Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Brusig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brusig
— 126 —
Bryta
Brusig, adj. Rödbrusig. Raglande skugga,
brusiger min, Skapad att Bacchus gå tillhanda.
Bellman 3: 87. Man lopp med brusig hy
från nattens svalg och yra. Celsius Gust.
Vasa 93.
Brusk, m. Halssjukdom hos barn. [Månne
Nd. bruusch, T. brausche, blodblåsa, [-blodsvulst?]-] {+blod-
svulst?]+} för Brusken tagh brände gädde
tänder stötte til pulwer. B. Olavi 178 a.
Tagh xiij stycken peparkorn och stööt til
pulwer, thet blanda medh hwijt hånig, och
bruka på Brusken. Ders.
Brusk, Bruske, Bruska, m. Brosk,
(fiskar, hvilkas) kropp är mäst af bruske
giorder. Spegel Guds verk (1745) 189.
Brusk, m. Lind Ord. Näsbrusken. Dalin
Vitt. 6:441. Der var bruska för ben. Mörk
Adal. 1:338.
Brusk, m. (Se Rinman Bergv. lex.) hålla
små bygnader (i smedjor) vid makt, som
är hammarskaft, lyftarmar, bruskar, kilar.
Stjernman Com. 5:924 (1703).
Brutt sequens? iblandh theris collatz,
ther the spelthe brutt sequens. Hist. handl.
13. 1:143 (1564).
Bry, n. Hufvudbry, bryderi, kroppen
ey mera mächter uthärda vid ständigt arbete,
än sinnet uti dagligt bry och besvär.
Hermelin D 5 a. thet skal oss intet bry giöra.
Svedberg Schibb. 151. Jag med tusend bry
och ängslan månde gå. Kolmodin Qy. sp.
1:13. förskonas för bry af riksvårdande
ährender. Malmborg 56. Hans Nåd har
mycket bry. G. F. Gyllenborg 3:318.
Brya, f. Vattengrop? (Se Rietz.) The säja
han (Nilen) begyns i Congo ur en rås, Thet
jag på Guthnisk mål kan bättre brya kalla.
Spegel Öpp:par. 37. (Jfr Isl.brytiia,ho,ränna.)
Bryda sig, refl. Bry sig. Jag vet ingen
ting at säja honom, och ej heller bryder jag
mig något därom. Modée H. Smulgråt 98.
Bryeri, n. Bryderi, hufvudbry. Thet
rådh man tager sigh aff sigh sielff, ther är
bryller och bryerij underkastad. Sylvius
Curt. 505. Astrologien ofta giorde honom
fåfängt bryeri. Dalin Hist. III. 1:472. Mitt
olycksöde ej en enda stund förgiäter At gie
mig bryeri. Palmfelt Qy. skol. 62. Bryeri
och nattevakande. Malmborg 35.
Brygga, tr. han hade wel bryggiath baade
her j Suerighe, sköne och hallandt saadane
twædrecth. Gust. 1 reg. 2:100. wort
clerc-kerij ... all then owilie bruggit haffue. H.
Brask (HSH 16:125).
Bryggekikare, se Brokikare.
Bryggekikeri, n. Jfr Brokikare. Att
dhet myckle onyttige och skadelige
bryggen-kikerijedt affskaffas. A. Oxenstjerna (HSH
26:264).
Bryggstol, m. Bryggeri, bryggerirörelse.
(Se Söderwall.) bruka anten bryggestoohl
eller ölsälning sampt annen borgere näring.
Stjernman Com. 1:352 (1589).
Bryhan, m. Ett slags öl. [T. breihahn,
breuhahn. Se Grimm Wört.] Halbersta*
Bryhan. Stjernhjelm Here. 217.
Brylla, Brilla, tr. Förbrylla, förvirra,
oroa, göra bryderi, theras ögnaskalckhet,
medh hwilko the brillade folck. L. Petri
Chr. pina V 4 a. thetta krigzsätt och ordning
vardt uthaff the Romares häfftighe och
fram-herdighe anfall brillat och förstört.
Schroderus Liv. 414. han folket hafver förvillat
Och all theras sinne så aldeles brillat, At
the honom för en Gudh uthropa.
Laur-becchius A 4 b. Athenerne ... landet
bryl-lade och anfächtade. Sylvius Curt. 85. De
verdzligh vijse män sin hierna mycke brylla.
Medeen B 2. några bryllade (orediga,
otydliga) rum (i boken) kunnat uthredas och
ty-deligare öfversättas. Peringskiöld Jord.
företal, på thet han icke måtte olämpa och
brylla thet som rätt skickas borde. Ders. 77.
Detta införer icke jag, at jag den glädie, som
här nu hafves för händer, til det ringeste
vill brylla. Wennæsius 224. han af den
almänna oron var bryllad. Malmborg 50.
Brylla(?), Brilla(?), f. ? Förvirring, oreda,
bryderi, oredig tanke, fohr han uthi landet
Thessalien, ther honom förestodh icke
allenast städerna at befrija, uthan och mykin
oordning och briller uthi them at affskaffa.
Schroderus Liv. 508. (Jfr Bryller.) de
dag och natt mig i hufvudet liggiande bryller.
Wennæsius 223. Jag vet ej hvad jag sagt,
Min sorg i mitt förstånd har tusend bryller
lagt. Celsius Ing. 2t.
Bryllaktig, adj. Bedräglig. Then galna
... låter hvirfla sigh öfver ända aff een
bryll-achtigh och söth tunga. Sylvius Er. Ol. 330.
Bryllan, f. Förbryllande. Med denna
bryllan menar du dig kunna förblinda Christi
fårs ögon. Raimundius 35.
Bryller, n. (the) hoos sigh öfverlade,
hvad för ett bryller (turbatio) och oväsende
rijket hade öfvergådt, therföre at fästningarna
vore ifrån rijket söndrade och afskilde.
Sylvius Er. Ol. 385.
Brylleri, n. Bråk, hufvudbry, grubbel.
besvära hufvudet medh diupsinniga
specula-tioner, svåra studier, förvicklade reckningar
eller annat bryllery. U. Hjärne Surbr. 90.
Bryllerska, f. En räf förbrådde een
gång een kräffta, att hon var intet anna än
en bryllerska, som Inte vijste sielf hvadh
hon ville, gick nu fram, nu tillbaka.
Columbus Vitt. 285.
Bryning, f. Bryn. vatnets bryning.
Celsius Æn. 5.
Bryst, se Bröst.
Bryta, tr. och intr. 1. Bry, bråka, uj
(vi) icke haffue en Tydzsk Secreterer . . .
och lijda ther vtöffuer mykit bekymber atuj
sielffue skole bryta vort huffwt på the
Tydz-ske breff her vt skriffuas skole. Gust. 1 reg.
10:9. — 2. Kufva, tygla. Fölgh icke. tijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
