Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fotlag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fotiag
— 223 —
Fram bättre
knecht.] en fothknekt vdtpynttet som en
landzknekt. Gust. 1 reg. 5:326. Maccabeus
... droogh emoot Timotheum, then ther
hun-dradhe och tiwghu tusend footknechtar, och
femton hundrat resenärer när sigh hadhe.
2 Macc. 12:20.
Fotlag, n. Sätt att röra fötterna. Itt
annat fotelagh iagh nu fåår. Nu måste iagh
väll fastare (fortare) löpa. Rondeletius 43.
Fotlätt, adj. Lätt på foten, fotlätt kona.
Kolmodin Qy. sp. l:ii.
Fotlös, adj. Utan fötter. [Isl. fötlauss.]
han rullade footlös Som ett marsvijn häran.
Stjernhjelm Here. 40. Förtjenst med vett
och dygd allena utan lycka Är som en fotlös
man förutan käpp och krycka. Palmfelt
Vitt. 375.
Fotpanna, f. Panna med fötter.
Chy-tropus, fotapanna. Var. rer. voc. G 7 a.
Fotsjuka, f. Se Fot ängel. Podagel
eller footsiuka. Palmberg 9ö. Lind Ord.
Fotsmån, m. Fotslängd, fotsbredd, är
honom omögeligit en fotz mon fenger komma.
L. Petri 2 Post. 81 a. Christi fiendar icke
en footz mon lenger kunne komma medh
theras ondzko, än them war medgiffuit. Chr.
pina Q 3 b. dem (papisterna) icke skall
blifva efterlåtit till deras läros öfning en
fotsmohn. HSH 1:54 (1594). ingen ... rörde
sig för hans skull, icke till en fotsmån långt.
S. Elofsson 103. thet eena skijdet
(snöskidan) en footzmon längre ähn thet andra
vara skall. Tempeus 116. ingen redlig Svensk
man vore sinnad at afträda de Påler en fots
mån i Lifland. Girs Joh. 3 kr. 95. så
syndiga gerningar visar han tå, at man må tänka
honom vara icke en fotsmån ifrån helfvetet.
Spegel Pass. and. 161.
Fotspår, n. Spår. så skal tu icke finna
uthi alt theras lefverne och vandel thet
ringaste footspoor til någon dygd. Schroderus
J. M. kr. 159.
Fottorner, n. Tornerspel till fots. [T.
fussturnier.] spelte Hans F. N. et Foot
Tor-noer på slottet. Blef jag (Abr. Brahe)
förordnad til domare. Lönbom Sv. ar ch. 2:34
(1602).
Fottråd, se Fotat ro d.
Fotträd, n. 1. = F o t a t r o d. Hon
(hustrun) är ey gifven At vara titt footträd, men
cronan tin blifven. Törnevall A 4 b. —
2. Fotsteg, icke vijka ett foteträdh til ryggia.
Schroderus Liv. 145.
Frad, n. Fradga, skum. [Isl. frauÖ.]
Bernesten ... Var emot Bdellion ei annat än
ett frad. Spegel Öpp. par. 35.
Frada, Fråda, f. Fradga, skum. [Isl.
froda.] thens ogudhachtighas hopp är ...
såsom een tun fradha aff enom storm
för-driffuen. Vish. 5:15. Konungen j Samaria
är förswunnen, lijka som fradhan på watnena.
Hos. 10:7. Skurnas (fradas) thet, så tuckar
han skumet (fradan) ned medh skumslefven.
Comenius Tung. 432. the wela wel seya
... Jach troor påå gudh fadher och hans
en-borna son, men thet sweffuar allenest påå
tungone såsom frådhan på watnet. O. Petri
/ Post. 81 a.
Fradas, Fradgas, dep. Fradga sig,
skumma sig. Comenius Tung. 432 (se under
Frada). Änden begriper honom, . . . och
han sliter honom, så at han fradhgas
(tuggar fradga). Luc. 9:39. han fradhgas, och
gnisslar^medh sina tender. Marc. 9:18.
Fradig, adj. Fradgig. spotten är fradigh.
B. Olavi 40 b.
Fragg, f. Fradga, vattnet sprutar ut sin
hvita fragg mot strand. Bellman 6: 51.
Frak, adj. [Jfr Isl. frakkr, frekr.] 1.
Ymnig? (Jfr Rietz.) Then frake Tiberis
igenom Rom sig tränger. Spegel Guds
verk 103. — 2. God, "from" (Spegel), både
kropp och siäl til evig död var saker, Och
ingen, ingen fans blant menniskiorna fraker.
Spegel Guds verk 209. Fraaker, probus,
sine bile. Stjernhjelm Ordlista till Here.
Flättia faar hijt och tijt, snart leer, snart
gråter af ingo, Lättlynt, flater och fraak, och
lägger alzinte på hierta. Here. 112.
Fraktherre, m. Borgmestare och Rådh
måge skicka effter gamal seedh fraktherrar,
som tilsee skola at fracthen först biwdhes
borgare, om the skep haffua, för än någit
fremande skip fraktas. Gust. 1 reg. 6:242.
Fraktkammare, m.? vij (borgmästarne
i Stockholm)... begerede at han (presten)
skulde komma til oss i frachtkammeren,
men ... um han vilde icke komma på
frachtkammeren, at han tå skulde komma til tals
medh oss i Sacristien. Bergius Nytt
förråd 99 (1592).
Fram, adv. begiffua sigh så monga
hinder, at thet icke gerna wil fram som Laghen
kräffuer. Försp. till G. Test. thet then ene
gör fram gör then andre til baka. O. Petri
Svar till P. Elice g 2 b. fram lenger (längre
fram) warder ingen omwendning meer,
therföre må tu wenda om igen. Jer. 40: 5.
Frambjuda sig, refl. Erbjuda sig.
fram-bude thå månge sig ther til at sökia giöra
förlikning them emellan. Peringskiöld
Heimskr. 2: 78.
Fram bättre, adv. Längre fram. foor
Abram tädhan fram bäter. 1 Mos. 12:9.
när tu gåår tädhan fram bäter, så kommer
tu til then Eken Thabor. 1 Sam. 10: 3. Och
kan jag för denne gong intet mehra röra
härom, sparandes ded öffrige til frambettre.
A. Oxenstjerna Bref 2:542. at Hans Kongl.
M:tt kunde frambättre, och så snart thet sigh
ville skicka, finna på godt medel.
Stjernman Riksd. 2:1629 (1668). Medh inrättande
af ett compagniè ... vii Kongl. M:tt til een
annan tijdh och frambettre hafva differerat.
2:1685 (1672). Jag står, tänker jag, på mina
egna fötter, och ger den stora Guden liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
