Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bevekelse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bevekelse
— 97 —
Bevog
död menniskia intet hörer och bevekes, ehvad
man ock på honom ropar och stöter.
Svedberg Sabb. ro 2:1335. låta oss beweka och
vmföras alf allahanda lärdoms wädher. Eph.
4:14. tå han (Salomo) nu gammal war,
be-weekte hans hustrur hans hierta effter
fremmande gudhar. 1 Kon. 11:4. Lät ingen
person beweka tigh til skadha. Syr. 4:27. wij
bidhie idher... at j icke snarligha låten
beweka idher jfrå idhart sinne (rubba eder från
besinningen). 2 Thess. 2: 2. the icke låte sig
beuekia j frå thet hulskap som the oss sakt
hade. Gust. 1 reg. 6: 79. wij aff dieffuulen
...warda äggiade och bewekte til synd. L.
Petri 3 Post. 126 b. — Refl. a) Röra sig.
tå elementen ... emoot naturen sigh röra och
beweka. Busch B l b. hon (själen) sigh
beveker, bemöder, och altså stadigt in
per-petuo motu sväffuer. J. Sjgfridi företal a6 a.
Ledemoterne sigh icke beveka medh mindre
the bevekas aff siälen. Schroderus Albert.
2:102. the många stierne-skokkar Beveka sig
och gåå. Spegel Guds verk 158. b) Låta
beveka sig. titt hierta haffuer beweekt sigh
aff Herrans ord. 2 Kon. 22:19.
Bevekelse, f. Rörelse, drift,
sinnesrörelse. kropsens hårde bewekelse. B. Olavi
364 b. tu seer bewekelsen vthi ögonen, ther
thet ena blicket folier thet andra. P. j.
Gothus Synd. speg. k 4 a. the fara vilse, som
mena henne (jorden) altid gå omkring och
hafva en oaflåtelig bevekelse. Spegel Sal.
pred. 16. siälen regerar the vthwertis
lemmanar, at the sigh lenkia effter hennes
bewekelse. P. Erici 5:223 a. så skolen i ock
vara döde til syndennes bevekelse och
eg-gelse, at i henne intet lydén. Svedberg
Sabb. ro 2:1335. beveekelser och affecter.
P. J. Gothus Rel. art. 82. rusta tigh at
strijda emot tijna begärelser och titt sinnes
otilbörlige bevekelser. Schroderus Kors.
413. visa någon hiertans bevekelse, när
sorg och olycka trycker os. Spegel Pass.
and. 92.
Beveklig, adj. Vek, mjuk, eftergifven,
som kan bevekas, the ville medh sin
hasti-ghe ankomst göra them uthi stadhen redde
och beveeklighe. Schroderus Liv. 597.
huru bögeligit et ungt förstånd är, och huru
bevekeligit et ungt hierta. Rydelius Förn.
öfn. föret. § 19. Jag hoppas Hennes Nåd har
ett bevekligt öra. A. G. Silverstolpe
Skald. 441.
Bevilkomma, tr. Tillmötesgå, bemöta.
[T. bewillkommen.] Bevilkomma tin vän, så
mycket du förmår, med din omsorg, med
heder och ära. Hermelin C 2 b.
Bevilliga, tr. [Mnt. bewilligen.] 1. Göra
villig, huar szå wille wara aff nödhen, att
the dobbell soldenere med någen redelig
stekepening skulle ther till (att taga tjenst)
bewilligis, szå (såge) wij thå gerne, atj wille
thet begåå på wore wegna. Gust. 1 reg. 8:142.
— 2. Bevilja. Bleff så bewilligat och
be-slutadt alle the articklar. Svart Kr. 133.
Bevillning, f. Beviljande, medgifvande.
1 blefve stadige och fäste ståndande vid edra
ens giorde bevillningar och löfften. Gust.
Adolf Skr. 198. thenna chröningz
bevillning, som skedde uti Örèbro på sidstledne
herredag. Ders. 199.
Bevinda, tr. Omlinda. [T. bewinden.]
en stohr hvith hiorth, hvarss horn vore medh
allahanda slagz blomster bevindade. HSH
28: 357 0663).
Bevisa, tr. 1. Visa. Pharao sägher til
idher, Bewijser idhor vnder. 2 Mos. 7:9.
eelden ingen macht vppå thenna männenars
kroppar bewijsat hadhe. Dan. 3:27. gudz
son ... oss aldeels bewijste, huru wij skole
öffuerwinna then ledha Antichrist. Psalmb.
1536 87. — 2. Refl. Visa sig, uppenbara sig,
bete sig, uppträda. Loffsiunger Herranom,
ty han haffuer herligha bewijst sigh. Es.
12:5. iagh bewijsar migh för them vppå
idher, at iagh är heligh. Hes. 36:23. han
hadhe manligha bewijst sigh j Jesu namn
vthi Damasco. Ap. gern. 9: 27.
Bevisning, f. Bevis. Låter nu skijna
någhon bewijsning til idhar kärleek och wår
berömelse aff idher, på them. 2 Cor. 8: 24.
bre|f och bewijsning ther på, at the äro j
sit ärende rette. L. Petri Kyrkord. 92 a.
Bevist, f. Närvaro, samvistelse, sällskap.
Honom syntes aldeles obilligt ... at mista
sin sons bevist. Girs Joh. 3 kr. 111. Jfr
B i v i s t.
Bevittning, f. Bevittnande, intyg. Af
alla dessa äldre lärdas märkeliga bevitningar.
Rudbeck Atl. 1: 525.
Bevog, n. 1. öfvervägande, betänkande.
[Mnt. bewach, bewag.] j hurudane mötte
fienderne motstond. affbruck och niderlag
skee kunde, ther höre wij huarcken enn
eller annen haffwe någen åhuge, bewog eller
rådslag vm. Fin. handl. 6:230 (1542). thet
bewogh och rådzslag ... huruledis man skulle
gripett an medh fordeli emott Rydzerne. 8:
250 (1555). Opå alle wichtige handlinger,
ther om Gubernator ... begärer hans Kongl.
M:ttz nådige willie ath wethe, schall han
först geffue sin meningh, rådslagh och
be-uogh ther vm tilkenne. HSH 27:4 (1561).
Szå toghe wij samme saack vdi ett grant
och nöghe bewogh och öffwertenckiandhe.
Hist. handl. 13. 1:81 (1563). — 2.
Betänksamhet, eftertanke, fattningsgåfva, denn
samme kunde och förnimme hwadh
Furst-ligh mood och bewog vdi denne vnge
Herren war, derföre hade han besynnerlig lust
att conferere medh honom om högwichtige
ährender. Brahe Gust. 1 kr. — 3.
Betänklighet, hufvudbry, the Danske hafwa tagit
itt stortt bewog ther vtaf att thu hafwer
handiet med Almogen ther nidre, att the icke
skole hafwa så mykin handling i Danmark.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
