Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bysven ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bysven
— 137 —
Bång
liggia i sin egen träck, uthan altijd rensas
under them och offta gifvas them ny bysia
eller ströö. Colerus 2: 37. — 2. Läger för
svin. en oren so tilbör een oreen bössia.
Schroderus Kysk. speg. E 4 b. han såsom
itt svijn ligger uthi bösian. Cogn. 91. Een
laat dräng och varm säng skilias så nödigt ååt
som soon uhr byssian. Bondeprakt. F 8 a.
Bysven, m. Stadstjenare, polisbetjent.
Illgärningsmän genom bysvennen [lictor]...
måghe fast tagas. Comenius Tung. 668.
Sbirri, bysvenner. Laurelius Påf. anat. 186.
Bytelig, adj. Som kan ombytas,
förändras. moste man och tillse hvilka
book-stäfver som äro byteliga. Rudbeck Att. 1:18.
Bytteöl, n. Besök på flera ställen under
samma resa; "fara i byttöl", helsa på
öfverallt, der man färdas fram. (Rietz.) the
som dragé wmkring wdi bythe ööll, på horerij
eller med andre theris pimpe ärender,. ..
wille alle haffue frij kost och täring hoos
prester, ländzmän och andre wore
wnder-såtter. Fin. handl. 4:196 (1556).
Byxtjuf, m. Ficktjuf. dierfve
byxetiuf-var. Spegel Guds verk 64.
Båda, f. Klippa i hafvet, som endast
räcker upp till vattenytan och märkes af
vågornas brytning deremot. (Rietz.)
Emellan Hangöö udd och thetta skiäret (Segulskär)
äre bodor långt til siöss. J. Månsson 10.
en hoop medh små klippor och bodhar. Ders.
Både, pron. Neutr. sing. Tu skalt icke
bära skökio löön eller hundapenningar vthi
Herrans tins Gudz hws, ty bådhe är
Her-ranom tinom Gudh een styggelse. 5 Mos.
23:18. Mongahanda wigt och mååt, bådhe
är Herran om een styggelse. Ord. 20:10.
Thet war bådhe jemmerlighit, at folcket så
alztinges förskreckt, och offuerste Presten så
bedröffuat war. 2 Macc. 3:21. the Saduceer
säya, at ingen vpståndelse är, och ingen
Ängel och ingen Ande, men the Phariseer
bekenna bådhe. Ap. gern. 23: 8. — Neutr.
plur. the woro bådhen naken, menniskian
och hans hustru. 1 Mos. 2:25. the wore
bådhen Abraham och Sara gammul. 18:11.
Itt hörande öra och seende ögha, Herren
gör them bådhen. Ord. 20:12. then thet
fåår höra, honom skal gella j bådhen hans
öron. 1 Sam. 3:11. Hwadh skal man tå
aff the bådhen vthwelia? Pred. 9:4. han
... aff bådhom haffuer giordt itt (o noi-f\aa.q
zà à|xcfoxepa sv). Eph. 2 14. — Mask. plur.
och giorde bådhe itt förbund medh hwar
annan. 1 Mos. 21:27. the skola offra en
vng stwt och en wädhur aff hiordenom, the
bådhe vthan wanck äro. Hes. 43: 25. sadhe
han thet bådhom sinom brödhrom. 1 Mos.
Båffel, se Buffel.
Båga sig, refl. en angenäm flod, som
bågar sig fram emellan klyftorna. J.
Wallenberg 204.
Båge, m. 1. Regnbåge. Min bogha
haffuer iagh satt j skynom ... Therföre skal min
boghe wara j skynom. 1 Mos. 9:13, 16. —
2. Stråke. [T. bogen.] Nycklegijgans sträng
den styfva boge skurar. Eurelius Herden,
tillegnan.
Bågsäck, m. Koger. Corythi,
bogha-secker. Var. rer. voc. L1 a.
Bål, m. Stam (på träd), qwistana haffwa
theras lijff och grönsko aff bolen, och kunno
inghen fruct göra medh mindre ath the äro
sitiandes j bolen, och fåå theras krafft aff
honom. O. Petri Men. fall E 7 a. såsom
een Eek och Lind, som än nu haffua bolen,
ändoch theras löff affslaghen warda, Een
heligh sädh skal sådana bol wara. Es. 6:13.
alle himmelens foghlar såto på hans kullfalna
bohl, och all wildiwr ladhe sigh på hans
aff-hugna quistar. Hes. 31:13.
Bål, f(?). Bål (af ved). Ve, Sodom, ty
en bål tu sielf i afton tänder. Kolmodin
Qy. sp. 1:28. timra up then alrastörsta bål.
1: 47.
Båldeligen, adv. Djerft, dristigt,
hörandes man .. . ursächta honom, som giordt
sin möijeliga flijt, och boldeligen budit til
at bära fram, där til hans axlar voro
försvage. U. Hjärne Orth. 123.
Bålverka, intr. och tr. Göra bålverk,
förse med bålverk. [Mnt. bolwerken.] lathe
skantze och bulwärke innen for muren. Fin.
handl. 4: 265 (1556). när man gick till storms
emot staden, befanns också, att invånarne
... låtit bolverka för portarna. Hallenberg
Hist. 3:28. de begofvo sig innom den utaf
dem tilförene bolvärkade porten. J.
Werwing 2: 36.
Bålvirke, m. Bålverk. [Isl. bolvirki.]
upresandes här och ther torn och bolvirke.
Schroderus J. M. kr. 329.
Bång, n. Ljud (bingbång). Juleklockorna
(ljuda) med heligt bång. Spegel Guds
verk 162.
Bång, adj. Rädd, modfäld. [T. bang.]
blef han så ångse och bång, at han öfvergaf
befästningen. Tegel Er. 14 hist. 281.
Bång, f(?). och n. Ängslan, räddhåga.
[Mnt. bange.] han för hiertans wee och
werck skul icke retzligha kan weta huart
vth han sig wenda skal. Ja sådana bång
warder honom tå, at hela werlden icke är
honom wijdh nogh. L. Petri Skyld. E 8 a.
Min owen gör migh så stoort bong. Psalmb.
1572 19 a.
Bång, Bångt, adv. Ängsligt,
bekymmersamt. [Jfr T. es wird bange.] så skal idher,
som sittien så oredde, warda bång. L. Petri
Jes. proph. 32:10. När Sivardh thet förnam,
vart honom bångh. Kr. 33. them skulle
warda illa widh och bong nogh. Chr. pina
P 4 a. Tå var Söfverijn Norrby bångt at
komma uth genom Sundet. Girs Gust. 1
kr. 29. Konungh Erich vardt bångdt i sinnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
