Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dåda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dåda
— 170 —
Däfva
Dåda, intr. Bistå med dåd. [Mnt. [-dåden.]-] {+då-
den.]+} tilhielpe att råde och dåde mett for:ne
her Erie Flemming. Gust. 1 reg. 10:184.
effter vårt högste förståndh hielpa, råda och
dåda. Stjernman Riksd. 1:195 (1544).
Dådare, m. Gerningsman, förbrytare.
[T. thäter.] Det kan sigh ock hända, at
någre här inrijkes på hvariehanda sätt
myntet omskära eller förringa, ... hvarföre skal
rijkzgvardien ... flitig spaning hafva, at
dådaren blifver oppenbarad. Stjernman Com.
3:38 (1661).
Dådendypp, se Dudendop.
Dådlig, adj. 1. Med dåd bevisad,
ådagalagd. [Mnt. datlik, T. thätlich.] Dygd utan
dådlige mildheet een dunst är. Stjernhjelm
Here. 451. (Se Ordlistan till Here.) — 2.
Manlig, tapper, dadeligh angreep.
Stjernhjelm Lyeks. är. 1 intr.
Dådlös, adj. Kraftlös, orklös, overksam,
lätjefull; äfven modlös. [Isl. däÖlauss.] i
alle rum födhas bådhe dådhlöse och raske.
Bureus Påv. stämpl. B 3 a. (freden) bringer
å banen Daad-löse syslor. Stjernhjelm
Lyeks. är. l intr. dadlöös drenger får baak
ugnen säker vara. Spegel Guds verk 278.
Ett dadlöst lefverne är likast sielfva döden.
Öpp. par. 47. vi som födas hit, ett tungt
och dådlöst stycke, Bekomme hog och lust,
godt vett och hurtigt tycke. Ders. 71. Mång
trög och dådlös sven gör sig i slögder färdig,
Allenast til at bli en utaf eder (qvinnorna)
värdig. Geisler 384. Rådlös duger i dåd
som dådlös duger i rådslag. A. Nicander
Vitt. 196^
Dådlösa, f. Lätja, overksamhet. [Isl.
dàdleysi.] och lijkade honom illa sins sons
dådelösa. Verelius Götr. 32.
Dåhjort, m. Dofhjort. [D. daahiort.]
Konungen begaff sigh uthi Diurehagen ...
til att besee the dååhiortar thär inne vistades.
Phrygius Berätt. 2. Dååhiortar äre ej så
stoort i skyttens värde Som Cronehiorterna.
Spegel Guds verk 232.
Dålslag, n. Fällkrage? Slag, uppslag?
[Mnt. dalslach.] En brunn purpurianisk
kappa med ett rött flugels dålslagh. Hist.
handl. 2:32 (1548).
Dåm, adj., se Dom.
Dån, adj. Dunkel, skum. [Jfr Rietz 90.]
Haselörts vatn ... är gott til mörcke och
dåhne öghon ... thet förtärer then hinna som
växer på ögonen, och gör synen klar. A.
Månsson Ört. 39.
Dånögd, p. adj. Mattögd. Hvij är så
dånögd hon, så bleker hennes hy? Düben
Boil. sat. 72.
Dårhet, f. Dårskap. [T. thorheit.] j
haffue bedriffuit ena dåårheet, för ty i haffue
icke rett talat. Job 42: 8. the ogudhachtighas
dårheet. Pred. 7: 26. om han icke hoppatz
hadhe, at the som slaghne woro, åter vpstå
skulle, så hadhe thet warit förgeffues och
een dårheet at bidhia för the dödha. 2 Macc.
12:44. wår medhfödda dårheet. P. Erici
4:38 a. then högsta vijsheet gör hon til
dårheet. A. Laurentii Hust. 246. en inbillad
sielfklokhet är den största galenskapen, som
föder af sig otaliga flere dårheter. O.
Gyllenborg 105.
Dårinna, f. Galen qvinna, fjolla, toka.
[T. thörinn.] the Romare hålla druckna
qvinnor för dårinnor. A. Laurentii Hust.
271. then cloka dårinnan menniskligh
for-nufft. O. Petri 1 Post. 116 b. Hörer migh,
I dårinnor: I gåån medh then bedräghelighe
föraren i dödhen. R. Foss 36. Ny påfund
gör monge dårinnor. Ders. 402.
Dårlig, adj. Dåraktig, fåvitsk. somligh
aff the Lagh (Moses’ stadgar) tyckes wara
dårligh och fåfeng. Försp. till G. Test. I
alt thetta syndadhe Hiob intet, och giorde
intet dårlighit emoot Gudh. Job 1:22. Bättra
dig, ångra, begråt din villo och dårliga
vandel! A. Nicander Vitt. 33.
Dårliga, -en,, adv. Tu haffuer giordt
dårligha, och icke hållet Herrans tins Gudz
bodh. 1 Sam. 13:13. Itt klookt hierta
handlar wijsligha, men the offuerdådighe dårar
regera dårligha. Ord. 15:14. Lucius Furius
väl och lyckeligen, och icke illa och
dår-lighen (dåligt) thet gemene bästa förestådt
hadhe. Schroderus Liv. 424.
Dårskap, m. och n. Dålig gerning, han
hadhe giordt en dårskap j Israel, och
belä-ghrat Jacobs dotter. 1 Mos. 34:7. itt stoort
dåårskap. O. Petri Svar till P. Elice f3b.
Dårspel, n. Narrspel, gycklares upptåg.
the laster som haffua plägat komma vnder
vppenbara Scrifft, äro thessa ... bolerij,,swalg,
dobbel, dåraspel, geckerij etc. L. Petri
Kyrkord. 30 a. Han brukade så månge dåhre
spehl. Sv. forns. 1:52. Dåraspeel. Lat.
jo-cularia. Spegel Ord. hvad som kättare
plä vakne härom drömma, At Gud bemelte
haaf vil til een syndflod gömma, Är
dåraspeel och glam. Guds verk 58.
Dårvulen, adj. Dåraktig. Amund Slemme
... . var så galen, dårvulen och obetäncksam,
... at han affskilde Skåne ifrån Sverige.
Sylvius Er. Ol. 95.
Dädan, adv. 1. Derifrån. Tå stodho
mennena vp tädhan. 1 Mos. 18: 16. — 2.
Hvarifrån, skal iagh tå läta tin son komma
tijt j landet igen, tädhan tu kommen är?
1 Mos. 24: 5. Haffuer tu ther warit tädhan
sniön kommer? Job 38:22.
Dädanefter, adv. Derifrån, man hade
myndughe sendthningebudt in tiil
grothför-sthen j rysszelandt ath beclaga then drapeligh
scadha som tædhen epther skeer in paa
find-landt. Gust. 1 reg. 3:132.
Däfva, tr. Fukta. Stiger han til, taar
herdinnan i hand, den med sina läppar
Däffver. Leyonstedt 34. Sedan lägger
man honom (stenmossen) i en leerpotta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
