre wtaff ware
skyt-tor ... bidiendis athij them ther wille besörgia
tiil noghen tiidh. Gust. 1 reg. 3:117. I
fyra-tiyo åår besörgde tu them j öknenne, så at
them intet fattadhes. Neh. 9: 21. Barsillaj ...
hadhe besörgt Konungen, mädhan han war j
Mahanaim, ty han war en ganska weldigh
(förmögen) man. 2 Sam. 19:32. han giorde
them (städerna) fasta,... och besörgde them
medh spijsning. 2 Krön. 11:11. crononnès
slott och feste skulle besöryas med Swenska
män. O. Petri Kr. 157. — 3. Befara, frukta;
besörjande, som är att befara, dragandes
til dem det fasta och stadiga förtroende, at
de oss ... emot alla besörjande anstöter och
vedervärdigheter manligen skydda.
Stjernman Riksd. bih. 380 (1660).
Besöva, tr. Sofva på, besinna sig på?
[Jfr Mnt. beslapen; jfr äfven Mnt. beseven,
"bemerken, wahrnehmen". [-Schiller-Lübben.]-] {+Schiller-Lüb-
ben.]+} epter thet at noog vmtall ær kommit
bode innanlandz oc vthan om thenne skriin
(St. Katarinas)... syntis mik raad til nogen
tiid thette ærende betre besöwa på eder nadis
gode behag. H. Brask (Gust. 1 reg. 2: 274).
Bet, f. Bete; betesmark. [Isl. beit.] tine
tienare haffua ingen beet til theras booscap.
1 Mos. 47: 4. fäät råmar, Ty the haffua ingen
beet. Joel 1:18. Han seer effter berghen
ther hans beet är, och sökier hwar grönt är.
Job 39:11. Salomo moste dagligha haffua til
spijsning... tiwghu oxar aff beetenne. 1 Kon.
4:23. Jagh skal läta them komma på the
betsta beetena. Hes. 34:14.
Bet, n. Ohyra. (Jfr Bett.) Bet, insecta,
pediculi aut pulices. U. Hjärne Orth. 63.
Bet, f? Jagt. Ingen fogel var under
solen så snar, Som honom kunde följa till
beet. Sv. forns. 1: 58.
Beta, tr. [Isl. beita.] 1. Drifva i bet,
valla, så skal iagh än nu beta och wachta
tijn fåår. 1 Mos. 30:31. så beette Jacob
thet offuer war aff Labans hiord. 30: 36. gack
... och beet tijn kedh widh heerda hwsen.
H. Vis. 1: 8. Min wen ... then ther beeter
ibland roser. 2:16. Och thet samma (landet)
skal warda them quarrleffdom aff Juda hws
til deel, at the ther vppå beeta skola. Zeph.
2:7. — 2. Jaga. The hade bett en hare.
En liten Crön. G 7 b. Du skalt intet beta
i dag Hvarken hiort eller hind. Sv. forns.
1:211. villande diur, som jagh j skogen bette.
1: 296. Han rider sig att beta djur. Sv. folkv.
1:196. den som icke hafver falkar måste
beta med ugglor. RR 1606 (Geijer Skr. II.
3:372). — 3. Fiska, meta. The ginge sigh
till siögestrand, The satthe sigh nidh till att
bethe. Sv. forns. 2:364. — 4. Betsla, spänna
dragare för åkdon, beta före, subjugare,
subjungere. Comenius Tung. index. Beta
före hästarna. Lind Ord. Äfven: Beta utur
(spänna ifrån) hästarna. Ders.
Betaga,, tr. 1. Förtaga, förhindra, then
wpresningh, som ther för handen war, ær
them betaghen. Gust. 1 reg. 2:247. toge
the medh sigh ett stoort taall folk och droge
in till Brunnebeckes färie, menandes sigh
kunna betage att the Swenske icke skulle
komma öffuer älffuen. Svart Kr. 21. — 2.
Afhjelpa, the brister, som rijkene emellom
äre, måtte betagas. Gust. 1 reg. 5:109. man
icke än nu så diupt är inträdt j sakena, at
hon ju wel står til at betagas i bettre
punc-tar. 7:309.
Betala, tr. 1. Löna, vedergälla. Altså
betaladhe Gudh AbiMelech thet onda som
han emoot sin fadher giordt hadhe. Dom.
9: 56. han betalar migh gott medh ondt. 1
Sam. 25: 21. Herren betalar migh effter
mina henders reenheet. 2 Sam. 22:21.
Herren haffuer betalat tina ondsko på titt
hoffuudh. 1 Kon. 2:44. Herren betale
honom effter hans gerningar. 2 Tim. 4:14. —
2. Betala ett löfte, fullgöra, uppfylla
det. Offra Gudhi tackoffer, och betala them
höghsta titt löffte. Ps. 50:14. Så wil iagh
loffsiunga tino nampne ewinnerligha, at iagh
må betala mijn löffte daghligha. 61:9. Hålt
tina Höghtijdher Juda, och betala tijn löffte.
Nah. 1:15.
Betalan, f. Betalning, "then som går i
loffuan, han går j betalan. L. Petri Chr.
pina A 3 b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
