Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Etterlig ... - F
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Etterlig
— 192 —
Fadder
Etterlig, adj.. Giftig. Etterlige diurs bett.
A. Månsson ört. 26.
Etternos, f. Argbigga, qvinnan icke
skal... blifva uthaff een from ächta maka
een ond etternoos. Schroderus J. M. kr.
205. Då frucktar jag mig ei för några
etternosar. Sv. nitet n. 1.
Etterorm, m. Giftig orm. [Isl. eitrormr.]
Therföre wore rådh, at man ... sigh för
syn-denne, lijka som för en eeter orm, toghe til
wara. L. Petri 2 Post. 296 b.
Ettersmog, m(?). Etterblemrna,
hett-blemma. (Jfr Söderwall.) Ettersmogh,
masslor. Comenius Tung. 2s6. Skabb och
ettersmogh. U. Hjärne Vitt. 75.
Ettras, dep. Vara sig. winläggia sigh
ther om at all såår måtte förwandlas vthi
boldars natur, så at the måga bolna, eetras
och flyta. B. Olavi 189 b. then inre huden
på tarmarne begynner at bålna och ettras.
Sparman Consil. A 2 b.
Ettrig, adj. Giftig, ettriga nässlor.
Stjernhjelm Bröl. 30.
Europén, f. Uti. på Dan. 295. Européns
tilståndh. A. Oxenstjerna Bref. 2: 523.
Européns författningar. Dalin Vitt. I. 2:10.
Européns Tomyris. Wallin 1:33. Så, Svea!
på din strand skall än Europén skåda. Hur
mannamod ger hand åt medborgsmannadygd.
1:43.
Evangeli, n. [gammal T. =] fridzens
Euangelij.. P. Erici 5:265 a.
Evangelist, (-e?), m. Herren giffuer
ordet medh en stoor Euangelistars skara. Ps.
68:12.
Evigliga, adv. Evigt. [T. ewiglich.]
then rettferdighe beståår ewigligha. Ord.
10: 25. hans säte bliffuer ewigligha
beståndandes. 29:14. han min skydsherre timliga
och ewigliga bliffua wil. P. Erici 1:94 a.
Hennes lof han eviglig Prijsa vil.
Stjernhjelm Fångne Cup. 13 intr.
Exempel, n. tu haffuer warit dottrenne
Zion itt Exempel til synd. Micha. 1:13.
Exempelbok, f. Bok, innehållande
lefnadsregler. man finner ingen deel, then
godh och nyttigh är, j någhor Historia,
Exempelbook eller Helghona Legenda,...
hwilken Psaltaren icke korteligha . . . innehåller.
Försp. till Ps.
Exemplar, adj. Exemplarisk. ett
ex-emplart lefverne. Boethius 209.
F.
Fabel, f. Visa, allmänt talämne. [T.
fabel, l, L. fabula.] Israel skal wara til itt
ordspråk och fabel ibland all folck. 1 Kon.
9: 7. the skola komma til skam, til itt
ordspråk, til een fabel. Jer. 24:9.
Fabelri, n. Fabel, påhitt. [T. fablerei.]
Hvadan kom tu medh thet fabelrij, Som
ingen grund haar? J. Sigfridi 1 3 b. thet
är fabelrij Och tin egen dicht. Ders.
Fabel verk, n. Fabler, diktad berättelse;
dikt, osanning. [T. fabelwerk.] Studenterna
intet annat lära, än at the måge tala thet
som argt är, och skrifva fabelverck.
Schroderus Hoflef. 237. the fåfenge menniskior
älska onyttige fabelvärck och älskogzböker.
Albert. 1:101. medh the Volskers krijgh
var icke annat än itt updichtat fabelverk.
Liv. 115. hålla the så före, när man utaff
predikostolen eller eliest talar om Cometer,
... at thet är intet annat än itt fabelverck
och prestedicht til at skräma the gemeene
och enfoldige. L. Paul. Gothus
Comet-speg. B 2 a. säya the, thet är ijdel fabelverck
och presters påfund, hvad man predicar och
lärer om Gudz strenga sidsta doom. P. J.
Gothus Fastapred. 68. Ja det är sant
såsom tu hörer, Intet fabelvärck iagh medh
migh förer. Beronius D 3 b.
Facit, n. Slå sitt f. på, göra sig
räkning på, sätta sitt hopp på. Migh tyckes
j gören orätt, Som slå edher facit all slätt
På ägodelar. Prytz O. Skottk. B 4 a. Tu
törs titt facit ey på gunst ok rijkdom slå,
Rudeen 259.
Fack, se Fick.
Fackel, f. Fackla. [T. fäckel.] Släck
hans fackel. Stjernhjelm Here. 336.
Christina, liten eld, är vorden oss een fakel.
Jubelsång, en klaar fackel. U. Hjärne
Vatt. A 3 b. Thes (lejonets) ögon såsom bloss
och stora faklar gnistra. Spegel Guds verk
223.
Fadder, Faddre, m. 1. Gudfar.
Com-pater, faddre. Var. rer. voc. C 5 a. (Om
detta ord och det näst följ. faddra säges:
hec vocabula noua sunt.) — 2. Kusin (såsom
höflighetsbenämning.) [Mnt. vedder, T.
vetter .] Helsen vor fadder hustru Ingeburg
(Ture Jönssons frilla) med monge gode
næt-ter aa vore vegna. H. Brask (till T.
Jönsson, Gust. 1 reg. 3: 422). Elskelige käre
svåger, frende och fadder (Gust. Adolf till
Joh. Casimir). Adlersparre Hist. saml.
3:292 (1631). Käre Her Cantzler och Her
Secreterare, tilförlåtne gode vänner och
faddrar (Tegel till Nils Chesnecopherus och
Erik Elofsson). Lönbom Hist. arch. 2:3
(1614). Tå war werlden tin fadder och godhe
wen, men nu seer ingen effter tigh. Balck
Krist. ridd. C 3 a., then som lyckesampt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
