Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Eftertona ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eftertona
— 177 —
Egendöme
tala och til mäta honom någen trolössheet.
Ders. 236. vij måste hålla troo och låfven,
... elliest skulle vij vara illa eftertalte uthi
verlden. A. Oxenstjerna (HSH 26:200).
Eftertona, tr. Efter sjunga. Han
föresätter them een sång at eftertona. Spegel
Guds verk 205.
Eftertota, tr. Försöka göra ’efter. Jag
vii väl eftertota, Men stanar när iag seer at
stoora hinder mota. Spegel Guds verk 112.
Lohenstein... En art för Löhman lämnat
qvar, Sin penna eftertota. Frese 320.
Eftertryck, n. 1. Eftersättande,
påträngande, angrepp, förföljelse. [T. nachdruck.]
sättia i fara så månge tusendt redelige
Svenske män, som nu uthi Pryssen theras blodh
för fäderneslandet våga, genom hvilckes
för-tappelse ... vij som hemma äre annat icke
hafvom att venta än fiendens eftertryck och
vår yttersta undergångh. Gust. Adolf Skr.
301. resolverade (anföraren) at gå tilbaka
igen (med krigsfolket).... förnimmandes icke
thet ringaste af fiendens efftertryck. Nordin
Krigshist. 1: 88 (1657). — 2. Påtryckning,
intryck, inverkan. Lijffsarffvingarne theras
salige herr faders sidsta vilia intet låta vara hoos
sigh uthan efftertryck. U. Hjärne Surbr. 6.
Eftertrycka, tr. Eftersätta, ansätta,
tränga pä. The plägha altijdh giffua flycht
När them hårdt varder efftertryckt. Prytz
Gust. 1 C 4 a. han väl viste, hvadh för en
efftertryckiande fiende han hade at nappas
medh. Sylvius Curt. 314.
Efterträd, n. Effterträd, Successio.
Schroderus Lex. 92.
Eftertug, n. Eftertrupp. [T. nachzug.]
togh han medh sigh ... några bönder och
ther medh föll in uppå fiendens efftertugh.
Girs Er. 14 kr. 103.
Eftertänkan, f. vi af läsande allena så
stor fördel hava, som af omgänge och
effter-tänckan tilsamman. Hermelin D5 a.
Eftertänkande, n. 1. Ämne för
eftertanke, begrundande. Böcker ... aff stoort
efftertänckiande. U. Hjärne Surbr. 90. —
2. Betänklighet. Frangosernes procedere och
tilstondt göra mig allehanda eftertenckiande.
A. Oxenstjerna Bref 2: 536. månge
effter-tänkiande och besvärligheeter. Stjernman
Riksd. 2:875 (1634).
Eftertänklig, adj. 1. Som fordrar
betänkande, eftertanke, (som förtjänar
övervägas l. besinnas; tänkvärd). Thet är en
efftertenckelig historia, som evangelisten
Mattheus oss berettar. Svedberg Sabb. ro
2: 1486. svåra och eftertenckeliga syslor.
Rydelius Förn. öfn. 162. Et eftertänkeliget
språk, ein nachdencklicher Spruch. Lind
Ord. — 2. Betänklig. H. Furstel. Durchl.
.. . skrifvet ett heelt eftertänckeliget bref til
K. M:tt. Stjernman Riksd. 2:1421 (1664).
Eftertänklighet, f. Betänklighet, der
något af sådan efftertänkeligheet och vichtig-
heet förefaller, at General Gouverneuren
förmehnar sådant (afdömandet) uthom Hans
Kongl. M:tz egen vettskap och förklaring
iche skee böra. händt, instr. 262 (1665).
Eftervräkare, m. Förföljare, hämnare.
[af Isl. reka, Mnt. wreken.] Aruidt ösgöthe
ith forswarelssze breff besynnerlige för en
hanss karl ther slaghen bleff... at hans
eptherureckiare icke schulle szamme Aruidt
offorrettha. Gust. 1 reg. 3:63. thet
man-slagh han wthij kommen ær för sin granna
Erich olson ... huars arffwingha och
epther-wreckiare honum feygdha ... och twingha
mena tiil mandtzbooth. 3:308.
Efterätt, m. Efterkommande, afkomma.
Han mätt aff macht och åhr måå seent till
himbla gåå Och see sin effter-ätt sig lijk
på jorden ståå. Lagerlöf 29. Fale Bures
efter-ätt. Frese 68.
Egedöme, n(?). Besittning, vj alla
haff-uom halft troona (kristna tron) ower iiij0
(400) aar oc æn haffuom i vore ægedöme.
H. Brask (Gust. 1 reg. 3:423).
Egen, adj. hifegen, träl. [Mnt. egen.]
Ther thet oordhet Seruus står på latina, är
stundom satt trääl, och stundom eghen, och
stundom tienare. NT 1526 försp. 5 a. then
som j träldom kallat är j Herranom, han är
Herrans frij. Sammalunda ock then som
kallat är j friheet, han är Christi eghen
worden. 1 Cor. 7:22. wij äre vthi enom
Anda alle döpte til en lekamen, ehwadh wij
äre Judar eller Greker, eghne eller frije.
12:13. han wille platt göra the Suenska til
egna trälar. O. Petri Kr. 333. — Jfr Ester.
Egendiktad, p. adj. Sjelf diktad, genom
menniskio fund och eghendichtat medhel.
P. Erici 5:27 b.
Egendom, m. hifegenskap, träldom.
[Mnt. egendom.] träldom eller eghendom.
NT 1526 försp. 5 a. En (kristendoms-)brodher
eller syster är icke bunden til eghendom j
sådana fallom (till tvång att förblifva i
äktenskap med en icke troende). 1 Cor. 7:15.
Egendom ligen, adv. Till egendom, till
uteslutande besittning, de skepp, som af
ek uthrijkes bygde och af våre undersåtare
... ägendomligen kiöpte äre. Stjernman
Com. 2:700 (1652).
Egendöme, n. 1. Egendom, the
gode-mend j Danmark szom her haffua äygendöme
j riikit. Gust. 1 reg. 10:186. — 2.
Eganderätt. Kyrkian haffuer ey egendöme pa nagen
then deel hon æger, vthan hörer til almogen.
H. Brask (Gust. 1 reg. 1:305). — 3.
hifegenskap. vi i thenne iii (3) riicne ære swa
gott som kompne til edzsta (Ester) oc
egendöme. Gust. 1 reg. 1:51.
Egendöme, n. Exempel (till ens eget
omdöme)? [Jfr Isl. eindæmi, sjålfdæmi.]
Christus giffuer oss j lijknelsen om bryllopet
... tröstelighe och nyttighe egendömer at
betrachta. P. Erici 2:300 a.
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
