Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Följemening ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Följemening
— 251 —
Förakt
till hörsambligit föllie hafva vij tijdig
försorg der om dragit. HSH 32: 290 (1662).
Följemening, f. Slutsats, orichtige och
emot sielfva denna grunden stridande
föllje-meningar och conclusioner. HSH 33:406
(1723).#
Följeslag, n. 1. Lag, sällskap, samqväm.
Kyrckiopatronen . . . hafver thet förnemsta
rumet i kyrckian, såsom och uti andra
sammankomster och fölieslagh. Laurelius
Kyrkord. 301. — 2. Följe, sällskap, the
stundom ä så mykket sälskaps lika Och göra
fölljes-lag. Spegel Guds verk 166. två lijk
i dagh få giöra föllies-Iagh Till graffven.
Lucidor Aal a. — 3. = Föl jeslage.
Vijsheten ... vände aldrig af Att bli dit
följeslag. Eurelius Vitt. 23.
Följeslag, Följeslage, m. 1 nyare
språket förbildadt till följeslagare. Råd blijr din
såta föllieslag. Columbus Poet. skr. E2a.
Lät fru Försichtighet få bli din ledesven, En
sådan följeslag har ingen ångrat än. Eldh
Myrten 71. han är skickat aff
Församlin-ganar, til at wara wår fölieslaghe. 2 Cor.
8:19. en trogen fölieslaghe och ledhsaghare.
P. L. Gothus 1 Uti. G 2 a. han kunde
intet see, therföre moste hans fölieslaghar
taghan widh handena. L. Petri 3 Post. 44 b.
then helge mannen S. Sigfrid och hans frome
fölieslaghar. Krön. pred. B 1 b.
Följesven, m. = Följeslage, damb
och stoft thet liveriet blifver, Som han åth
alt sit folk och föllie-svenner gifver. Spegel
Guds verk 164.
Följskap, n. Följe. Hennes (brudens)
fölgskap är the ... ädla möör som kring om
henne stå. Lucidor E4a.
Fölsing, m. Föl i andra till fjerde året.
En kladdiger fölsing kan blifva en häst.
Dalin Vitt. 6:80.
Fönska, f. Fönske, m. den hinna eller
iordskorpa, som ligger qvar öfver marken
om våren, sedan snön smält undan. Rietz.
Sedan snöön är mästedels förgången, at
boskapen begynner få bijta något uthe på
fönska eller liung som är på engiarna eller
uppå backar öfver vinteren behållet.
Colerus 2:14.
Fönsterkoxa, f. Qvinna, som jemt och
samt tittar ut genom fönstret.
Schroderus Albert. 1:203.
Fönsterstycke, n. Gardin?
Aff2water-duckz messehaklar är giortt ett fönsterstycke.
HSH 37: 39 (1548). Rött och gröntt arnesk
antipendium ... är giortt till fönsterstycke.
37:40.
För, adj. Kraftfull, han (var) i sin
väl-mågo och föhrare ålder. U. Hjärne Anl. 206.
För, prep. 1. Före, framför (om rum),
bådhe för honom och baak honom war
strijdh emoot honom. 1 Krön. 20 (19:10).
Landet är för honom lijka som en
lustgård, men effter honom lijka som een wild
ökn. Joel 2:3. — 2. Framför (i jemförelse
med), hwadh gott haffua the för andra, eller
hwadh deghelighit haffua the för andra?
Saeh. 9:17. the allene för alla andra j
öster-landen förachta oss. Judith 5:4. — 3. Före
(om tid). Tå war Konungen om morghonen
bittijdha vppe för dagh. 1 Macc. 6: 33.
affto-nen före Sabbathen. 2 Macc. 8:26. Effter
migh skal komma en man, then för migh
warit haffuer, ty han war förr än iagh. Joh.
ev. 1:15. stoort sinne gåår för fallet. Ord.
16:18. (Öfv. 1878: högmod går före fallet.)
för werldennes begynnelse. 1 Cor. 2:7. —
4. För — sedan. Wij... bygge thet Hws
vp som för mång åår (sedan) bygdt war.
Esra 5:11. thet kan wara skeedt för itt
hundrade åår. O. Petri Kr. 7. Men tänk!
det vackra kön dock. samma språk förstår
Som fru-mor Eva för sextusend år. Dalin
Vitt. 3:51. — 5. / stället för. Tu skalt inga
andra Gudhar haffua för migh. 5 Mos. 5: 7.
— 6. Såsom, till, i egenskap af. oss for
fader wil han wara. Psalmb. 1536 10. Och
thet skal wara tigh för itt tekn. 2 Mos.
13:16. och watnet war them för en mwr på
höghra sidhonne och then wenstra. 14:22.
gaff them Aaron och hans söner för een
gåffuo. 4 Mos. 8:19. thet rwm tijt han för
en fånga förd är. Jer. 22:12. tu äst
kommen aff Gudhi för en Lärare. Joh. ev.
3:2. satte honom vp för konung i
Danmark. O. Petri Kr. 21. Icke skall heller
någon läredräng fördrista at nedersättia sig
för någon skoomakare, förr än han hafver
sine lähreåhr rätt uthtient. Stjernman Com.
1:287 (1577). — 7. Till. iagh oskylligh är
för allas blodh. Ap. gern. 20:26.
För, adv. Förr. och haffuer ingen dagh
warit lijk widh thenna, huarken för eller
sedhan. Jos. 1C: 14.
Föraccisa, tr. Betala accis för. [T. [-ver-accisen.]-] {+ver-
accisen.]+} alt tobak, som hijt in i vårt
ko-nungarijke infördt blifver, skal uthi städerne
föraccijsas. Stjernman Com. 2:718(1653).
Förafskeda, tr. Af tala, öfverenskomma.
[T. verabschieden.] vij på nästförledne
rijkz-dag ... monde sluta och oss emillan
för-affskeeda, at... Stjernman Riksd. 2:1663
(1672). sådant värck, som til skepsbygnaden
kan tiänügt finnas, må emoot skäligh och
föraffskedat betalning blifva hugget. 2:1778
(1678).
Förafskedning, f. Aftal,
öfverenskommelse. Tull- och accijs-ordinantierne sampt
dhe dher å ... grundade resolutioner och
föraffskedningar. Stjernman Com. 4:443
(1681).
Förakt, f. Föresats, afsigt,
öfverläggning, uppsåt. Haffuer han och thet giordt
icke aff oforstondigheet, vtan j foracht. O.
Petri Svar till P. Gallé C 2 a. huar som
slåår en man i hell med wilia eller föracht
eller berådit modh. Gust. 1 reg. 6:240. ka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
