Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Blomstrig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blomstrig
— 109 —
Blygelig
blomstras, och snart wisnar. Ps. 90:6.
Blomstrens såsom lilior. Syr. 40 (39:18).
Aarons staff som blomstras hadhe. Ebr. 9: 4.
I hans tijdh skal retferdigheet blomstras.
Ps. 72: 7. Israel... skal blomstras såsom
een roos. Hos. 14:6. Alle land och
konungariken blomstras och tilltaga uti
rikedom och välstånd genom köphandel.
Schroderus Uss. B 4 a.
Blomstrig, adj. Blomsterrik. een
blomstrig våhr. Gripenhjelm 279.
Blossstake, m. Stake, hvari bloss eller
fackla sättes, twå blossstakar ståndandes
för iorderikes gudh. NT 1526 Upp. 11:4.
Liusestakar, Blossstakar. L. Petri Kyrkost.
35 a. lius- eller blåssstakar hos Papisterne
brukas och itändas... då Evangelium
sjunges. J. Werwing 1:150.
Blota, intr. Blotas, dep. Svärja,
förbanna. [Isl. blöta, blötast.] sweria och
blotas. O. Petri Ed. B 4 b. dundra, sväria
och blotta. Petrejus Ber. C l b.
Blotande, n. Svärjande, tesse eedher
och blotande. O. Petri Ed. A 3 b. itt
dö-deligit blotande. Syr. bok 1536 23:15.
Blotna, intr. Blötna, mjukna. [Isl. blotna.]
och kan theras steenhårda hierta icke blotna
och få kötz art. L. Petri Sir. bok 17
(saknas i Bib. 1541). hans ogudhachtigha, hårda
och obootferdigha hierta, som aff så monga
troligha och alffuarligha förmaningar platt
intet blotna och sigh retta kunde. Chr. pina
Yl b.
Blott, adj. Slå en b., begå ett fel, råka
illa ut. [Mnt. einen bloten slan; T. einen
blossen schlagen.] Doch att vppå... the
fonger måtte sådane acht och tillsyn haffd
bliffue, att man icke slår en bloot med them.
RR 13/e 1544.
Blotta sig, refl. Begå sig, berga sig,
skydda sig. Så ligger ther och höge bärgenn
i thet nästhe på alle sijdhor om Byen, så
att the och kunne skiuthe alle gather twert
och ändelångz att ingen sig blotta kunne.
RR S1/i2 1543.
Blotteliga, adv. Blott och bart, endast
och allenast. Thet (att Kristus är medlare
mellan Gud och menniskan) haffuer icke S.
Paulus sagdt j then mening at inghen måå
bedia for oss vtan Christus,... skal thet så
blotteliga förståås, thå må wij Christet folk
icke heller bidia for hwar annan. O. Petri
Svar till P. Eliæ g 3 b.
B lott fat tig, adj. Utfattig, landet...
omsider blef reent utarmat och blottfattigt. L.
Petri Kr. 39.
Blotthet, f. Nakenhet. Jagh skal
vp-kasta tin klädhefoll offuer titt ansichte, och
skal wijsa Hedhningomen tina blottheet.
Nah. 3: 5. idhor äpleträä ... j icke dömen
om wintren effter theras blottheet, om the
äro eodh eller ond. P. Erici 2:203 a.
B lyas, Blyjas, dep. Blygas. Jagh skem-
mes och blyes at vphäffua mijn öghon til
tigh min Gudh. Esra 9:6. tu moste för
alla menniskior blyias. Syr. 42:11. then
som blyies widh migh och mijn ord, widh
honom skal ock menniskionnes Son blyias.
Marc. 8:38.
Bly el se, f. Blygsel, skam. thet swacht
war tör werldenne, thet haffuer gudh vthwalt,
på thet ath han will göra thet til blyelse
som starkt är. NT 1526 1 Cor. 1: 27.
Blygaktig, adj. Blygsam, all werlden
haller aff een vng menniskio, tå hon
blyg-achtig är. Syr. 32:14 (glossa). Om tijn dotter
icke är blyghachtigh, så hålt henne hardt.
42: il.
Blygaktighet, f. Blygsamhet, blyghet.
at quinnonar prydha sigh j höffuelighom
klädhebonat, medh blyghachtigheet och
kysk-heet. 1 Tim. 2: 9. Then som tiggia wil, han
kommer icke widh wara blyger, ähwar
blyg-actigheet ock tienar, vthi eens fattigs manz
hws haffuer hon jw ingen platz. L. Petri
Om nattv. F 5 a.
Blygd, f. Blygsamhet, blygd gör stoor
ynnest. Syr. 32:14. (Syr. bok 1536: blygde
gör o. s. v.) Kyskheet, ährligheet och blygd
Vara skal edr högste prijs. Stjernhjelm
Fångne Cup. 2 intr. Ähra, dygd och blygd
i mitt unge hierta plantade. Ders. 8 intr.
Blygdealtare, m. "Skändligt altare
"altare åt den skamlige af guden", så monga
gator som j Jerusalem äro, så mong
Blygdealtare haffue j vpsatt, til at rökia för Baal.
jer. 11:13.
Blygdelig, adj. Som länder till blygd,
skymflig. Then person som hafuer varit
klandrat, berychtet eller och beslagen medh
någor ohöfueligh stycker eller slemma
gerningar, så at han ther af ännu hafuer neso
och blygdelighit nampn, Tiuf eller annat.
Förslag till Kyrkord. 539.
Blygdlös, adj. Oblyg. [Isl. blygdarlauss.]
en framfoos och blygdaloös biddare. L. Petri
Om nattv. F 5 a.
Blygdlöshet, f. Oblyghet, han genom
en sådan dristighet och blygdlöössheet ville
mistanker förekomma. Schroderus Liv. 462.
Blygdröd, adj. Röd af blygsel. [T.
schamroth.] then som lätteligen blifver uthi
sitt ansichte blygdrödh. Schroderus
Albert. 1:89.
Blygelig, adj. 1. Full af blygsel, tu
war än nu nakot och blygheligh. Hes. 16: 7.
— 2. Som förorsakar blygsel, som man
blyges vid. the kropsens lemmar... wij
hålle blygeligha wara, them legge wij mesta
äron vppå. 1 Cor. 12:23. Thet är een ährlig
menniskia tungt och blygeligit at lijta till
een annan. Brahe Oecon. 49. — 3.
Skamlig, neslig, her ture Jönsson, bisp Moens
met theris tilhielpare haffua thed oerliga
företagit, så at thet är them blygeligeth till at
försuara. Gust. 1 reg. 6:180.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
