Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förkoppla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förkoppla
— 275 —
Förkyla
kompne (skingrade) woro ... hemte han
til-samman. 2 Macc. 2:14. — 2. Förgås, dö.
fiskanar j haffuer skola förkomma. Hos. 4: 3.
Förkoppla, tr. Genom koppleri förleda.
[T. verkuppeln.] stundom insmyga sigh
gamble käringar uthi husen, ther jungfruer
äre, biudha them til köps lärfft och annat,
och ther brede vidh bära hos sigh itt
kär-ligit och förtroligit älskogz breeff, thet the
öfverantvarda, hvar medh the således artigt
förkopia och besnäria the unge möör.
Schroderus Albert. 1:39.
Förkorta, tr. [T. verkiirzen.] 1.
Förminska. Är tå Herrans hand (magt)
förkortat? 4 Mos. 11: 23. (menniskan skall)
wara tilfredz medh then deel som för
han-denne är, Fattas någhot, så är Gudz hand
intet förkortat. L. Petri 2 Post. 182 a. —
2. Förorätta, förfördela. Så äre wij medt
sådane edhers skattning (skattläggning af
hemman) aldelis intet till fridz, wthan haffue
therutinnan et stort mishag, att wij i så
motthe illde förkortede äre. Dipl. Dal. 3:84
(1548). the Suenske och the finske, som nu
i Räffle boo, ... vti theres preuilegier
för-korttade varde. Fin. handl. 2:294 (1550).
FÖrkortelse, f. Förminskning,
inskränkning. theris frihethers oc priuilegiers
mode-rerningh oc forkortelse. Gust. 1 reg. 4:116.
Förkosta sig, refl. Kosta pä, utgifva
allt hvad man eger. iach wil gans gerna
förkosta migh, och sielff vthgefuas för idhra
siälar. NT 1526 2 Cor. 12:15.
Förkrama, tr. 1. Klämma i hjäl. thenna
quinnonnes son bleff dödh om nattena, ty
hon förkrammadhe honom j sömpnen. 1 Kon.
3:19. — 2. Klämma sönder, krossa. Tu
skalt ock icke offra Herranom någhot thet
förkramat ... är. 3 Mos. 22:2». (Öfv. 1878:
stympadt genom klämning.)
Förkriga, tr. Förlora, förspilla genom
krig, eller genom processer. [T. verkriegen.]
mest alt thet wij alle wåre dager rijkit till
godo och gagn ... tilsammens dragit haffwa,
thet haffwe wij nu mott förkrijge på thetta
förmalediede jnbyrdes buller. Fin. handl.
7:110 (1544). the wredhe trättare
(process-makaré) förkrigha, bortslå och förspilla alt,
och warda landzlöpare. P. Erici 5: 230 b. —
Refl. Utblotta sig genom krig. wij haffwe
nu genom thenne inlendzske förmaledidede
vbestondt så förkrijget oss, att wåre kijster
äre fast tome bleffne. Fin. handl. 7: 131
(1544). han war nu en förkrigat herre oc
hade nu intet på kistebotnen. Svart Kr. 79.
Förkrossa, tr. 1. Krossa. The ...
förkrossa tigh hoffuudhet. Jer. 2:16. han slogh
beletet vppå thes fötter som aff jern och leer
woro, och förkrossadhe them. Dan. 2:34.
— 2. Förstöra, ödelägga, iagh skal
offuer-giffua menniskionar, hwar Och en vthi thens
andras hand, och vthi theras Konungs hand,
at the skola förkrossa landet. Sach, 11:6.
Förkrossan, f. Förkrossning. ånger eller
förkrossan. P. Erici 2:227 a.
Förkrypa, intr. Krypa undan, gömma
sig uiidan. wåre härremän förkrype mast
på slotten. RR "/»1543.
Förkränka, tr. 1. Skada, förderfva,
försvaga. förkrenckt watuådra. L. Petri Sal.
ord. 25: 26. Ånga eller damb vpgåår vthaff
griffterna, som wädhret förkrencker. P.
Be-nedicti D l b. Ondt snack förkrencker
godha sedher. 1 Cor. 15:33. förkrenkia hans
godha rychte. O. Petri 2 Post. 123 a. j scolö
faa godh wnsætningh ath förkrænkia ok
för-derfwa allés edra ok waara fiender. Gust
1 reg. 1: 104. medh siukdom förkränckt.
Stjernman Com. 1:127 (1552). — 2. Kränka.
han ... beläghradhe henne, och förkrenkte
henne. 1 Mos. 34:2. Hedhninganar, som
Jungfrwna förkrenckt och til skam giordt
hadhe. Judith 9: 2. — B. Gifva anstöt,
förgå sig emot. tå syndar hon och forkränker
samuetet, j thet at hon gör then gerning,
som samwetit icke kan tro wara gudhi
be-hageligen. O. Petri Sal. G l a. förkrencker
Herrans ordning. L. Petri Dial. om nattv.
D 3b.
Förkränkelse, f. sitt samwetz
förkrenck-else. Rom. 14:20.
Förkröka, tr. Göra krokig, landet är
tämlig rätt, der icke skiärarna
(inskärningarna, vikarna) här och där afbryta eller
förkrökia des stränder. Rudbeck Atl. 1:164.
Förkufva, tr. Undertrycka, undanrödja.
åffweria och forkwffua allés eders skàdha
och argeste. Gust. 1 reg. 5:17.
Förkundiga, intr. Underrätta. [T. [-ver-kiindigen.]-] {+ver-
kiindigen.]+} Orligh skip som våro senda ådt
Stockholm till att förkundiga om fredhem
Adlersparre Hist. handl. 3:88 (1629).
Förkunning, f. [T. verkändigung.]
Euan-gelium icke annet är eller wara kan vtati en
predican eller förkunning om Christo. NT
1526 försp. 2 b.
Förkunskapa, tr. och intr. Genom
spejeri förskaffa sig kunskap om. [T. [-ver-kundschaften.]-] {+ver-
kundschaften.]+} Rydzserne dragé wm kringh
i österbothnen och förkundskapë landett.
Fin. handl. 3:166 (1552). bespeye och
föt-kundskapa alle lägligheeter i landhet.
Stjernman Com. 1: 61 (1540). Rijksens fiender ...
igenom allehanda uthskickade spijoner våft
och rijksens tilstånd förkundskapa. 2: 112
(1638). förkundskapa och bespana öm
allahanda saker. Schroderus Liv. 187. Refl.
han förkundskapade sigh alt omkring. SvaRT
Kr. 157.
Förkunskapare, m. Spion. [T. [-ver-kundschäfter.]-] {+ver-
kundschäfter.]+} speijere och förkuhschapèrë,
HSH 27:18 (1563). Speijare och
förkunskapare, som Öfver grentzen sigh insmyga.
31:167 (1662).
Förkyla, tr. Kyla. Sniö varder förd medh
på flottan, til at förkyla drioken. LaurëliUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
