Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fyrverkare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fyrverkare
— 244 —
Fång
Fyrverkare, m. Brännare, brandskepp.
på Kurland blef (strandade) fyrverekaren
Christianus. Gust. Adolf Skr. 488.
Fyror, m. = Fyrs te n. [Isl. aurr, ör,
småsten.] att någre flinter eller fyröre på
hvar festning oplades i förvaring, på
nödfall, att lunttan ginge op (ginge åt). A.
Oxenstjerna (HSH 26: 240).
Fysas, dep. Aflas. [Isl.fi/sast.] alt hvad
menniskian i verlden fyses om .. .är gäckerij
och fåfängia. Stjernhjelm Sv. och G. måles
fat. företal 2 b.
Få, tr. 1. Nå, uppnå, drengen vndslap
och fick skogen. Svart Kr. 12. — 2. Gifva,
lemna. Få hijt thet stycket som iagh fick
tigh. 1 Sam. 9: 23. Jagh skal få tigh mykin
wedhermödho. 1 Mos. 3:16. Så få nu
man-nenom sina hustru jgen. 20:7. skal han
scriffua itt skiliobreeff, och få henne j
han-dena. 5 Mos. 24:1. Få oss vth the män
som til tigh j titt hws kompne äro. Jos. 2: 3.
han ... fåår vth (penningar) på ocker. Hes.
18:13. En man planteradhe en wijngård,
och fick honom vth (uthyrde honom till)
wijngårdzmannom. Luc. 20:9. Fadher, få
migh then parten aff äghodelarna som migh
tilkommer. 15:12. Tå toogh hans modher
tw hundrat silffpenningar och fick them til
gulsmedhen. Dom. 17:4. Simeons Gudh,
som fick honom swerd til at straffa
Hedh-ninganar. Judith 9:2. Han gick til Pilatum
och beeddes Jesu lekamen. Tå bödh Pilatus,
at han skulle warda honom fången. Matth.
27:58. Tå wardt honom fången Isaie
Pro-phetes book. Luc. 4:17. — 3. Få af sig,
förmås till något. [Isl. få af sér.] Han
kunde icke få thet aff sigh, at han skulle
giffua them ond ord. L. Petri 3 Post. 101 a.
han kan icke fååt (få del) aff sigh, at han
. .. gör Christo vthi hans Lekamen och Blodh
sijn tilbörligha wyrdning. Dial. om nattv.
G 1 b hardt för dörenne är Christus
sielff-uer tilstädhes, medh lekamen och blodh,
... likwel kan tu icke fååt aff tigh, at tu
går ther til. Om nattv. C 5 a. för dem
(svinen) utkastades en ansenlig hop af
po-tatoes rötter,... men de stygga svinen fingo
icke af sig at äta en enda. Linné Sk. resa
156. — Fås vid, se Vid fås.
Fåfäng, adj. Duglös, fåfänglig. Ware
fädher haffua hafft falska och fåfenga gudhar
som intet hielpa kunna. Jer. 16:19.
Fåfänga, f. Ledighet, ledig stund, thet
som... är krokot och quistugt, thet
vthsnij-dher han (timmermannen) likwel fiijteligha
j sinne fåfengio. L. Petri Sal. vish. 13:13.
Fåfänghet, f. Fåfänglighet, j skolen
vmwendas jfrå thenna fåfengheten in til
leff-uandes Gudh. Ap. gern. 14:15. (Öfv. 1882:
dessa fåfängliga gudar.) Vthan Gudz ord
är fåfengheet. Psalmb. 1572 89 b.
Fåfängodrift, f. Dagdrifveri.
fåfengio-drifft. Svedberg Ungd. reg. 34.
Fåfängt, adv. 1. Onödigt, hade thet
warit fåfengt at göra ther forbodh vppå som
ingen brukade. O. Petri Kr. 45. — 2. Orätt,
falskt. Gudh haffuer then domen kort aff
sagt, at man icke skal bruka hans nampn
fåfengt (svärja falskt vid hans namn),
hwarken emoot frynt eller fienda. O. Petri
Kr. 76. — 3. Ouppsåtligt. swär han fåfengt,
så är han doch icke vthan synd. Syr. 23: 14.
Fåhet, f. Ringa antal. Fååheet, Paucitas.
Schroderus Lex. 91. The fromas fååheet
i alla tijdher. R. Foss 425.
Fåhörd, p. adj. Sällspord. Ähr det ey
fåhörd illvärck? IJ. Hjärne Vitt. 101.
Fåkunnig, adj. Fånig, uthi Danvijks
hospital... vidh denne tijden födas ... 7
få-kunniga menniskior. HSH 31:20 (1663).
Fåkunning, m. Fåne. Then måtte vara
fåkunning som icke ville heller it år tiena,
och sedan ther efter 100 åhr varda en herre,
än at han it åhr en herre och ther effter
måste hundrat åhr vare en tiänare. A
Lau-rentii Hust. 325.
Fåld, f. Slätt. [Isl. fold.] de vijda
fållder. Columbus Poet. skr. 0 4 a.
Fålla, tr. Instänga i fålla. Fållas
boskapen på åkeren, så gödes han (åkern).
Colerus 1:93. Lind Ord.
Fållekjortel, m. tillförene den rätte
bor-gerske drägt var fållekiortler af godt kläde.
Stjernman Riksd. bih. 238 (1589).
Fånaktig, adj. Fånig. Nu hafver tu sedt
Guds stora värck ifrån barndomen; therföre
synas the tig intet förundran värde: Men
jag beder tig, förundra tig åtminstone öfver
titt fånachtiga förstånd och sinne, som
kunnat i så många åhr åskåda så stora
understycken, och sig icke öfver them förundrat.
Rydelius Sed. 10.
Fång, n. [Isl. fång.] 1. Famn.
konungen han somnade i Stolts Karins fång. Sv.
forns. 1:391. — 2. Fångtag, brottning, kamp.
the kommo medh hvar andre uthi fång til
at bråtas. Schroderus Liv. 172. Dieffvulen
hafver giffvit sigh i fång med Christo. L.
Paul. Gothus Mon. pac. 46. — 3.
Tillgång. then Svenske skepzflottan ... var då
mächta aff sigh kommen, och aff nöden, at
then, effter som fång voro til (så vidt
tillgångarne medgåfvo) uthrustas måtte.
Wide-kindi 86. - Vara till fångs, vara att
få, tillgå, skinnadhe och bortförde alt hwadh
ther war til fongs. Uti. på Dan. 529. en
tunna spanmål kostade femton daler och var
ändå icke altid till fångs. Hallenberg
Hist. 3:196. — 4. Förmåga, mått af krafter
och gåfvor, jag effter mitt fång hafver
bu-dit til at sådant (språkets vanvårdande)...
böta. Svedberg Försvar 139. hvar ther på
(på byggnaden) arbetar som hans fång är
och han lärdt hafver. Sabb. helg. 551. —
5. Medel, åtkomst, han til regimentzens
rättigheet intet annat fång eller tilträdh hade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
