Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Falegata ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fale gata
— 194 —
Falla
Falegata, Falgata, f. Föra, sätta,
våga på f., bringa i fara, sätta på spel,
äfventyra. är storliga åff nödhen, at man
förweeth sigh fulwel, ath wij icke låte
förföra wårt folk mera på falegaton än the göra
med theris. Gust. 1 reg. 7: 451. ("föra wårt
folk på större fara, än the Danske göra theris".
Ders. 452.) Thet ligger magt vppå thet wij
kunde få vitta vm then Greffue Christoffer
och Hertug Christiann bliffua forliickte, tiil
effwentyrs the törffua giffua sig både tiil fridz
... ther med vij tiil effuentyrs bliffua szatthe
(på?) falegathen, szå wij thå haffue fiendskap
både aff then Greffuen, aff the Lubske och
flere theris methengere. 10:12. saa laga ider
stycker, dett wåre skiip icke måtte vtsatte
bliffwe paa någon falgate eller j någonn fare.
10:315. till wårt skep Barcken ingen god
redskap är, och betrösther förthenskuld ingen
reese med samme schip ... Så wore icke gott
att man skulle så wåge skip, godz och folck
på falgatunn. RR 9/s 1546. när the
(presterna) äre försumelighe vthi theres embete,
eller skrymta, och såledhes dragha siälarna
på falagatur. Balck Catech. K 5 a.
Falke, m. Falk. [Isl. falki.] Svart (Kr.
I4t>) säger om deltagarne i V estgöta-uppror et
1529, att någre af dem icke ville genom
landsflykt undgå ransakning och dom, utan
blifva qvar i riket på nåd och onåd, "Men
Her Thure Jenson oc Biscop Moens sade,
effter liffuet är en falke, dristade (de)
ingelund bliffua i landet, vtan vnsettia halsen".
Ett gammalt Latinskt ordspråk lyder: hoc
vulgus fatur, quod corpus falco vocatur,
hvilket har den mening, att kroppen (lifvet) är
af stort värde, liksom falken är en kostbar
fogel. Se Grimm Wört.
Falkon, Falkun, m. Kanon af 12 punds
vigt, hvarmed vanligen blykulor skötos.
[Fr. faucon, af L. falco, falk.] Adlersparre
Afh. 238. ihiälskuten medh en falckun.
Tegel Gust. 1 hist. 1:134. icke haffuandes
ther hoes sigh större skott än någre falkuner.
Svart Kr. 68.
Falkonett, m. Kanon, hvarmed vanligen
jernkulor skötos. Var antingen dubbel,
af omkr. 9 fots längd och 2 skeppunds
vigt, skjutande kulor om 2 */a mark, eller
enkel, af omkr. 7 fots längd och 1
skep-pund 5 lispunds vigt, skjutande kulor om
1 V4 mark. Adlersparre Afh. 238.
falke-net, falkneth. Gust. 1 reg. 2:17; 5: 85. iiij
falknecther aff iærn, och en aff kaaper. 4: 37.
skööt til them medh någre falkneter. Svart
Kr. 47.
Fall, n. Skrof af ett slagtadt djur. [Isl.
fall.] j (1) oxefall. Gust. 1 reg. 2:266. xl
(40) faare fall, ij (2) oxa fall kötth, xxxvij
nöthefall köth. 4:36,37. xxx (nöthafal kött
iij fierdinga myndre. 4: 347.
Falla, tr. och intr. 1. Falla omkull, hans
föther slwnto wndan honom, och han stoodh
vpåå fallande foot. O. Petri Men. fall M
7 b. — 2. Genom fall slå, bryta. Monger
faller sigh jhiääl. L. Petri Dryck. D 2 b.
han föll aff en hest sigh til dödz. Uti. på
Dan. 498. han störter sigh så nidh öffuerst
aff huset, och faller sigh til dödz.
Leucho-wius 337. kärren (karlen) som stenen fföl
i hell. O. Petri Tänk. 8. han föll halsen
uthaff sigh och bleff dödh. L. Paul.
Gothus Cometspeg. 93. — 3. Förefalla,
förekomma, alstras, frambringas. Uti thesso
Euangelio falla synnerligha tryy stycker til
at handla. L. Petri 1 Post. L8a. the waror
her falla j landit. Gust. 1 reg. 2:5. lin,
hampa heller linfrö, som ther i lenhet (länet)
faller. Gust. Adolf Skr. 499. — 4 Falla
på, påkomma, tigh faller lust til henne,
at tu mötte tagha henne til hustru. 5 Mos.
21:11.
5. Med prep. a) f. efter, ansätta,
bestorma. tå han föll hårdt effter (enträget
bad) honom, wille han doch icke gå. 2 Sam.
13:25. b) f. emot, sätta sig emot, motverkar
stå i strid med. thee wel wetha sanningen,
ath oredeliga tiilgongith ær och bordhe
ret-thas, likwel falla the ther emoth. Gust. 1
reg. 4:19. alle the som idher emoot falla,
icke skola kunna emoot säya, ey heller emoot
stonda. NT 1526 Luc. 21:15. thet en
helsosam lärdom (lära) emoot faller. 1 Tim. 1:10.
thet som stadgas ... icke vthi någon måtto
faller emoot Gudz ord. L. Petri Skyld.
A 4 b. begynna theras predican ther vppå,.
att the alffuarliga falla syndena emoth. Nova
ord. eccl. 184. c) f. in i, bifalla. Här vtaff
worde the så beweckte att the föllo samptlige
allesamman in i hans mening. Svart Kr.
123. d) f. med, hålla med, öfverensstämma
med. almogen föll them mett oc icke imoot.
Gust. 1 reg. 6:174. thet icke faller emoot
vthan heller medh Gudz budh. L. Petri
Skyld. A3b. e) f. på: a) yrka på. fölle
the Lybske Rådherrar ganska hårdt på sijn
betzalning. Svart Kr. 72. the Widderdöpare,
som så hårdt ther på falla, at man ingen
barn döpa skal. L. Petri Om nattv. A 3 a.
ß) infalla, inträffa på. Ridder S. Öriens
dagh ... tå föll på en tijsdag. Svart Kr. 24.
f) f. till, in till: o.) Rusa till. Och j hela
stadhen wardt itt vplop, och the föllo
haste-ligha til, alle medh itt moodh in på
Skodho-platzen. Ap. gern. 19:29. ß) anfalla,
öfver-falla. föll til them medh sina tienare om
nattena, och sloogh them. 1 Mos. 14:15.
Y) sluta sig till, förena sig med. Utan
herren faller oss til, när fiendanar mot oss
strijdha, så är med oss förlorat spil. Psalmb.
1536 31. hooff Theudas sigh vp,... honom
föll en hoop folck til. Ap. gern. 5:86. the
trädde jfrå migh, och föllo in til the
onyt-togha affgudhar. Jer. 2:5. the falla in til
en vppenbara tiuff och forredare, then siig
siger vara her Stens son. Gust. 1 reg. 4:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
