Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fristå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fristå
— 230 —
From
A. Oxenstjerna (HSH 38:142). så lenge
Gudh lifvet fristar. Svedberg Schibb. g la.
— B. Skydda, bevara, önske innerligen att
hans Guddomelige M:tt ville vår öffuerheet
länge uthi all lycksaligh välfärdh medh ett
roligil och fredsampt regemente hos oss
frijste, beskydde och bevare. Stjernman
Riksd. 1:217 (1560). han i svår kranckheet
fallen var, och til at frista sitt lijffs sundheet
var förorsakat at sökia någre förståndige
läkares rådh och hielp. Tegel Gust. 1 hist.
2:177. thenne är then gnista, Som . ..
Herrans sköld mon frista. Stjernhjelm
Jubelsång.
Fristå, intr. Stå fritt, vara tillåtet, tå
skal en annan ... frijstå samma godz sig at
tilhandla. Stjernman Com. 3:686 (1668).
skulle min läglighet vara ... capitalet medh
interesset at erläggia, skal migh thet frijstå.
3: 694.
Friställa, tr. 1. Frigöra. Gud skulle
uti sin Sons död på korset oss fristella och
låta frelsas från döden til lifvet. Svedberg
Sabb. ro 2:1117. — 2. Lemna fritt. [T.
freistellen.] frijställes hvar och een privat
. .. sine medel i banken at insättia.
Stjernman Riksd. 2:1600 (1668).
• Fritta, intr. Fråga. [Isl. frétta.] Han
(djefvulen) haar sig många åhr i Hammons
tempel visat Och hvem som frittade (begärde
orakelsvar) med listig lögn bespisat. Spegel
Guds verk 45.
Friviljad, p. adj. Villig, otvungen. Och
är nw wår vthwertes omgengelse icke itt
skrymterij,... vthan thet går nw vthaff itt
frijwiliat oc lydactigt hierta. L. Petri 2 Post.
132 a.
Frivilje, m. Fri vilja, godtycke. [T.
freiwille.] såsom tu Herranom tinom Gudh
medh frijwilia loffuat haffuer. 5 Mos. 23: 23.
the haffua medh alla macht lärdt... folket
byggia på theras eghna gerningar och
frijwilia. L. Petri Om nattv. D 4 a. wåra
gerningar och förtjenst vthrettar här alzintet,
menniskligh frijwilie är dödh och förlorat.
Ders. D 6 a. the sigh uthi the Romares
frij-villie och våld ... begifva kunde.
Schroderus Liv. 590.
Friviljeliga, adv. Frivilligt, haffuer iagh
alt thetta vthaff enfålligho hierta
frijwillie-ligha giffuit. 1 Krön. 30 (29:17). thet
(folket) haffuer frijwillieligha och medh glädhe
giffuit tigh. Ders.
Friviljog, adj. tagher thet (offret) aff
huar man then som ther til itt frijwilliogt
hierta haffuer. 2 Mos. 25: 2. Tå woro
För-stanar... frijwillioghe, och gåffuo til embeten
j Gudz Hws fem tusend Centener guld. 1
Krön. 30 (29: 6). folcket war gladt så at the
frijwillioghe woro, ty the gåffuo Herranom
aff allo hierta frijwilioghe. 30 (29:9).
Friår, n. Effter siw åår skalt tu hålla itt
frijåår, och så skal thet tilgå medh samma
frijåår. Huilken man någhot jfrå sinne hand
sinom nästa borghat haffuer, han skal icke
kräffia thet in aff sinom nästa. 5 Mos. 15:
l, 2. vthropa itt Frijåår, så at hwar och en
skulle giffua sin trääl, och hwar och en sina
trälinno frij. Jer. 34: 8.
Fro, adj. Glad. [T. froh.] Han badh
eder icke quijda, I skohle vara i hiertat froo.
Sv. forns. 1: 251.
Fro, adv. Tidigt, bittida. [Mnt. vro, T.
früh.] Den andre dagen arle och froo
Möttes gisslarne på Nyköpings broo. Carl 9
rimkr. 15. Om natten dernäst väl arle och
fro. Ders. 33.
Froda, tr. Uppskatta, klokt begagna?
[Jfr Isl. fræÖa, lära, undervisa; Mnt. vroden,
blifva förståndig, inse.] Väl är then man,
som tu (helsan) boor hooss, och kan thet
froda. Stjernhjelm Helsepris.
Froda, f. Frodighet, liflighet. Afund
och förtal måste af öfverheten förqväfvas.
Få de en gång luft, så tårka deras dunster
all froda, som i undersåtarenas välgång bör
bereda öfverhetens nöje. Tessin Bref 1:14J.
Fast än ålderdomen ej är svår för alla, så
förtager han dock frodan (aufert viriditatem).
2: K75. Frode, n. fetma. Lind Ord.
Frode, f(?). Vett, förstånd. [Isl. frödi,
frædi, f. och n ] där Ruus holler hus, der
dvals icke vijsdom och frode. Stjernhjelm
Here. 310.
Frode, f(?). Fröjd. [Jfr F.Sv. fro, glad.]
Vi bulle prächtigt up, med frode, lust och
gamman. Kolmodin Qv. sp. 1:95.
Frodig, adj. Dristig, käck? Hvilcket skal
göra migh frodigh och modigh härnäst at
frambära godh frucht. Stjernhjelm Arch.
B 3 a. är en slijk gammal gäck så frodigh
til at synda,... lijka såsom han aldrigh skulle
döö. Schroderus Hoflef. 200.
Frodlek, m. Kunskaper. [Isl. frödleikr.]
Stjernhjelm Ordl. till Here.
Frodnad, m. Frodighet, mustighet.
Feet-man som vårvatnet medh sigh hafver lemnar
både saft eller must och frodnat, theraff
gräset växer. Risingh 11.
Frolla, se Frålla.
Frolocka, intr. Jubla. [T. frohlocken.]
her i stadhen frolocka rätt borgerskapet
öfver hanss (öfverståthållarens) hädhan ferth.
HSH 28:359 (1663).
From, adj. Rask, dugtig, manlig, tapper.
[Mnt. vrome, T. fromm.] en from Dansk
karl som hade tient Her Steen tilförenne.
Svart Kr. 45. I dagh iagh braskar och
håller mig from, I morgon iagh faller och
wisnar som stråå. Psalmb. 1572 (Een ny
Wijsa A 6 b.). Så fromer red Hielmer i
sa-dhelen. Sv. forns. 1:155. — Brukas äfven
såsom titel eller tilltalsord i fråga om
personer af förnämligare ordning eller
värdighet, stundom utan någon egentlig
bibetydelse. then frome man Her Niccles Bröms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
