Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Brytelse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bry tel se
— 127 —
Brådfiken
onda begärelse, vthan bryyt tin wilia. Syr.
19 (18:30). wij ... genom Andan bryte
för-nufften, och troo Christo j hans löffte emoot
alla förnufft. P. Erici 1: 224 a. — 3. Lida
skeppsbrott. Söffuerin norbys skiip som
bröth wthij Calmarna swndt. Gust. 1 reg.
3:81. — Bryta sig, refl. 1. = Brytas 1.
otamde hästar bryta sig i betslet. Celsius
Er. 14 hist. 219. — 2. B. sig ut, bryta ut.
han (oviljen) ökades meer och meer, till thes
han sigh omsider bröt uth i itt så bittert
haat, at ingenthera then andra lijdha kunde.
L. Petri Kr. 21. — 3. Bry sig, oroa sig,
bråka sin hjerna, iagh haffuer migh offta
siälffuer ther öffuer brutit och bekymbrat.
P. Erici 5:125 a. — 4. Hafva qväljningar.
the som hafva vämmielse uthi magan, och
bryta sigh myckit, och kunna icke kasta up.
A. Månsson Ört. 236. Jfr Bräcka sig. —
Brytas, dep. 1. Brottas, våldsamt röra sig,
streta, arbeta, anstränga sig. synden brytz
j oss. Försp. till Rom. The fremmande barn
försmechta, och brytas j sina boyor. Ps. 18:
46. en ilsken hund brytz i kädionne. L.
Petri 2 Post. 67 a. the [biskoparne) icke
heller samma Latiniska Messosett gilla kunde,
vthan höllo sigh epter the Greker (ee huru
fast Påuen brötz). Dial. om mess. 6 b. Snärd
fogel giör sitt band, ju mer han bryts, ju
svårar’. Frese 232. — 2. B. med, sträfva
med, dragas med, göra sig omak med. The
[biskoparne) kwnna tesbætther skötha gudz
ordh... ath the icke haffua brythes med
manga hoffmen. Gust. 1 reg. 4 : 255. hann
är en suak och gamal man och giter ecke
mykit brytes medt ostyrugt folk. 5:157. hans
högmectighet icke haffuer lust til at b/ytas
med mykit krigx folk, huar han icke
for-mykit bliffuer ther trengd til. 7:367.
Öffuer-giff altsammans hwadh tu här til dagz
haffuer brutes medh. L. Petri 3 Post. 117 b.
Ehuru tu ock fiker och brytes med tin
läsning, ... tu kommer äntå icke lengre än Gud
vil. Svedberg Ungd. reg. 234.
Brytelse, f. Brytande, brödz brytelse.
Ap. gern. 2: 42.
Brå, intr. [Isl. bregtia.] 1. B. a f: Afvika
ifrån, the så skendeliga brå vtaff sijn
natur-ligha och aff Gudhi inplantadhe art, in vppå
een fremmanda wanart. L. Petri Mandr.
D2a. — 2. B. på: a) Yrka, påyrka,
förfäkta. man haffuer bråt vppå then rett. L.
Petri Dial. om mess. 57 a. Jagh haffuer wel
hört och läsit aff noghra kettare fordom som
slijkt skulle giffua före, Theslikes ock at än
nu skola noghre wara som brå vppå samma
sinnet (meningen). Ders. 99 a. Gregorius I
war then förste som begynte brå vppå thessa
monga Messor. Ders. 139 b. b) Anfäkta,
ansätta. Så snart jag pennan tar, Apollo,
tyckes mig, Förfährad ropar: halt! hvad
dårskap brår på dig? Düben Bott. bref l. —
3. Brås. Folkungaslechten ... brådde in på
sin gamble art och okynne. L. Petri Kr.
72. (Se ofvan 1.) hon brår hvarcken på far
eller mor. Modée Fru Rangsjuk 65. — 4.
Förebrå. Hur’ vil du utan blygd in för din
Gud bestå, När han begynner dig din
hjertans tankar brå? Rydelius Vitt. 48.
Bråcka, intr. Locka på kreatur (jfr
Rietz 61). the gingo valla, lillade (lullade)
och bråckade. Gyllenius 283.
Bråcksnidare, m. Bråckskärare. [T.
bruchschneider.] Bruchsnidare. Stjernman
Com. 4: 90 (1675).
Bråd, f. Vildbråd. åtel. [Isl. bråd.] Giff
honom (höken) en blodig bråå. Sv. forns.
2: 265.
Bråda Bräda, tr. Steka. [Mnt. bräden;
jfr Isl. bræda.] lät han draghan til eelden,
och j pannone brådhas. 2 Macc. 7: 5. Gåsen,
som är skiön och feet, Må settias väl til,
elden heet, Ther brådas och steekas med
hast. J. Sigfridi D7a. Kall är hon af sig
sielf, men mig hon bråder i älskog.
Stjernhjelm Öfv er skrif t er. Jagh skall them steekia,.
sveeda och bråda. S. Brasck Ap. gern.
H 4 b. På stekespettet bråder han (köttet).
Comenius Tung. 431 (1 uppl. bräder). Tu
svettas blodh uti tin nödh, Emedan tigh
Gudz vredes glödh Så hiskeliga bräder.
Amnelius 119.
Bråddrifva, tr. Jag har sedt et fredsslut
brådrifvas, för det at en vällustig man ej fick
njuta i ro sin middagssömn under den tiden
som underhandlingen påstod. Tessin Bref
2: 245.
Bråddö, intr. om någhor oförwarandes
brådhdöör. 4 Mos. 6: 9. vthi een hand stund
brådhdoo alt thet ädhlast war ibland theras.
afffödho. L. Petri Sal. vish. 18:12.
Bråddödlig, adj. Bevar hvar Christen
siäl från ett brådödligt fall. Warnmark 351.
Bråddöma, intr. Monge lära, kan ske,,
helst i första påseendet, icke mykit tyckia
om thetta vercket, och således brådöma, at
thet vore fåfengt och onödigt til at anvenda.
ther så mykit bekymmer och arbete uppå.
Svedberg Schibb. 441.
Brådebänk, m. Bråbänk, brobänk. wij
haffue latiid leggie then stora kraffuelen på
Brådebenckien, så att oss formoder, ath han
mett thet snareste skall bliffua ferdig. Gust.
1 reg. 9:174.
Brådeliga, adv. Hastigt. Brådeliga the
ther nederfulle Til iordena. O. Petri Jesu
pina F 4 b.
Brådfalla, intr. Falla hufvudstupa, han
brådfaller nedher aff lofftet. L. Petri Sir.
bok 20:20.
Brådfiken, p. adj. För mycket fiken,,
som går hastigt, obetänksamt till väga.
Eens trijffuens mans anslagh dragha in
rike-doom, Men then som brådfijken är, han
warder arm. L. Petri Sal. ord. 21:5. Och
var jag intet så brådfiken, utan tog god tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
