Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Blodmen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blodmen
Blomstras
Blodmen, n. Blodskuld, o gudh minne
helses gudh frälsa mich j frå blodhomen,
frels mich aff the onda begier och
oorenlig-heet som är j min bloodh. O. Petri Men.
fall N5a._ (jfr Ps. 51:16.)
Blodqvick, adj. the som til kropsarten
äro sangvinei eller blodqvicke. Rydelius
Förn. öfn. föret. § 16.
Blodrik, adj. Blodfull. Om menniskian
är sanguineus, blodrijck, rödbrusigh.
Lem-nius A 3 b. är menniskian öffuerflödight
blodhrijk, tå skal man åderlåta henne. B.
Olavi 146 a.
Blodrås, f. Blödning, blodflöde. [Isl.
blÖÖrås.] Jfr Ihre Gloss.
Blodråsig, adj. Blodig, blodsprängd.
Lind Ord.
Blodsjuka, f. Rödsot, blodsiuka,
blod-sott, dysenteria. Comenius Tung. index.
Blodskämmare,m. Blodskändare.
Blod-skämmare, then blodskam bedrijfver.
Comenius Tung. index.
Blodsmördare, m. forbe:de blotzmörder
och grymme tyran konung Christiern. Gust.
1 reg. 12:254.
Blodspild, f. Blodspillan. ^ (Se S p i 1 d.)
Lifland, som han med . . . mången mans
blodspild hade befriat. Girs Joh. 3 kr. ill.
The Romare vunno segern, dogh icke uthan
såår och blodhspild. Schroderus Liv. 749.
Blodspilla, f. Slachtningen ... icke uthan
blodspillo aflop. Schroderus Liv. 144.
Blodsplåga, f. han blodhskuld medh
blöodzplågho pläghar heemsökia och straffa.
L. Petri Mandr. Fa a.
Blodsrätt, m. Blodsdom, dödsdom. Om
en tiuff beslaghen warder, at han bryter sigh
in, och fåår hugg til dödz, så skal ingen
blodz rett gå offuer dråparen. 2 Mos. 22:2.
Blodssaker, adj. Saker till blodskuld.
then som blodzsaker är, han skemmer
landet. 4 Mos. 35:33.
Blodstyrann, m. then grusame
Blodz-tyran, gamble kon. Christiern. Gust. 1 reg.
12:255.
Blodstört, m. = Blodstörting. [T.
blutsturz.] Lönbom Hist. areh. 5:8(1597).
Blodstörtig, adj. Blodig, som medför
blodsutgjutelse, thet blodzstyrtige Ryske
krijgh. Stjernman Riksd. 1:435 (1595). then
hårde och blodstörtige feigde . .. som af
konungen i Danmark och dhe Danske är
-jorden begynt. 1:674 (1612). blodhstörtige
slacfifcDinger. Skytte Or. B 8 b.
Blocfcs^örting, -ning, f. Blodsutgjutelse,
blodbad. Y^lnt. blotstortinge.] krijgh och
blodhstörting.^sL. Petri Mandr. E 3 b.
striden ... var så gVäseligh och svår, at sådana
manfall och blodstörifjiingh hadhe aldrigh
någhor menniskia . . . hört. Kr. 44. ginge
åter både härarna emot hvar andre til strijdz
. .. ther tå skedde en stoo|r blodhstörtning.
Schroderus J. M. kr. 195. vordo the medh
mycken blodhstörtningh slaghne uppå
flyeh-ten. Liv. 96.
Blodsvår, adj. I högsta måtto svår,
mödosam. [T. blutsauer.] the bemödde och
giorde sigh blodswårt, att the måtte salige
warda och frome. P. J. Gothus Skrift,
sent. N 4 b.
Blods-värd, n. Blodvite? (Jfr Matth.
27:6.) Hvilken som slås på kyrkiogården
eller i kyrkian eller kyrkioväg, och giör
blodzvärd, böte lijf och lösöre.
Schmedeman 30 (1554).
Blodtjur, m. så kallade bubones,
svulster och bölder, eller blodtiurar, anthraces,
carbunkler och pestkohl. Lindestolpe
Pest. 25.
Blom, n. Blomma. [Isl. blom.] Et blom,
som blott för ögon är. Dalin Vitt. I. 1:52.
Dess ungdom i sitt blom. II. 5:48.
Blommas, dep. Blomma, blomstra. Tu
skall vthi itt ewigt Paradijs såsom itt skönt
blomster biomas. P. Erici 2: 840 a. itt stoort
trää blomadhes och wäxte. 3: 51 a. där
blommades en rar växt. .ds. Ban. 1:147. Rosor
och liljor prydeligen ibland hvarannan
blommades. 1:161.
Blom me, m. [Isl. blömi.] 1. the actha
theris bestå och stryka bestå blomma vtaff.
Gust. 1 reg. 10:237. —..2. Uttr. barn och
b., se Barn. — 3. Äggegula Vitellus,
blome. Var. rer. voc. H 2 b. Jfr
Ägg-b 1 o m m e. — 4. Månadsrening. [T. blume.]
Quinfolck... som icke j rettan tijdh,
såsom naturen kräffuer, theras bloma haffue.
Berchelt 2 Pest. B 3 a.
Blommera, tr. Förblommera, utmåla,
utsmycka, blomerada ord och skeenheliga
förclaringar. A. Andreæ Försp. till L. Petri
Kyrkost. A 6 a. theras broders ordh och
loffuen måtte vara blommerat på thet bästa,
the kunde lijkväl ther til ingen troo sättia.
Girs Er. 14 kr. 107. om them dichtade the
wijsor, saghor, rijm ... och blomerade them
med fabeler. O. Petri Kr. 5. theras dichter
eller scriffuelse ... så blomeradhe äro med
fabeler och förtäkt ordh, at man icke weta kan
hwad som retta historien är. Ders. 7. The
(köpmännen) folck medh blommerade varor
reta och bedraga til at köpa. R. Foss 464.
ett artigt vijf... blomerad i margfals-färgade
kläder. Stjernhjelm Here. 6.
Blommering, f. Szå hade icke waridt
behoff att göre ther någen blomering opå
(på öfversättningen af ett Ryskt bref), vthan
heller latidt vttolcke thet såsom thet lyder j
sigh sielfft ordh från ordh. Fin. handl. 9:
97 (1556). vij biudom til, sådana skändelighe
och förbannadhe laster til at ursechta och
medh fåfenge blomerningar besmyckia. L.
Paul. Gothus Mon. pac. 623.
Blomstras, dep. Blomstra, itt wijnträä
... grönskadhes, wexte, och blomstradhes.
1 Mos. 40:10. grääs ... thet ther bittijdha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
