Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bevåg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bevåg
— 98 —
Bevärfva
RR ii 1543. Som thu skriffwer ... att tig
alt förtungt och beswärligit är, altijd haffwe
så mykit beskaffa med myntet och medt
sölffköparenn, så förundrer oss, att thu gör
tich såå mykit bewog i thenn motten, effther
thu holler doch ingen rekenskap, hwarcken
påå myntet eller sölffköpit. RR 9h 1544.
Bevåg, n. Bevågenhet. Adfection och
bevågh emot landzens folck. L. Paul.
Gothus Mon. turb. 94. Kongl. M:tt...
gerna thes nådige bevågh emoot dhem
för-spöria låter. Stjernman Riksd. 2:1764 (1678).
det nådige bevåget, som Kongl. M:tt til them
drager. 2:1769.
Bevåga, tr. Öfverväga. (Jfr Bevega
3.) Ware (vore) rådeligit at man wille lathe
saken gå alffwarligen til hiärtedt och bewåge
hwad oförwinnelig skade och fördärff för:ne
Rydzer måtthe tilfoge. Fin. handl. 8:196
(1555). vij ... medh flijt bevåget the brister
och fehl som finnes hoos störste parten.
Stjernman Com. 1:160 (1559).
Bevågen, p. adj. then hårde beplichtelse,
genom hwilke han lätt sigh höre, således
wara bewogen till then tyransklige Danska
Konungen. Svart Kr. 22.
Bevåna, tr. Bebo. [T. bewohnen.]
begynte han låta upbygga staden Götheborg ...
den han uplät Holländarne at, förutan någon
contribution och skatt, bevåna i tiugu års
tid. J. Werwing 2:182.
Bevåna sig, se Be vä ra.
Be vårda sig, re fl. Vårda sig. han meera
bevårdar sigh om sina undersåtares velferd,
än om sin egen. Laurelius Opusc. 6: E
5 b. Kongl. M:tt... tecktes låta sig bevårda
(vårda sig om), att det ogräs, som ... synes
sig vilja inrijta, må hindrat och uthrotat varda.
Stjernman Riksd. 3:1875 (1682).
Beväga, tr. Väga. [T. bewägen, [-be-wegen.]-] {+be-
wegen.]+} the mäta sigh effter sigh sielffua,
och bewägha sigh wedh (väga sig emot,
jemföra sig med) sigh sielffua. NT 1526
2 Cor. 10:12.
Beväga, se Bevega.
Bevägelig, (-vegelig), adj. [T. [-beweg-lich.]-] {+beweg-
lich.]+} 1. Rörlig. Uthi upståndelsen skal
köttet vara uthan tungheet, behändigt (agilis),
bevägeligit (mobilis). P. J. Gothus Kors
N 4 a. — 2. Bevekande, för bewägelige
vrsaker schuldt. Dipl. Dal. 3:105 (1549).
bevägeliga och anseenliga orsaaker. P. J.
Gothus Hust. 200.
Bevägelse, (-vegelse), f. Böjelse,
benägenhet. The grymma Leyon, ulffuar och
biörnar älska och haffua ena naturliga
bevägelse til theras ungar. P. J. Gothus
Hast. 215. Gudh haffuer inplantat sådana
naturliga... bevägelser emoot våra (närmaste)
i hiertat. Tål. D 5 a. Hogsens onda
bevägelser. Rel. art. 144.
Bevända, intr. Bero. [T. bewenden.]
kunde fuller ännu finna flere (fel), som be-
höffde att giordes påminnelse öffuer, men
för närvarande tijdz kortheet skuldh moste
här vidh låta bevända. HSH 33:278 (1636).
Hvadh K. M:tt hafver åhr 1643 och 1647
resolverat... dervidh vil K. M:tt ännu låta
bevända. Stjernman Riksd. 2:1131 (1649).
— Part. Bevändt, som gäller, duger, är
giltigt, antagligt, j Christo Jesu är intet
bewent, huarken omskärelse eller förhudh,
vthan troon som werckar genom kärleken.
Gal. 5:6. är intit bewändt ath tu menar
göra fyllest for tina synder medh tina
for-mågho. O. Petri 1 Post. 61 b, thet then
Danske Saxo säger om Konungh Erich ...
at han skall hafva varit förste Konungh i
Sverige af thet nampnet,... thet är intet
bevändt. L. Petri Kr. 5.
Bevänja, tr. Vänja. [T. gewöhnen.]
skulle vårt (språk) därigenom (genom
öfversättningar) märkeligen tiltaga och bevänjas.
Hermelin A 4 b. Om du altid til
sanfärdighet tig bevänjer, skall du ... aldrig bliva
nödgat med ed dat (ditt tal) bekräffta. Dens.
D 8 a. Jag... med de forna Bceotier häller
äter dän bevanta ållon, än antager dät nyss
upfundna åkerbruk. Dens. A 2 a. siälva
nöden . .. skal näpligen ... draga honom ifrån
dän bevante lätja. Dens. C 5 b.
Bevära sig, refl. Blanda sig (i), deltaga
(i)? wij scriffue eder till ... om thet opror
.. ^ begärendis atj ider ther vdijnnan jnthett
bewåna (felläsning för bewära) welen. Gust.
1 reg. 6:50.
Bevärd, p. adj. Bepröfvad, godkänd.
[T. bewährt.] thens Nyia Testamentzens
bevärda och gillada scriffter. P.J. Gothus
Rel. art. 356. beverde codices. Svedberg
Schibb. 87. ett säkert, krafftigt och beverdt
medel til at bruka i siukdom. Pest. 159.
Bevärda, tr. Undfägna. [T. bewirthen.]
våre gynnare och bekante bevärdade oss
hederligt. J. Wallenberg 124.
Bevärda, tr. och intr. 1. Göra värdig.
Tu hafver beverdat mig overdigan, och kallat
til at vara tin enskylte tienare i tin
helgedom. Svedberg Dödst. 506. — 2. Värdigas.
Ehrs Maijesteter, som bevärda Att öfverfara
och besee Min park. Leyonstedt 21. Gud
bevärder oss anspråka genom sit heliga ord.
Hermelin B 2 a.
Bevärdas, dep. Värdigas. Hur är vårt
ringa koön din (Jesu) Majestet så täckt, At
du för våra skull bevärdas blij vår släckt.
Columbus Poet. skr. B 1 a.
Bevärfva, tr. Ombesörja, bemöda sig
om, underhandla om. [T. bewerben.] Vij
vele thet samme (Sveriges bästa) hos the
Engelske på thet troligaste och flitigaste
be-verfva. Stjernman Riksd. bih. 181 (1560).
lät bevärfva hos Churfursten af Brandenburg
samt ock hos hans son ... att hvar för sig
skickade sitt bud. S. Elofsson 119.
Kon-gen i Danmark lather bewerffue i Tyszland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
