Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Ensides ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ensides
— 186 —
Enstftds
Ensides, adv. Afsides, afskildt, enskildt,
särskildt, der endteligen tijdernes förlopp
något Cammar Collegio aftvunge att ändra,
att det då skeer collegialiter och eij
een-sijdes. Civ. instr. 56 (1655). Kongl. Maj:t
vil falla odrägeligit och omöjeligit alla sådane
klagemåhl vid riksdagen ensides at afhjelpa,
som eljest på behörige orter uti begge
par-ternes så åklagarens som svarandens
närvara borde med bevis och documenter
af-giöras och afdömas. Stjernman Riksd. bih.
425 (1668). tå må thet vitne först ensides
höras, så at parterne ej när äro. Lag 1734
R.B. 17: 22. — Med adjektiv användning.
ensides uptuchtelse (privat undervisning.)
EmPORAGRIUS 861.
Ensidig, adj. Eensidige skriffter, ther ey
mehr än en allenas underskrifft är, bore
icke hafva krafft något at bevijsa. Sjölag 1667
Skipmåla B. 9:1.
Ensidigt, adv. Åt särskild sida. Ögonen
the venda sig tillika (på en gång) Til thet
the villja see, och intet thera vika Eensidigt
bort för sig. Spegel Guds verk 294.
Ensidling, m. Eremit. [T. einsiedler;
Mnt. ensedeling.] Svedberg Schibb. 268.
Ensig, adj. Enda [T. einzig.] offta een
eensigh omständigheet ett heelt consilium
förandra kan. Stjernman Riksd. 2: 932
(1635).
Ensinnad, -sinnig, -sint, adj.
Egensinnig, envis. Bätre är at boo vthi itt ödhe
land, än näär een trättosama och
eensin-nadha quinno. Ord. 21: 19. Erchebiscop
Göstaff war en stijff och eensinnat man,
och wille ingens mandz rådh lydha, vtan
wille alt göra effter sitt eghit sinne. O. Petri
Kr. 309. en Biscop bör wara ostraffeligh....
icke ensinnigh. Tit. 1:7. eensinnige, orolige
hiernar, som all enigheet förstöra.. A.
An-dreæ Försp. till L. Petri Kyrkost. B 4 a.
eensinnigh, morosus, pertinax. Comenius
Tung. index. Desse (Dalkarlarne) äga, af
ortens och luftens beskaffenhet, en tvär,
hård och ensinnig natur. Celsius Gust. 1
hist. 1:80 thetta rådhslagh var grundat på
godh skiäl och väl thet endeste som gella
kunde thenna ensinte fiende att beveka.
Gust. Adolf Skr. 295. the icke äro
för-mycket ensinte uthi theras mening, utan
gerna höra andres betänckiande. L. Paul.
Gothus Mon. pac. 692. han hade itt
ganska styfft och eensint hufvud. Schroderus
J. M. Kr. 187. han sig visar ensint, Döf
till ditt råd. C. Gyllenborg Andr. S 1 b.
Ensinnighet, f. Egensinne, envishet.
sijn genstortiga eensinnigheet med hans
(Gudz) ord ... smueka. L. Petri Exorc.
D 4 b. Fienden igenom sin eensinnigheet
hafver förment medh en långsam belägring
för staden Norenberg att skulle kunna
uthungra och försvaga H. K. M. armee.
Stjernman Riksd. 1:838 (1632).
Ensinnigt, adv. Envist. En dåre vid
sitt råd ensinnigt blifva vil. Frese 49.
Enskelighet, Enslighet, ensamhet; ogift
tillstånd. Gudh ... icke haffuer skapat
menniskian til munkars och nunners
eenske-ligheet uthan til ächteskaps förkoffring och
förökelse. T. Johannis Fästn. D2a. Gudh
icke vil at menniskian uthi eenskeligheet
sin heela lijffstijd förnöta skal. Dens. Ee 3 b.
Enskylla, se Ends kyllä.
Enslig, adj. 1. Hvar för sig, enstaka,
särskild. [Jfr Isl. einsligr.] Skole
knec-terne epter inthet byte fara enten ... rottewiss
eller enslig. Gust. 1 reg. 10: 47. bleff
för-benembde skipsfolck ... uppeholdne, bådhe
enslige och rothevijs. Tegel Gust. 1 hist.
2: 71. Rijkzsens flotta undantagendes någre
enslige skep, som hijt och dijt försendes,
blifver tilsammans hollen. A. Oxenstjerna
{HSH 26: 9ü). — 2. Enskild, afskild, en slätt
ensligh person ... och then som är j ämbete
P. Erici 5: 8 b. eenslige privat personer.
Tegel Gust. 1 hist. 2:302. han om
morgonen i sin kammar (den han enslig för sig
hade) var död funnen. S. Elofsson 148.
then eensliga eller hemliga afflöösningen.
P. J. Gothus Rel. art. 199.
Ensliga, Ensligen, adv. 1. Enskildt, i
enrum. [Isl. einsliga.] priuatim eller
eensliga ... tala til vilfarande syndiga menniskior.
P. J. Gothus Rel. art. 271. begärade at
tala medh honom ensligen. Schroderus
Liv. 172. — 2. Privat. The Tarquinier voro
så til sinnes, at the ingalunda kunde lefva
eensligen, uthan åstundadhe at regera.
Schroderus Liv. 53.
Ensligt, adv. Ensamt, endast och
allenast. han skal sigh allena medh sin egen
afvels säliande, så ock til sitt egit hws
nöd-torffts upkiöpande ensligit och aldeles
åt-nöija låta Stjernman Com. 1:695 (1617).
Enspringa, intr. Hafva sitt ursprung,
framkomma. [T. entspringen.] Min fader
var then högste Guden Jupiter, Uthur hans
kloke hierna iag ensprungen är.
Stjernhjelm Parn. tr. 4 intr.
Enspännare, m. 1. Ryttare, som i fält
höll blott en häst, hvilken han sjelf red.
Adlersparre Afh. 273. — 2. Kurir,
skickade en courier eller, som han då kallades,
enspännare till Stockholm. Hallenberg
Hist. 1:332.
Ensrådighet, f. Envälde. Monarchia
eller ensrådighet. L. Paul. Gothus Mon.
pac. 106.
Enst, adv. En gång, framdeles. [T. einst.]
Giff... At iagh enst qväda må medh frögd
och fägna stoor, Ulrica, himmel tack! är
dubbelt rijkzens moor. Wexionius Sinn. 2 a.
Enstads, städes, Enestäds, -städes,
adv. 1. På ett ställe, scrifften bådhe
en-stadz och annerstadz sägher, ath man moste
troo. O. Petri 1 Post. 126 a. her j landit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
