Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dam
— 146 —
Dandeshet
alt med sitt sqvaller och dalck. Dalius
Hec. C 3 b.
Dam (Damb), n. Rök, ånga, dimma,
dunst. ther vpgick itt damb aff landena lijka
som en röök aff en vgn. 1 Mos. 19:28. itt
tiockt damb gick vp aff röökwercket. Hes.
8:11. Röök och damb gåår före ther eelden
brinna wil. Syr. 22: 30. Damb gick vp aff
hans näso, och förtärande eeld aff hans
munn. Ps. 18:9. hon (visheten) är itt damb
vthaff Gudz krafft. Vish. 7:25. hwadh är
idhart lijff? Itt damb äret, som en liten
tijdh warar, och sedan förswinner. Jac. 4:
14. Ånga eller damb vpgåår vthaff griffterna.
P. Benedicti Dl.b. Dambet som går aff
osläckt kalk, när man slår ther vatn på.
Sparman Ber. A 4 a. ett stillstående vatn
eller kärr ... gifver förgifftigt damb ifrån sigh.
Sund. sp. 23. Utaf matens tyngd besväres
magen, därnäst hiernan utaf dät ifrån magen
upstigande damb. Hermelin C5a.
Dama, Damma, f. [F. dame.] 1. Dam,
fruntimmer. [Isl. damma.] Mongen begifver
sigh til hofva och försörier sigh ... medh
lose-ment, såsom och medh en sköön Damme.
Schroderus Hoflef. 178. Härmedh faar
väll, skiön Damma, Faar väll tu skiöna roos.
Wivallius 245. Han dricker och svärmar,
Han haar en Dama uthi hvar byy. Visa
(tr. 1694). Om aftonen så blid Gick jag med
Dammor at spatzera. Visa (tr. 1739). våra
adeldamor vilja nu ei heta jungfrur, utan
fröknar. Svedberg Sabb. helg. 161. — 2.
Bricka (i brädspel), leeka ... medh kort...
samt terningar och dammor, hörer dubblarom
til. Comenius Tung. 941. — Jfr Madam.
Damask, n. Damast. [Mnt. T. damask.]
Damascena, damask. Var. rer. voc. E 6 b.
Damask, Damascenus,purpura. Helsingius.
Fijnt Damask til en kiortel. Chronander
Surge C 3 b. brokogt Dammask tyg. Sv.
Nitet n. 2. klädde i långa koffter aff hvijt
Dammersk. Girs Er. 14 kr. 10.
Damma, intr. 1. Ryka. hela Sinaj bergh
dambadhe ther aff at Herren steegh nidher
vppå thet j eeld. 2 Mos. 19:18. en weke,
som nepliga ryker och dambar. P. Erici
2:242 a. om thet sigh så hende, at tijn
wredhe och hembd dambadhe aff then gambla
Adam. Balck Krist. ridd. I 2 a. — 2. Gå
fram så att dammet ryker efter. Klädren
(prestens) äro fin och len, grann och kostelig,
kappan ock så, släpande ett qvarter effter
honom. Och när han så kommer
demman-des (dammandes?), tager han halfva gatona
in. Svedberg Sabb. ro 1:169.
Damp, m. Dunst, ånga. [Mnt. damp;
T. dampf] en brun, hwilkin geffuer en
sådana förgifftigan damp ifrå sigh, att ingen
fogel kan flyga ther leffuandes öffuer. P. J.
Gothus Leiser B 3 a.
Dämpning, f. Fråsseri, sus och dus?
J fr T. dampfen, schlemmen, schwelgen.]
hålle stor förtäring eller dämpning med
myckin onyttig vttgift. RR 10/io 1545. Jfr
D ä m m a;_
Damsjö, m. Uppdämd sjö? Elffuanar
skola vthlöpa, så at damsiöghanar skola
förminskas och torre warda. Es. 19: 6. (Luther:
"die seen an temmen".)
Damspan, m. En span eller V3 tunna
på hvarje kyrkoherberge i moderförsamling
och hälften deraf i annex, hvilken
kyrko-värdarne fingo afskrifva för hoptorkning
och afdamning å säden samt såsom
godtgörelse för sitt besvär. (L. G. Lindé.) —
Genom K. Br. Z8/a 1582 berättigades
kyrko-värdarne i Medelpad att fortfarande, likasom
annorstädes i Norrland, njuta och behålla
den "målespan", som dem "för deeris omaak"
varit af tionden efterlåten. — Kyrckioverderna
skole efter gammal plägsedh här efter som
här til niuta vanligit måhl eller dambspan.
Stjernman Riksd. 2:1321 (1660). —
Dam-spannen blef sedermera (1739) indragen till
kronan.
Dande-, Danneman, m. 1. Redlig,
hederlig man (om medborgare i allmänhet).
alle dandemen högha oc laaga. Gust. 1 reg.
1:31. frelsismen, köpstædzmen oc andre
dandamen. 3:28. giffue icke prester
anner-lwnda testamente æn epter lagbokene som
andre dandemen. 4: 243. Prester ... skole
oc sware på tingh oc stempne såsom andre
dannemen. 5:26. höffues eder ey annan
haffua (till prest) än skälig oc vel lärd
dande-man, ther soknen kan haffua heder, gagn
oc bestond vtaff. H. Brask (HSH 17:168).
bewiste Knwth Erixson sägh moth mik oppo
edra vegna som en danne man. Finl. 408
(1509). — 2. Gift man. Effter bröllopet varda
the man (danneman) och huustroo
(danne-qvinna). Comenius Tung. 592. Kijff och
trätor... ha bracht på skam, Och icke
kär-leek, mång danneman och tuchtig dam.
Lindschöld Gen. E i b.
Dande-, Danneqvinna, f. Hustru. Heer
med eder och edhra erlighe dandeqwinne gud
beffalendes. Dipl. Dal. 2: 47 (1525). huustroo
(danneqvinna). Comenius Tung. 592.
Dande, Dandes, Dannes, adj. (Jfr
Rydqvist SSL. 2: 425.) 1. Ärbar. Thet är
een dande quinna som ärona bewarar. Sal.
ord. 1536 11:16. Haff icke nijtt offuer tina
dande hustru. Syr. bok 1536 9:1. — 2.
Frikostig. Liberalis, giffmill, dandes. Var. rer.
voc. R 8 a. War giffmild och dandes emoot
then Gudhfruchtiga. L. Petri Sir. bok 12:4.
skal een adelsperson vara idugh och
arbetsam, uthan girigheet, och dannes och
kost-frij, uthan slöserij. Brahe Oecon. 93. Vachta
tigh för then som är dannes uthaff ens
annars pungh och kostfrij j ens annars hus
och kiöke. Balck Esop. 217.
Dandeshet, Danneshet, f. 1.
Rättskaffenhet. Rettferdugheet, thet är fromheet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
