Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bångas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bångas
— 138 —
Bäfvenhet
Er. 14 kr. 89. tå bleff honom bångt om
hiertat. Ders. 107. När desse förnummo,
det fienden var 80000 stark ... vardt dem så
bångt at de ei viste hvad de göra skulle.
Joh. 3 kr. 38. Öfverföll så Hannibal... the
Romares lägher oförmodeligen och giorde
the Romare myket bångt. Schroderus Liv.
311. emedan menniskian sigh uthi Gudz
vilje icke begifva, och hielpen af honom
förvänta vil, så är henne thes bångare.
Kors. 268.
Bångas, dep. 1. Bråka, streta, möda
sig. Konungar brytas och bångas ... medh
penningar, gul, selff och stoor herligheet.
L. Petri / Post. F4b. hvad Pålen
vidkommer, så bongas theras konung med intet
högre, än huru han må oss ett krig påföra.
Gust. Adolf Skr. 210. Lax, som vida går
och bångas, I Svenska strömmar kan så lätt
och ymnigt fångas. Spegel Guds verk (1745)
89. en menlös fisk med skadekroken bångas.
Kolmodin Qy. sp. 1:39. Tig stilla, mitt
förnuft, låt dig af trone fångas, Ty du
förgäfves dock med dina tankar bångas. 2:33.
— 2. Yfvas, stoltsera. the gå och svantza
med släp, och bongas med utspenta kiortlar.
Svedberg Casa 151.
Bångas, dep. Vara rädd. [T. bangen.]
at vij ey skulle skräckas och bångas, I
himmelen ha vij medlare många. s. Brasck
Förl. sonen Ila.
Bånghet, f. Ängslan, rädsla, hjertans
ångest och bångheet. Schroderus Kors. 10.
Bångighet, f. Ängslan. [T. bangigkeit.]
Hiertebångigheet. Stjernhjelm Fredsafl.3
intr.
Bångsam, adj. Bångstyrig. Bångsam,
Effrenatus. Schroderus Lex. 79. ofredeligh
och bångsam. L. Petri Kr. 37. Hugsens
blinde, bångsame reetningar. Stjernhjelm
Lycks. är.
Bångse, adj. Bångstyrig. Bångse,
Tu-multuosus. Schroderus Lex. 81.
Bångse, adj. Rädd, ängslig, en
syn-nerligh siukdom och kranckheet, then man
kallar Incubum, gör menniskian i sömpnen
så bångse och ångerfull, at hon ock offta
inbiliar sigh at thet är en ande och itt spöke
för handenne. A. J. Gothus Theor. 247.
Ähren j för reesan bångse? Prytz o.
Skottk. B 2 a.
Bår, n. ? Båår, Flocci, das unnütze Ding.
Schroderus Lex. 49.
Bårdskärare, se Bardskärare.
Bårnät, n. (Bonnett?) han sköt på samme
markarlar att de fölle nedh af merserne och
neder på bårnätet then ene efter then andre
och ingen fördristade sig sedan dit upp. R.
Ludvigsson 268.
Båsa, intr. Göra bås. [Isl. basa.] then
bittida båsar Får offta seent koo in om låsar.
Rondeletius 10.- Det är icke åt båsa för
oburit fä. Rhodin 33.
Båt, m. Vinfat, hållande omkr. 180
kannor. [Sp. böta, T. boot.] Een båth
Mal-mesij eller Candijss vijn håller 3 ååhmer.
Een båth Sächt håller 3 ååhmer. A. J.
Gothus Räkn. 132.
Båta, intr. Hafva båtnad, vinning, huar
szamme Söffuerin norby wille ... giffua sig
her noger stædis in j landit... wela the tha
... fölgie honum saa wth ighen, att han föga
baatha schall. Gust. 1 reg. 3: 54. wij båte
så föge på thenn bränning ... vtan tage fast
större skade. RR okt. 1544. Hoo haffuer
någhon tijdh båtat ther vppå, at han haffuer
leghat honom til filtes? L. Petri Jobs bok
9: 4. så båtar ock ingen ... ther vppå, at
han giffuer sigh til kamps medh Gudh. 3
Post. 46 a.
Båtan, f. Båtnad, vinning, ath man låter
sigh nöya är båtan noogh. NT 1526 1 Tim.
6: 6.
Båte, m. Båtnad. [Isl. bati.] Ther aff
hade vij Jithen båthe. Hund Er. 14 kr. v. 180.
Båtelig, adj. Båtande, vinstgifvande.
Är icke mykit båteligit, at menniskian ...
ei vil betrachta sin dödelighet. Svedberg
Ungd. reg. 302. båteligh, quæstuosus,
lu-crosus. Comenius Tung. index.
Båtna, intr. Gifva båtnad, gagna. [Isl.
batna.] än doch the släpa nogh och draga,
så är thet likwel förgeffues, thet båtnar them
intet. L. Petri 1 Post. Z5a. en saligh
endelycht båtnar mera än gull och silfver.
Schroderus Kegel. 456. sådane medel...
som både förslå och båtna til rijkzens
styrelse, hägn och försvar. Stjernman Riksd.
2:1236 (1655).
Båtning, f. Båtnad, vinst, inkomst, een
pijgha som hadhe en spådoms anda ... droogh
sina herrar mykin båtning til medh sin
spådom. Ap. gern. 16:16.
Båtnyttig, adj. Tjenlig till båtfart.
(undersöka) strömmarne ... om the kunna göras
bååt nyttige eller navigable. Bidrag 3:71
(1630).
Bäckslem, n. Beckiasleem behaghar
honom wel. (Glossa: Thet är kötzligh wellust
och godha daghar.) Job 21:33. [Luther: der
schlam des bachs.] Den nya öfvers, har
orenlighet.
Bäfning, f. Skakning. Vettensicaper och
bokliga konster lågo ännu i lägervall efter
de stora bäfningar, som Svenska regeringen
undergått. Dalin Hist. III. 1:322. Af tidens
bäfning rörs den största monarki. Vitt. 3:212.
Bäfsam, adj. Bäfvande, ett ängzligt och
bävesampt anskrij. Schroderus Liv. 617.
Bäfven, p. adj. Bäfvande, hoo som ey
för kruut och runde loo var bäfven, Han
spänte bältet kring och greep til snäll
karbin. Eurelius Vitt. 34.
Bäfvenhet, f. Bäfvan, förskräckelse och
bäffuenheet. P. P. Gothus Ff i a. the
bliffua i ewiga bäffwenheet, skälffua och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
