Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Enleds ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enleds
— 185 —
Ensam
Enleds, adv. På ett och samma sätt.
At iagh idher så enledz scriffuar. P. Erici
5: 203 a.
Enlefnad, m. Ogift lefnad, enlefnads
stånd. Svedberg Sabb. ro 1:642.
En lett, adj. Enfärgad. [Isl. einlitr.]
Jacob behölt aff hiordenom alt thet som
hwitt och så lunda éenleet war. 1 Mos. 30: 32
(glossa). aff them hwita och eenleetta
hiordenom. Ders. brokot eller fleckiot icke
gerna födhes aff eenletto. Ders. itt enlett
åhrsgammalt lamb. Laurelius Rel. speg. 129.
Enlig, adj. 1. Jemlik, likartad, likadan.
lijkare och eenligare kan een menniskia
icke warda dieflenom, än när hon begynnar
hata och försmäda Gudz ord. L. Petri
/ Post. Y 5 a. språketz förbistring var det
bästa medel att hålla den ena menniskian
ifrån den andra: såsom eliest ett enligt
språk det binder alla menniskior tilsamman
både i handel och vandel. Rudbeck Att.
1: 41. Jfr E n 1 i k. — 2. Enig. Han hördes tid
från tid på eenlig sämja yrka. Geisler 3t7.
Enliga, adv. På ett och samma sätt.
enliga och jemliga skrifva. Svedberg Gram.
försp 13.
Enliga, adv. Ensligt, i ensamhet. [Mnt.
einlik, enlik.] leffde han enlige och älende
vti alsomstörsta sorg. Svart Kr. 162
Enlighet, f. Enhet, gemenskap, then
naturliga och noga förening, enlighet och
noga förvanskap, som är emellan echta folck
och emellan naturliga föräldrar och barn.
Svedberg Sabb. ro 2:1478.
Enligst, adv. Endast. Man måst’ eij
eenligst hafva blygd At giöra hvad som
moot all dygd; En måst’ ock sij at man
förtaer Hvad nånsin skeen til odygd haer.
Lucidor Qq 4 b.
Enlik, adj. Lik, jemlik, wara besatte
aff dieffuulen, och hans heluete eenlijk.
P. Erici 2:109 a. Gudz belätet, effter
huil-kit han oss först j Paradijs skapat hade, så
at wij wore honom eenlike. 2: 245 b. Thet
stora himmels kloot... Thet hafver
menniskian ... så länge sökt och huxat Til thes
hon funnit haar itt eenlikt himmelmönster
(ien glob.) Spegel Guds verk 2»9.
Enlikhet, f. så kan man intet tvifla om
Scyto-Gothicæ & Germanicæ lingvæ
en-likhet. Spegel Ord. föret, dl b.
Enlyding, m. Vokal. Svedberg Schibb.
f2 a; 60. Jfr Sjelflyding.
Enlåtig, adj. pertinax, envis, enlåtig.
Svedberg Schibb. 239. Jfr Söderwall
enlatogher.
Enlåtig, adj. Samljudande. Hafver också
Gud lärdt oss i musicen vara enige,
en-hellige och enlåtige. Svedberg Schibb. 103.
Enmäle, n. Enskildt samtal? [Isl. [-ein-mæli.]-] {+ein-
mæli.]+} Si sådant hafver varit mitt enmäle
och vårt enskylta samtal. Svedberg Sabb.
ro 1: a 4 b.
Enodel, m. Enskild egendom, jord.
nedra strömmen som är kyrkennes oc vor
enodel. . H. Brask (HSH 13:63). en deell
af samma quern . .. staar oppa
biscopsbord-zens eenodell. Dens. (Ders. 17: 186). Jfr
Kalkar Endel.
Enords, adv. Enkom. [Isl. einvirÖis.]
Många ... från Stockholm ha rest enordz dit,
at få smaka osten. Dalin Arg. l, n. 12.
Ens, adj. [Isl. eins, T. eins.] 1. En och
samme, enahanda, lika beskaffad. Bådha
drömerna, Pharao, äro eens. 1 Mos. 41:25.
iagh . . . skal giffua them allom eens hierta
och wesende. Jer. 32: 39. så äre wij doch,
så fjerran thet geller sielena vppå,
wisser-liga allesammans eens, Alle äre wij syndare.
L. Petri 1 Post. 0 3 b. — 2. Ense,
öfverens, öfverensstämmande, the om sakena
eens wordo. 2 Macc. 14: 20. Laghen är icke
meer emoot oss, vthan eens medh oss.
Försp. till Rom. Haffuer någhor prophetiam,
så ware hon eens medh troonne. Rom. 12: 6.
j ären eens til sinnes, lijka kärleek
haff-uandes. Philipp. 2: 2. Apostelens och
Euan-gelisternas mening haffuer waret eens. L.
Petri 1 Post. b 3 b.
Ens, adv. 1. På samma sätt. [Isl. eins.]
Så haffuer hon (messan) och icke altijd eéns
wordet hollen offuer heela Christenheetena,
såsom hon än nw icke warder hallen medh
itt sätt j all land. O. Petri 1 Mess. A 2 b.
Menniskionar döö icke alla eens. Sakr.
2>a. oss tycker som Gudh icke är eens til
sinnes emoot alla menniskior. L. Petri
1 Post. X 7 b. (Jfr Ens, adj. 1). — 2. Om
ens, ändtligen, nödvändigt. Han gaff sigh
vth för en Gudh, och wille om eens
therföre aff allom hållen wara. L. Petri Dryck.
C 5 a. Gudh ... wil om eens, at hans
be-falningar skola håldna warda. Mandr. E5a.
Gudh wil om eens haffua mandråpare
tim-ligha straffadhe. Ders. G 8 b. — 3. En gång,
ändtligen. [Mnt ens, T. eins.] iach eens
när lägligheten gåffue tilfellet, wille tala ther
noghot ytterligare om. O. Petri Klöst. Alb.
samma geldt kunne bettalas... att vij ens
måtte bliffua vtåff medt thet dagliga kraff.
Gust. 1 reg. 5:143. han (freden) gifver
tillfälle the stora besvärligheter at böta, som
en tijd bortåt varit hafver, och så ens komma
till den önskeliga punkt allmogens pålagor
och tungor at kunna lindra. Gust. Adolf
Skr. 1«5.
Ensak, f. the saker oc brotemol som vore
(våre) ensaker ære epter lagen. Gust. 1
reg. 3: 2 ».
Ensam, adj. Ogift; enka. Ingen eensam
eller ofruchtsam skal wara j tino lande.
2 Mos. 23:26. then eensamma haffuer flere
barn än then som man haffuer. Es. 54:1.
The samme haffua bortfördt änkionnes kära
söner och bedröffuat the eensamas döttrar.
Bar. 4:16.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
