Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Danka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Danka
— 147 —
Datum
godheet, dandesheet. NT 1526 försp. 5 b.
uppehålla tucht, gåt regemente, ärlighet och
dannesheet. Gust. Adolf Skr. 68. — 2.
Frikostighet, gifmildhet. Dannesheet till
nödtorfftige uthgåfver, till välförtjent löhn,
arbete, uthi maat, dryck och kläder, till gåfvor
och välgerninger, härbergerning och
gäste-budh, till almoser och hospitaler. Brahe
Oecon. 98.
Danka, intr. Gå och drifva, vanka.
heela morgonstunden godh. Tå jagh hälst
vil vara i roo ... Måste jagh först til Juristen
gåå, Och sedan tå dancka ther ifrå Strax
bort til Fäcktemästaren, Der ifrå til
Dansemästaren. S. Brasck Förl. sonen F 2 b.
Hvarföre komma j sådankandes fram? Ders.
H1 b. Planeter, Hvars nampn uppå vårt
språck så myckit är och heeter Som een
ther hit och dit ostadigt gåår och danckar,
Ty hvar och een planet så hoppar kring och
vanckar. Spegel Guds verk 62. Danka,
hin und her gehen, spatzieren, auf und
nieder wandeln. Lind Ord.
Danke, m. Dank. Clara sitter vid ett
bord med en dancke för sig, och tvänne
tiocke lius ouptände. C. Gyllenborg
Villhj. 74.
Danker, m. En som slår dank, lätting.
Gud han tå beskyller, then orklöse dancker,
Att fisken så lijtet om vintertijd vancker.
Törnevall E2a. Hans håls för en
danker, Ehvarest han vanker. Husspegel A 2 a.
Dank, danker, ein fauler Schlingel. Lind
Ord.
Dankhej, s. oböjl. Slå d., slå dank.
gåå och slåå danckhey heela daghen. T.
Johannis Y8a. tå een hustru öffuergiffuer
sitt hws, och venner sigh til at slå danckhey.
Dens. Cc4b.
Dannejungfru, f. Ärbar jungfru,
danne-quinnor och danne jungfruer ähre nogh till,
som heder och ähre wärde ähre. Skråord.
265 (1589).
Danneman, -qvinna, se Dande-
Dannes, Danneshet, se Dandes,
Dan-d esh e t.
Danseri, n. öfva sig med danizerij,
fäch-tarekonst och andra exercitijs corporis.
Bergius Nytt förråd 21 (1637).
Dansvig, a. snäller och dans-vijg å
fo-tom. Stjernhjelm Here. 32. Då taer hvar
ungersvän en vid sin hand at föra I dans,
mäd artigt vett ok mäd konstdansvijg foot.
Lucidor Fi b.
Dant, n. Förtal, klander. Hvad dömer
du (mons:r Tadler) der i, Som sielfver seer
det snedt, tu skulle rättpåsij? Hvem kan
då väija för ditt dant? Wennæsius 216.
hör på, hvad dant och spe Hvart afskum ...
af ondsko sammansmider. S. E. Brenner
Jesu pin. 109. Jfr Tant.
Danta, tr. Klandra, kendes Clemedt
sigh fulbyttan wara (fått i byte ett fullgodt
hemman) så adt han jnthet ther vppå någhet
dantar. Dipl. Dal. 3:70 (1548). Jag haar än
aldrig hört Poeter som tig (vinet) danta.
Spegel Guds verk 123. then menniskia gör
sig hos alla förhatelig, som vil med sin
vishet danta och’ mästra alla. Sal. pred. 230.
ther uthi (i boken) icke skulle vara något
til at förbättras, ey heller något at dantas.
Schroderus Hoflef. 13. Cato ... pläghadhe
tadla och danta Africani högheet medhan han
än lefde. Liv. 675. danta på Gudz barn
och theras dygder rata. Vultejus 205.
Dantare, m. Bakdantare. Momus, thet
är en dantare. Balck Esop. 234. en
tve-taligh munbrukare och dantare.
Schroderus Hoflef 183.
Dante!ig, adj. Klandervärd, är hon
alztinges så skön, at man på henne intet
besmitteligit eller danteligit spörja kan.
Schroderus Albert. 1:80.
Dapper, adj. Tapper. (Se Daffert.)
hon (Bellona)... deras ådror fylt med dappert
kempe-bloo. Rosenfeldt Vitt. 210.
Dappert, adv. Tappert, fiendens större
macht gå dappert under öga. Rosenfeldt
Vitt. 209.
Dapur, adj. Svag, matt, blek, färglös.
[Isl. dapr.] han med vattuferg it dapurt
arbeet visar, Thet han alt meer och meer
med bettre glantz uplyser. Spegel Guds
verk 220.
Darf, n. Förderf. [Mnt. vordarf.]
aff-uergie mith fädernes ricke skade och darff.
HSH 24:41 (1516).
Darran, f. Darrning. Fructan och
dar-ran är kommen offuer mich. Dav. ps. 1536
55: 6. Han ... lyssnar vid darran af de
minsta löf. Dalin Vitt. II. 6:30. Lind Ord.
Dasa, intr. 1. Ligga och lätjas eller
sträcka sig. Spegel Ordl. till Guds verk.
[Isl. dasast.] Stat up, o sköna sool! .. .
Jag haar noog länge dasat. Spegel Guds
verk 185. — Refl. the liggia och dasa sigh
på sängen. Schroderus Albert. 2:102. Se
de små bladlössen, som dasa sig under
bladets skugga. Linné Tal 17. — 2.
Lättfärdigt skämta, hafva olofligt umgänge
med någon, liggia och dasa medh sina...
bijslåperskor. Sylvius Curt. 703. Och på
en allmän väg med allmän qvinno dasa.
Kolmodin Qy. sp. 1:133. Dasa med et
qvinnfolk, mit einem Weibsbild zuhalten.
Lind Ord.
Dat, Dåt, n. och f. Dåd. [Mnt. dat; T.
that.] Ädlingar finge aldrigh maat, Förrän
the ridderligit daat Om mårgonen hadhe
försökt Och sijn konst väl ther i förökt.
Messenius Signill 6. Konung Götstaffz prijslige
dåt. Svart Ärepred. 45. hans groffua dater,
Öfvervåld, list och tyrannij. Prytz Gust. 1
E 2 a. förnedra sin ätt med fula och nedriga
dater. A. Nicander Vitt. 171.
Datum, n. 1. Förtröstan, tillförsigt, hopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
