Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bokhus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bokhus
— 114 —
Bolna
Nytt förråd. 28 (1637). Bookföraren säljer
böckerna uthi booklådan. Comenius Orb.
piet. 108. Ingen ... skall fördrijsta sigh thet
(iarbetet) efftertryckia, eller i annat tungomål
afsättia, eller uthan-rijkes tryckt eller afsatt
til salu införa ... thereffter tryckiare, tolckare
och bookförare hafue sigh att rätta. Privil.
pä Stjernhjelms Arch. att icke någre
ska-delige och förargelige böcker måge af
bokförare hit in i landet föras. Lönbom Uppl.
3:106 (1688).
Bokhus, n. Bibliotheca, bokahws. Var.
rer. voe. 1 7 a.
Bokhvete, n. Bohvete. I Skåne så de
på sin sand bokhvete. Linné Ungd. skr.
2:61.
Bokkista, f. Armarium, bokakista. Var.
rer. voe. I 7 a.
Boklibri, n. Bibliotek, ett stort boklibri.
Svedberg Försvar 4.
Bokman, m. Studerande, läskarl;
skriftställare. Bookman ... haar ett faarligt
hufvu-brott. Columbus Poet. skr. O l b. Vid
bång och buller trifs en bokman mer än illa,
Ho lust til läsa har, har lust at lefva stilla.
S. E. Brenner Dikt. 1: 255. igenomläsa och
nagelfara the bätsta, säkrasta och verdasta
bokmän, som ther i (ett språk) skrifvit hafva.
Svedberg Schibb. e 1 a. 1 i t e r a t, lärd,
bokman. Ders. 282. student, bokman.
Ders. 299.
Bokpräntare, m. Boktryckare. A. J.
Gothus Thes. 3: n. Ernhoffer 91 a.
Bokstaf, m. I skolen icke ... scriffua
bookstaffuar på idher. 3 Mos. 19:28. War
ock een offuerscrifft scriffuin offuer honom
medh Grekiska, Latiniska och Ebreiska
book-staffuer. Luc. 23:38.
Bokstafva, intr. Stafva. [T. buchstaben.]
viliom vij nu ... såsom bookstaffuande Christi
scholabarn begynna tala om thet eviga
lijff-uet. P. J. Gothus Poll. A 2 b.
Bokstafvering, f. Stafning,
rättskrifning. den retta Svenska bookstafveringen.
U. Hjärne Orth. (titeln).
Boksticka, f. Peksticka, pekpinne. Thet
vil nu fast hvar öfverdådigt och iliaker
stal-dreng presterna mästra och sättia them
bookstickan i handen, huru the skola lära. A.
Laurentii Hust. 90.
Bokstol, m. [Isl. bökastöll.] 1.
Ställning, hvarpå böcker plägade uppläggas vid
läsning, den studerande ... läser böckerna,
hvilka han hoos sigh uppå bookstoolen
up-lägger. Comenius Orb. piet. 200. hvar och
en hafver för sigh sin bookstool medh låås
före, ther uppå han studerar. Laurelius
Påf. anat. 479. — 2. Läspulpet i kyrka
("lectorium, pulpitum in quo legitur in
ec-clesia"). När man är tilhopa kommen (vid
gudstjensten), så siunga Notarierne
(canto-rum chorus) vidh bookstolen psalmer och
andelige vijsor. Comenius Tung. 680.
Bokstuga, f. Bokrum, (hans) bokstugu
där han hade alla sina libri. Gjörwell.
Nya Sv. bibi. I. 2:69. Skriffuit uthi mijn
bookastugu. Phrygius Akt. pred. A 3 b.
Bola, intr. Pläga olofligt umgänge (med).
[Mnt. bolen; T. buhlen.] Juda ... bolar medh
eens fremmande Gudz dotter. Mal. 2:11.
Ahala .. . boladhe medh alla degheligha
karlar j Assyrien. Hes. 23: 7.
Bolare, m. En som bolar. [Mnt. boler;
T. buhler.] Ingen skökia skal wara ibland
Israels döttrar, och ingen bolare ibland
Israels söner. 5 Mos. 23:17.
Böle, m. = Bolare. [Mnt. böle; T.
buhle.] Adonis ... hadhe warit frw Venus
böle. Hes. 8:14 (glossa). een quinna nu.
icke meer achtar sin bola. Jer. 3:20. tu
haffuer bolat medh monga bolar. 2 (3:1).
Boleri, n. Otukt. [T. buhlerei.] Först
bedreeff tu bolerij med tinom grannom ...
och brukadhe stoort bolerij. Hes. 16:26.
til at vndfly bolerij, haffue hwar och en sina
hustru, och hwar och een sin man. 1 Cor. 7:2.
Bolersk, adj. Lättfärdig, lösaktig. [T.
buhlerisch.] Een bolersk quinna kenner
man vppå hennes otuchtigha syyn. Syr.
26:12. elska then bolerska och horiska
quinnona. Hos. 3:1.
Bolinna, f. Frilla. [T. buhlin.]
Döff-uike, huilken han (Krist. Tyrann) hade till
bolina. Svart Kr. 68.
Bolk, Bork, m. Dryckeskärl, pokal.
Min son Ruus uti kannor och krus, uti
gruf-same bolkar Tig skal öfva. Stjernhjelm
Here. 193. Herredrycks-hållande bolkar. Ders.
232. Then som för glaas, stoop, kannor,
bolkar skolkar, Han må fritt gå. Lucidor Ss
3 a. Sättiom fram hög-diupe bålkar, fulle aff
skönt Ferner vijn. Leyonstedt 18.
Bor-kar. RosEnfeldt Vitt. 242, 243. En torstig
ser sig då få stora bolkar fatt. Kolmodin
Qy. sp. 2:78.
Bol ka, tr. Kolka, klunka. (Jfr Rietz,.
sid. 45.) sitta och bolka i sig en hop med
öl. Sv. nitet. n. 11.
Bolkot, adj. Bukig, bugtig. låta blåsa
sigh een fiol (flaska), som nedan är
pass-ligen vijd, och bolkot. Stjernhjelm Arch.
F3a. Jfr Bulkig. .
Bolma, f. Bolmört. Både hvijt och svart
bålma är förgifftig. Colerus 1:194.
Bolman, m. Fjerdingsman. (Se
Söderwall Ord.) huad Lagmansens,
herredz-höffdingens, boolmannens, lensmansens renta
rijsz i rasborgx län. Gust. 1 reg. 7:170.
then menige almoge bliffue wtoff lænsmæn
och boolmæn medt monge dagzwercker och
myken annen owanligh opålegningh
betun-gede. Fin. handl. 3:191 (1552). är wnder
huar Bolmann 6 tiendis bönder. 4:128 (1556).
Bolna, Boldna, intr. Bulna. Bolna,
swella, tumere, tumescere. Helsingius.
Lind Ord. Se under Ett ras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
