Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förkär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förkär
— 276 —
Förl em nia
Rel. speg. 343. invärtes hetta ... kan man
förkyhla med mandelmiölkar. Lindestolpe
Frans. 74.
Förkär, m. Förkära, intr. (brukadt som
subst.). Ett slags brädspel. Spela f.
brukas bildl. för bedraga. [T. verkehr, [-ver-kehren.]-] {+ver-
kehren.]+} Ther abboten tärningen bär Må
munken fritt spela förkär. R. Foss 341. Then
Christen, som en falsk kånst lär, Medh
troona späler han förkär. Ders. 91. På
verlden ey sätt tin troo, Hon spällar förkära.
Forsius Spec. vitce C 5 b. Jfr Förk er en.
Förkära, tr. Förändra. [T. verkehren.]
Hoo kan giord saak förkäre? R. Foss 270.
Refl. The gamble sedher sigh förkära. Ders.
330. Min lycka och sigh mon förkäre. Ders.
458.
Förkäring, f. Förändring. [T. [-verkehr-ung.]-] {+verkehr-
ung.]+} Beren van Melen fick sigh ett annadt
sinne ... thenne förkäring skedde strax hon
(hans hustru) war tijt kommen till honom.
Svart Kr. 82,
Förköla, Förkölda, tr. Afkyla. [Mnt.
vorkolen, vorkolden.] Ther är ej någor fogl
uppå the gröna grenar. Som ikke kättjas tå
(om våren) och vil een liten bråna Til sin
förkölde blood af soolens strimor låna.
Spegel Guds verk 179. man warder mera och
mera förköldat j hiertat. O. Petri 1 Post.
20 b. wij mera och mera forköldas. Ders. 22 b.
Förköp, n. Förfång. Ingen mäster (i
fäktkonsten) migh förköp gör, Och ey medh
hugh eller stick rör. S. Brasck Förl. sonen
D 2 a.
Förköpa, tr. Försälja. [T. verkaufen.]
han ther medt (skeppet) segla skulde j frå
wårtt rike Swerige och tiil Westuart och
förköpa them thedt. Gust. 1 reg. 6:119.
(fångarne) skulle rentmästaren såsom trälar
för-kiöpe. Schroderus Liv. 489. Staden vardt
sköflat och borgarne alla under en krantz
förköffte och sålde. Ders. 656.
Förlag, n. Vederläggning. (Se
Förlägga 5.) lät konung Gustaff uthgå ... sitt
rättmätige förlagh på berörde förvijtelse. Girs
Gust. 1 kr. 208.
Förlaga, f. Pålaga. [Isl. forlaga.] när
någre förlagor och skatter på staden komma,
skole Cämnärerne drifva uppå, at det i rättan
tijd blifver uttagit. Stjernman Com. 1:735
(1619).
Förlam, adj. Lam, förlamad, lemlästad.
siwka och forlamme menniskior. O. Petri
2 Posf. 116 a. the szom forlamme bliffue,
slagnne eller skothne, for vörå och Rijkisens
fiender. Gust. 1 reg. 10:131.
Förlama, tr. 1. Lemlästa. ath the krancke
blijffua redelige ophålne, besinnerliga the
som för rijchesens fijender förlammade äre.
Gust. 1 reg. 4: 218. — 2. Skada, förderfva.
the skepp som i skärmytslen förlamade och
bräckte voro. R. Ludvigsson 270. — 3.
Förtrycka, försvaga, försämra, itt förlammat
och förtungat folk. L. Petri 1 Post. R3a.
Kommer til migh alle som trötte och
förlammade ären. Ders. a 6 a. Thermedh blef
tå then Folckungaslechten ganska myckit
för-lamadh, så at hoon een long tijdh ther effter
icke rettsliga kunde komma till macht igen.
Kr. 72. godzen förlammas, och ther aff warda
mongh ödes godz. Gust. 1 reg. 6:162. små
och förlammade heman. 13:142. thet
(hemmanet) bleff förlammedh och nogott när ödhe.
Hist. handl. 13. 1:177 (1565). Cronennes
slott och fester ... fast forlamede och
nider-falne warit haffue. Gust. 1 reg. 13:207.
Förlanga, tr. Bekomma, erhålla. [T. [-erlangen.]-] {+er-
langen.]+} ath wij iw med thet aldra förstha
ther paa ith enkandhe swar kwnne forlanghe.
Gust. 1 reg. 2:206. för en wij ther om
ytther-mere wnderuisningh kwnna forlonga. 2:170.
Jfr Belanga 3.
Förlanga, impers. Längta. [Mnt.
vor-langen, T. verlangen.] Oss förlänger
stor-ligann ... epter några goda tiidender. Gust.
1 reg. 10:191.
Förlasta, tr. 1. Belasta. [Mnt. vorlasten.]
förlasta tigh icke medh hindersamma
rees-tygh. Comenius Tung. 487. — 2. Lasta,
smäda, klandra. [T. verlästern.] the skulle
haffua itt ondt roop vppå migh, ther the medh
måtte förlasta migh. Neh. 6:13. Ah Gudh,
huru lenge skal owenen försmädha, och
fienden så aldeles förlasta titt nampn. Ps. 74:10.
the som wilia förtala idher såsom
ogernings-män, skola komma på skam, at the förlastat
haffua idhart godha vmgengelse j Christo.
1 Pet. 3:16. Och giöra the Luthero stor
orett, som förlasta hans läro om trona.
Svedberg Casa 255.
Förlastare, m. Försmädare, lät mich
icke råka ibland förlastare. Syr. bok 1536
23: L
Förlat, n.(?) Aftal, öfverenskommelse,
beslut. [Mnt. vorlat, m.] Szå bleff sådane
krigzfolk offwer (emot) wårt beskeedt och
förlat ... någet längre vppeholdne. RR 1544.
Förlek, m. Kraft, styrka. [Isl. færleikr.]
(han) ingen föörleek haffuer j armenom.
L. Petri Jobs bok 26: 2. Haffuer tu giffuit
hestenom hans föörleek. 39:22. en hielte
warder icke frelst genom sin mykla föörleek.
Dav. ps. 33:16. Vnga mänz föörleek är
theras prijs. Sal. ord. 20:29. een man
af ganska stoor afvel och förleek. Kr. 60.
effter hans lekamen var stoor, så var och
hans föörleek och mandom icke mindre.
Schroderus J. M. kr. 140. hans kröps
wijgheet och förleek. Ders. 419. then ene
berömmer sigh af sin kröps förleek, ther
han doch aldrigh blifver så starck som en
oxe. Heracl. 70.
Förlemma, tr. Förlama? [Mnt.
vorle-men, T. verlähmen?] Lycksaligh och heligh
ästu Landzbygd,... ty ther besmittas man
icke uthaff Fransoser eller förlemmas, man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
