Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Egennyttig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-Egen nyttig
— 178 —
Eke-
Egen nyttig, adj.’ Till egen nytta, för
egen räkning, wij for then wpborne scath
icke haffwa köpth nogon iordgotz eller
eghen-nyttuge egedela. Gust. 1 reg. 1:278.
Egenvillig, adj. Egenmägtig, olaglig.
Placater ... emot egenvillig skiutz- och
gäst-ning. Stjernman Riksd. 3:1939 (1683).
Egenvillighet, f. Egenmägtighet,
godtycklighet, sjelfsvåld, någre egenvilligheeter
af de tullbetiente föröfvas. Stjernman
Riksd. 2:1540 (1668). Begår knechten någre
egenvilligheeter. 3:1924 (1683).
Egga» Eggja, f. Egg. äggan på liyanar,
hackonar, gafflanar och yxanar wardt slio.
1 Sam. 13:21. Rakeknijfvens äggia.
Comenius Tung. 584.
Eggelag, n. Egg, bett. låta reda lijar
och skäror med vintervatn, theste bättre
ägeielagh få the. Brahe Oecon. 101.
Eglig, adj. Vacker, täck, fin? (Jfr Rietz
eglen.) En herde bär vel omsorg för hela
hiorden; men lamben, som spädare och
egligare äro, elskar och vårdar han fast mera.
Svedberg Ungd. reg. 369.
Egn, Egnd, Engd, f. Trakt, nejd. the
skolæ ... forbidhæ i then engn ther the nw
ære. HSH 19:154(1506) giffue sigh jn i
then egnen moth hælsingeborgh. 19:158.
then engdh om kringh Strengnes ther
thegel-ladhur æra. Gust. 1 reg. 2:233. han kom
i then engdh vnder blegingh side. 3: 204.
besågh then hela engden widh Jordan. 1
Mos. 13:10. boodde ... j samma engdes
stä-dher. 13:12. Gudh vmstörte the städher j
then engdenne. 19: 29. them som boodde j
dödzens egnd och skugga, är itt Liws
vp-gånget. Matth. 4:16. han skulle dragha
vthu theras egnd. Marc. 5:17.
Egn, Egnd, f. Egendom. [Isl. eign.]
Ingen af ingo skadd til lem, lijff, ägn eller
ähra. Stjernhjelm Here. 387. Siälen är
hvars mans ägnd. Ders. 431. Ägn,
Posses-sio, ab äga, possidere. Ordlista till Here.
Egna, tr. [Isl. eigna.] 1. Göra till
egendom, tillhörighet, förvärfva, någre tompter,
som ther j Åbo vnder Altare, Clöster och
Gillestuffwer leget haffwe, och Borgerene
vnder sich gärne eegne wele. Fin. handl.
7:119 (1544). Möen ägnade Claes von
Ungern under Arensborg, men Hertig Magnus
ville ägna den under Sonnenborg. Girs
Joh. 3 kr. 50. — 2. Tillegna. wij oss måghe
tiltagha och eghna hans dödh och segher,
likawist som wij thet sielffue giordt hadhe.
Försp. till G. Test.
Egodel, m. Egendom, förmögenhet, the
haffua warit rike och mechtige män, som
haffua hafft mykin äghodeel. L. Petri 2
Post. 136 b. Jagh hadhe större eghodelar j
fää och fåår än alle. Pred. 2: 7.
Egor, f. pl. 1. Tillhörigheter, [-(lös]egen-dom.-] {+(lös]egen-
dom.+} Theres (soldaternas) äger the
bort-numme. Hund Er. 14 kr. v. 194. Them
han fick någen affvundh opå, Först han man
kunde theris äghor fåå, Thet plägade han
inthet glömma, v. 371. — 2. Håfvor. Gudh
vthskiffter icke sina äghor effter förtjenst,,
vthan effter sina oförtienta nådh. P. Erici
3:54 b.
Ehegadde, m. Åkta man. [T. ehegatte.},
ehn förtrethlich oc mödesam Ehegadde. L.
Pet. Gothus 4 b.
Ehuru, konj. Hur än. Kom och sett
tigh här ehwru titt nampn är. Ruth 4:1.
Ehvad, pron. (Vad helst) Sedhan skal.
en mechtigh Konung vpkomma,... och skal
göra ehwadh han wil. Dan. 11:3. alle the
quarleefde aff thesso ondo folcke ee på.
hwadh rwm the äro. Jer. 7 (8: 3). Jfr
under Å.
Ehvadan, adv. (Från vilket håll
än.)-Jagh skal giffua tigh foghlom, ehwadhan the
flygha, och diwrom på markenne til spijs.
Hes. 39:4. man icke skal föruthan
åth-skildnat antagha tiänare, ehvadan the och
komma löpandes. Schroderus Cogn.
företal A 5 a.
Ehvarest, adv. Hvarhelst. Ehvarest jag
ock är, så sväfvar han altid för mina ögon.
Mörk Adal. 2:321. Han rådde mig... til
andra länder fara, Ehvarest likast var at jag
min föda fick. Kolmodin Qv. sp. 1:557.
Ehvilken, pron. (Vilken än, vilken som
helst.) ehvilket thetta heller var. L. Petri.
Kr. 98. Ehvilke the äro som haffua
framfaret, Hans onda anslagh väl haffua förfaret..
Messenius Ret. Dia. hon kunne honom
(örnen) skikka 1 luften hit och dit och låta
honom taga Ehvilken fogel, som hon månde
helst behaga. Spegel Guds verk 203.
Ej, interj. Ah, ack, bah! Mötte nw
noghor seya, Éhi haffua thå alle wore
för-äldra farit wille? O. Petri Guds ord C 3 b.
Ey tå (seger nogor) gör icke så mykit ther
aff L. Petri Vigv. A 4 a. Ey, låter migh
tala, och sedan dömer. Rondeletius 10.
han som är ransoningen för heela verldenne
varder sålder för fämton dalar, Ey een
her-lig summa, som tu äst aff them verderader.
P. J. Gothus Sol. 37. Ey! Jagh veet icke,
hvadh migh är, Ty jagh fast ängsslas.
Olf-son Tre vise män B l a. Eij! sade han,
hvad snack! Columbus Poet. skr. A3b.
Eja, interj. [T. eia.] Eia huat dödhen
han är gröm. B. G. visbok 84. menneskian
är aff quinna födh, Eia huat hun är snart
förödh. Ders. 85. Eija, rätt nu är iagh
lu-stigh och gladh. R. Foss 71. Eja, vår
nådiga grefvinna lefve! Dalin Vitt. 4: 462.
Eya, det gifve den Högste utaf högden!
Lindsten 389. Eja, du salige dag ... Som
på jämmer och ångst skal göra en glädelig
ända! A. Nicander Vitt. 195.
Eke, n. Ekvirke, ekskog. [Isl. eiki.]
hugge eke. RR 19/t 1540. Ekett är ...
för-ödt. Ders.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
