Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fikant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pikant
— 203 —
Filtkåpa
som bruka sigh j werldenne medhan the
kunna fijkia och fara, rijffua och slijta åt sigh.
L. Petri 4 Post. 7a. — Jfr Fikas.
Fikant, n. = Fi kan ter i. the bådhe och
lagde hender påå them och hadhe ther jntet
meer fikant medh, som nw skeer medh
ra-kelse, smörjelse och annat sådant. O. Petri
Sakr. 9 a.
Fikanteri, n. Upptåg, puts, hokus pokus.
lustighe discurs, tidhkörtighe historier och
höffvelighe fabler och fikanterij. L. Paul.
Gothus Mon. pac. 272. Så går jag
(spåkvinnan) ensam bort i lunden näst thervid,
Til mit fikanteri och mummel, midnatts tid.
Kolmodin Qy. sp. 1:412. Hafva fikanteri
för sig, Narrenpossen treiben. ’ Lind Ord.
Jfr Fyrkanter i.
Fikare, m. En fijkiare eller then som i
alla saker vil hafva handen i sådet.
Schroderus Hoflef. 157.
Fikas, dep. 1. Fika, vara fiken. [Isl.
fikjast.] Monger ... fijkes effter rijkedomar.
Syr. 11:11. ther Gudz ordz förföliare rasa
och fijkias som mest til at vthsleckia, ther
warder elden thes större. L. Petri 3 Post.
35 b. Wij fijktes ... om thetta timliga. 4 Post.
58 a. — 2. Skynda sig. yppades en liten
eeld i salen, ... hvilken them alla så
förskräckte, at the hela hopen ... til trapperna
fijktes. A. Laurentii Verld. speg. 49.
Fikböld, f. Fikonformig utväxt, bulnad.
[Jfr Mnt. vik.] Herren skal slå tigh medh
Egvjptes böld, medh fijkbölder. 5 Mos. 28:27.
riken, adj. Ifrig, flitig, arbetsam. Som
jag var fiken sielf, så kunde jag ei lida, At
någon fåfäng satt. Kolmodin Qv. sp. 2:292.
Fikon, n. en genverdigh son ... giorde
gäckerij aff henne (modern), och lät henne
see fikonen. A. Laurentii Hust. 309.
Trac-taten medh them Keijsersche ähr allenast
illusorius och anställdh till tijdzvinhingh.
När thette ähr nådtt och expeditionen i åhr
förhindra», skola the giffua oss fijkon (göra
gäck af oss). A. Oxenstjerna (HSH 24:
189). [It. far la fica. Fr. faire la figue, T.
die fe igen weisen, zeigen, bieten. Se Grimm
Wört. Feige.]
Fiksam, adj. Fiken, ifrig. Vaksam i
stillone mer än fiksam i brådskone gagnar.
A. Nicander Vitt. 190. ett fiksamt lystrande
efter gynnare och beundrare. N. v.
Rosenstein 1:98. Omhvärfd af en glädtig
ungdomstropp, Fiksam deras sena färd han lastar.
A. M. Lenngren 3>.
Fiksamhet, f. Fikenhet, ifver, gijrugh
fijksamheet. Lucidor Hhi b. Hur värdigt
tro de sig sin påska at begå? De skicka sig
dertil med fiksamhet och möda. Frese 59.
Fiksamt, adv. Ifrigt. Guden ... Fiksamt
efter henne (Dafne) far. H. C.
Nordenflycht 37.
Fikt, f. och n. 1. Ifver, nit. Han stod
emott then Liturgian med allo ficht. Link.
bisk. krön. (Benzelius Mon. 139). — 2.
Sträfvande, träget arbete. Alt thet kön som
tigh (Adam.) är lickt, Thet skall leffua med
sinne fickt. Myst. 21. Arbete, tunge och
mykyt fickt. Ders.
Fiktas, dep. = Fikas, kraffsa tilhopa,
och fijchtas för sigh sielffua, och jw alltijdh
sammandragha. Försp. till Hägg.
Fikvårta, f. Jfr Fi k böld. [T. [-feig-warze.]-] {+feig-
warze.]+} the fijkvårtor och fijkonsåår, om
hvilka Celsus talar. Lindestolpe Frans. 10.
ibland vexa fijkvårtor nedre vid röhn. Ders. 54.
Filk, n. Mögel. Lind Ord. (Jfr Rietz
Felke.)
Filka, f. Slem. (Se Rietz Felke.) är han
(strömmingen) lijtet suur, tvetta bort
slemmen eller filkan medh vatn. Colerus 1:25.
sedan filkan är blötnat och afftvättat, skal
han (strömmingen) uptagas och läggias på
granrijs. Ders.
Piil, n. Skinn. [Mnt. vel, vell; T. feil.]
en bio (blå) kiorttell aff mustele fille
(vesle-skinn). Fin. handl. 9:9 (1508).
Filmodd,. n. Filspån. Lind Ord.
Fils, m. [T. filz, eg. filt.] 1. Rå, ohyfsad
person, grobian. bönder och arge filtzar, ja
rätt svijn. J. Erici Dav. ps. 207 a. — 2.
Skrapa, tillrättavisning. Dhe som hafue
försumett för att presentere H. K. M:tt samme
köpe-ordningh, hafve och bekommit tilbörlig
fils. Lönbom Uppl. 3:16 (1592).
Filstybbe, n. Filspån. fijla medh fijl
(thet öfriga [reliquiæ] är fijlstybbe).
Comenius Tung. 532.
Filte, n(?). Jfr Rietz Felt, s. 137. Vara,
ligga till filtes, vara till förfång, trotsa,
sätta sig upp emot. han (S. Norrby) liggher
nw j siöön, riichet och oss tiil fiilttes och
stoorth meen. Dipl. Dal. 2: 59 (1525). the
... haffua en tiid långht warit oss tiil fyltis.
Gust. 1 reg. 6:134. vardbergz borgare liggia
then Landzendan flux tilfylttis och haffua
alleredho varit ther jnne j landit, skinnat
och röffuad nogne kyrkior och bondegårder.
10:166. at the icke mötte vara Sveriges rike
under ögonen eller til filtis och skada.
Tegel Gust. 1 hist. 1:313. Han haffuer
doch giordt migh så stoort förtreet, han
haffuer så offta waret j mitt farwatn, och leghat
migh til filtes, hijat migh och pockat. L. Petri
Mandr. D 7 b. Och voro ther i Norrige
synnerliga tolf brödher, som honom lågo mäst
till filtes. Kr. 30. Hoo haffuer någhon tijdh
båtat ther vppå, at han haffuer leghat honom
til filtes? Jobs bok 9:4. (påfveriet) som
orm vnder tryskoll ligger wåra Religion och
saligheet til filtes. A. Andreæ Försp. till
L. Petri Kyrkost. B 2 a. Filtas, lägga sig til
filtes med enom, sich in einen Wortstreit
oder Zanck mit einem einlassen. Lind Ord.
Filtas, dep. Se under Filte. Jfr Rietz
Filta.
Filtkåpa, f. Filtkappa. Var. rer. voc. E7b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
