Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fickfacka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fickfacka
— 202 -
Fika
Fickfacka, intr. Gyckla, skämta. [-[T.fick-facken.]-] {+[T.fick-
facken.]+} Spörries sådant hoos naboor och
grannar, thet man inthet vill medh them
fickfacka: the skole väll låta blifva oss till
frids. A. Oxenstjerna (HSH 24:374).
Fickfackanteri, n. Knep, konster,
bevisa eder som een redeligh och upriktig
tienare som intet hafver något annat
ficfacan-terie, storpösugheet, egennyttigheet och
sielfv-godheet i sinnet. Carl XII (till Nils Bjelke,
HSH 17:285).
Fickfackeri, n. 1. Lappri, strunt,
onyttigt sysslande. [NI. fikfakkerij.] Kong
Götstaff ... sporde honom (erkebiskop Joh.
Gothus) till hwadh hans retta embete war,
om wor Herre Christus hade befalt sina
Apostlar eller theras effterkomande vmgå
medh slijckt fickfackerij, smöria clockor,
stockar och stenar &c. Svart Kr. 101. —
2. Gyckel, narrspel, bedrägeri, jag holler
för min person ... ded Brandenburgiske
trac-tats väsended för idell fickfackerij. A.
Oxenstjerna Bref 2:318.
Fickla, intr. Jollra, pladdra såsom barn,
som ännu ej lärt tala. när the (barnen)
kunna noget bättre tungan omsvängia, så är
thet skada, at man medh them ficklar, och
tilvänjer them at the icke skarpt och
uth-tydeligen uthtala bookstafven r.
Schroderus Mod. sk. 97.
Fiend, adj. Fiendtlig. [T. feind.] hvar
man är them fiend och sigh emoot them
up-lägger. Schroderus Hoff. väck. 235.
Fienden, m. Fan, djefvulen, man råkar
aff Fiendans tilskyndan falla j synd. L. Petri
2 Post. 229 b. sådana förwetenheet är aff
Fiendanom, som vthi alla måtto står ther
effter, at han buller, twist och twedregt
föröka skal. Dial. om nattv. G 5a. — Jfr
Fan.
Fiendsalig, adj. Fiendtlig. [T. [-feind-selig.]-] {+feind-
selig.]+} hvad kan vara fiendsaligare, än när
han är then förste, som undertrycker retten,
hvilkom thet är aff Gudi befalat, att han skal
befrämian? P. J. Gothus Hust. 120.
Fiendsam, adj. Fiendtlig, så blefue dhe
... fiendsamme emott fälttherren.
Hallenberg Handl. 69 (1613). Dieffuulsens
fiend-samma ondska. A. Simonis Bb 8 b. tå
syndaren ... är sigh sielffuom vreed och
fiendsam. P.J. Gothus Rel. art. 300. Sathanas
är thy heligo predicoämbetena hätsker och
fiendsammer. Hust. 66.
Fiendsamliga, adv. the förfölia henne
ock fiendsamliga. P. J. Gothus Skrift,
sent. S 8 a.
Fiendsk, adj. Fiendtlig. Haffuer Gudh
oss kär, så ware wreedh och fiendsk hoo
som wil. L. Petri 3 Post. 72 b. The
Danske vore honom uthur måtton fiendske. Kr.
139. hetzka och fiendska tanckar. 1 Post.
U 7 b. diefflenom fiendsk. P. Erici 5: 222 a.
Fiendska, f. Fiendtlig qvinna. Fröghda
tigh intet mijn fiendska, at iagh nedhreligger.
Micha 7: 8. Mijn fiendska moste ... bestå
medh allo skam. 7:10.
Fiendskap, m. och n. Fiendtlighet,
fi-endtligt anfall, förderffua fiendhens landh
... medh brennandhe och annan fiendskap.
Gust. Adolf Skr. 265. vara vederredo, hvar
något ytterligare fiendskap vill thetta rijket
tilbiudas. Stjernman Riksd. 1: 636 (1610).
Fiendsman, m. Fiendtlig man, fiende.
han hadhe ... en illtaligh fiendzman.
Schroderus Liv. 907.
Fifl, n(?). Gyckelspel, dårskap. [Isl.fifl.]
alt hvad menniskian i verlden fyses om och
äflas medh, är fifl (som de gambla tala) och
folsko, thet är gäckerij och fåfängia.
Stjernhjelm Sv. och G. måles fat. företal 2 b.
Figur, f. 1. Bild, sinnebild, symbol. Och
war thenne helige daghen (sabbaten) een
figura til then helgd man holla skal hwar
dagh j fråå syndenne. O. Petri Men. fall
B 4 b. thet Templet, som med menniskio
hender aff steen och trää vpbygdt war, icke
annat war än een figur til thet retta Gudz
Templet. L. Petri Mandr. C 3 a. Antiochus
warder hållen för een Figur eller belete til
Antichristum. Försp. till 1 Macc. Laghen
haffuer triggiahanda Läriungar. The förste
äro the som höra Laghen och förachta them
... Hwilkas Figur woro the Kalffdyrckare j
öknenne. Försp. till G. Test. — 2.
Bildligt, figurligt talesätt. Såå tryckier han thet
clarligha vth j thet nyia testamentit som
hembliga vnder figurer sagdt war j thet
gambla. O. Petri Guds ord Bib. både figurer
och clar ord. L. Petri 2 Post. 19 a.
Figurera, tr. 1. Bildligt tillämpa. Thetta
haffuer iagh figurerat på migh och på Apollo.
NT 1526 1 Cor. 4: 6. - 2. Sjunga figurerad
sång. K. M:t träder uthi sin stohl (vid
kröningen) ... och medan figureres i kyrckian.
Stock. Mag. 3:186 (1620).
Fik, n. Fikande. Gijf Gud min verld
med ähran genom vandra, Omycke fijk och
slääp om alt däd andra Är intet åt.
Columbus Poet. skr. G 3 a. At Gud sådana
för-mohner ... förlänar, thet kommer intet af
menniskio flit och fik. Svedberg Ödn. 147.
the af sina föräldrar få mat och kläder utan
ängsligit fik. Dav. B 3 b. Säg hvad omsijder
blir af mannens fiäs och fijk? Düben Boil.
sat. 2.
Fika, intr. 1. Skynda, brådska, bedh
honom fijkia Medh een hast aff thetta vårt
rijke. S. Brasck Ap. gern. I 4 b. Fikiom
nu hädan, jagh råder ehr. Förl. sonen F 4 b.
Ho! fijkiom nu foort stilla och tyst. Ders.
G 2 a. (de Danske) fijkte til öön (Öland) uthi
tree hoopar. Widekindi 41. Mången fiker
ibland, men föga hans arbete lider. A.
Nicander Vitt. 141. — 2. Sträfva, arbeta. (I
förening med fara. Jfr Schlyter Gloss.)
så tyckes thet, at the ... handla wijsligha,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
