Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fromhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fromhet
— 231 —,
Fruktig
Borgmestare i Lybeck. Svart Kr. 9. Then
frome oärlige Biscop Braske, Han kunde
wäl plocke vthi sijn taske. En liten Crön.
H 2 b.
Fromhet, f. Tapperhet. [Mnt. vromheit.]
(han) igenom mandom och fromheet hadhe
kommit sigh til högheet och anseende.
Schroderus Liv. 177.
Fromhjertad, p. adj. Herre, gör wel
widh them, som godhe och fromhiertadhe
äro. Ps. 125:4 (Öfv. 1878: i hjertat
upp-rigtiga.)
Fromliga, adv. Fromt, hon vtwertes
ställer sich froomligha. O. Petri 1 Post. 41 b.
Fromlynt, adj. en fromlynt må säkert
låva sig behag hos alt sitt gesälskap.
Hermelin e6b.
Fromma, tr. Göra from. Aldrigh
blifver then länge from, som frommas, icke
uthaff kärleek til sanningen, uthan uthaff
nödtvång. Schroderus Hoflef. 53.
Fromma, tr. Gagna, hjelpa. [Mnt.
vro-men, T. frommen.] hwadh är menniskian?
.. . Hwadh kan hon froma eller skadha?
Syr. 18:7. Hwadh giffuer then falska tungan
tigh, eller hwadh fromar hon tigh? L. Petri
Dav. ps. 120:3. Hvadh frommar thet oss,
at oss är låffuat itt odödheligit lijff.
For-si us Esdr. 125.
Fromme, m. Fromma, gagn, fördel.
[Mnt. vrome, vrame; Isl. frami.] Laghen
for oss fulbordade han, och stilte ther med
gudz wrede, ther aff frögdas hwar Christen
man, at honom then frome skeedde. Psalmb.
1536 55. Allan bådhe skadha och froma
som skeer någhrom aff tina lemmar, reknar
tu tigh, thet är tijn hela person til. L. Petri
Dial. om nattv. F3a. Herrans fruchtan är
ähra, frome och frögd. Sir. bok 1:11.
Fromtalig, adj. Blid i sitt tal. Han
var lustig, vänlig och fromtalig. Sylvius
Curt. 69.
Frose, Frosse, m. Köld, kyla, frysning.
Brystwerk aff frosa. B. Olavi 34 a.
Mes-ling plägar komma på menniskion med frosa,
rysande. Dens. 99 a. Någhra krankheeter
hafva medh sigh frossa och steelheet.
Comenius Tung. 294. Fråse, Fråsse (frossa).
Lind Ord. 400^ 272.
Frost, f. Köld. The nakna läta the
1ig-gia, och läta them intet offuerteckelse j
fro-stena. Job 24:7. hans kropp skal... liggia
j heta om daghen, och j frost om nattena.
Jer. 36:30.
Frosta, impers. Frysa, vara frost. [Isl.
frosta, frysta.] Mars blommor haar man
och, samt ulf-ört när thet frostar. Spegel
Guds verk 135.
Frostbitas, pass. Angripas af frost.
hård frucht kan man vel låta frostbijtas.
Risingh 47. hugg tin åhrsved mädan skogen
är reen och han är icke frostbetin.
Colerus 1:840.
Frostig, adj. Som medför frost. [T. [-frostig.]-] {+fro-
stig.]+} then kalle och frostighe wintren. P.
Erici 6:ioob.
Frovuxen, p. adj. Af frodig, yppig växt.
een skön tulipa, drufva, äple, eller annan,
öfver vahnan, fro-vuxen frukt eller bloma.
Stjernhjelm Arch. B 2 b. Biörkeqvistarna
äro froväxna (biarks brumur frodast).
Verelius Run. 31.
Fru, f. Drottning, furstinna, tu
Chal-deers dotter (Babel)... skalt icke meer heta
frw offuer Konungarike. Es. 47: 5. Sara är
så mykit som fru eller förstinna. 1 Mos.
32: 28 (glossa).
Fruas, dep. Vilja vara fru, göra sig
förnäm, förhäfva sig. Jag skulle nögt mig
med en trappa bättre neder Och icke fruas
straxt med annars lånta heder. Kolmodin
Qv. sp. 1:68.
Frubisken, m. Frukost. [T. friihbisschen.]
togh han (lejonet) först Renika j luffuan och
förtärde honom til en frubisken, och togh
sädan Åsnan vedh öronen och giorde ther
medh sijna fulkomligha måltidh. Balck
Esop. 218.
Frudom, m. Frudöme, n. Hederstitel
för en fru. Jagh vill edherss frudomme
gärna höra. Rondeletius 28. haffuer iagh
welet then (boken) Edhers Frudöme tilscriffua.
P. Benedicti tillegnan A 4 b. jagh thenne
Tragediæ historia rimvijs Eders Välbornhetz
Frwedöme och Eders Frwedömes elskelige
käre barn hafver tilskrifvit. Olfson Tre
vise män A 2 a.
Frufolk, n. Fruntimmer. Fiskarhustrun
vågar... med frufolk hålla glam. Kolmodin
Qv. sp. 2:344.
Fruhus, n. Seralj, the skulle låta komma
tilhopa alla degheligha vnga iungfrur in til
then stadhen Susan j frwhuset. Esther 2: 3.
Friikta sig, refl. Frukta. [T. sich [-fiirch-ten.]-] {+fiirch-
ten.]+} betorffde intet fruchta sigh, ty ingen
toorde offuerfalla them. 1 Macc. 14:12. hela
landet fruchtadhe sigh för honom. Judith 2:
18. Jagh hörde tina röst... och fruchtadhe
migh. 1 Mos. 3:10. Fruchta tigh intet
A-bram, iagh är titt beskerm. 15:1. tu intet
meer behöffuer fruchta tigh för någhon
olycko. Zeph. 3:15.
Fruktaktighet, f. Fruktan, rädsla, hans
(kameleontens) fruchtachtighet, hvar af hans
blod så skakas Och ändras at hans huud
må färgan ofta byta. Spegel Guds verk 237.
Fruktbar, adj. Fruktbärande. Alsköns
fruchtbare trä. Stjernhjelm Here. 268.
Fruktbarlig, adj. Gagnelig, nyttig. [T.
fruchtbarlich.] kunde iagh seden inthet
fruchtbarligit vthrätte. HSH 36:303 (1583).
Fruktbarligen, adv. Gagneligen. honom
war godh lägenheet förefallen til at någhot
fruchtbarligen vthretta. Uti. på Dan. 506.
Fruktig, adj. Rädd. [Mnt. vruchtich.]
honn (qvinnan) mykyt fructigh ähr. Myst. 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
