Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förlåtelig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förlåtelig
— 279 —
Förlän
förtrösta, formodhe wij ath tw ... forlather
tiigh tiil oss. Gust. 1 reg. 2:184. hoppess
oss atui oss tiil thorn för låte måge. 6: 68.
han nedherlegger tina högha och fasta murar,
ther tu på förlåter tigh. 5 Mos. 28: 52. Thet
är gott at förtrösta på Herran, och icke
förlåta sigh på menniskior. Ps. 118:8. Förlåt
tigh på Herran aff alt hierta, och förlåt tigh
icke vppå titt förstånd. Ord. 3:5. the som
förlåta sigh vppå sina gerningar... the achta
intet om nådhena. Jona 2:9. Förlåt tigh
icke vppå tina rijkedomar. Syr. 5:1.
Förlåtelig, adj. Tillförlitlig, han hoos
them ingen förlåteligh wänskap hade sigh
till att förmoda. Brahf. Gust. 1 kr.
Förlåteligen, adv. Tillförlitligen. Hans
Kon. Mt. försågh sigh förlåteligen til sin Her
svåger... att han skulle så bliffua stadigh
och fast. Tegel Gust. 1 hist. 2:51.
Förlåtelse, f. Förlitan, tillförsigt, paa
samma Contracktz ... forlatilse (i förlitan på
kontraktet) skickade wij ... Gust. 1 reg. 4:
49. troon är een wiss förlåtelse på thet som
man hoppas. Ebr. 11:1.
Förläckra, tr. Eg. Locka med
någonting läckert, begärligt; förleda. [Mnt.
vor-leckeren, T. verleckern.] Krämare och köp1
män förläckra och bedraga oss så hemliga,
... at vij ingen uthan oss sielfve therföre
kunne beskylla. R. Foss 466.
Förläga, tr. Göra låg, sänka. [Isl. lægja.]
all högh öghon skola förläyas. L. Petri
Jes. proph. 2:11. Alle dalar skola warda
vphöghde, och all bergh och höghar skola
warda förlägde. 40:4.
Förlägga, tr. [Mnt. vorleggen, T. [-ver-legen.]-] {+ver-
legen.]+} 1. Aflägga, bortlägga, när then
Latiniska scrifften vptooghs, thå med tijdhen
förlagdes then andra (runeskriften). O. Petri
Kr. 4. — 2. Lägga igen, spärra, lät
konung Erie förlägga vägen för dem. Tegel
Er. 14 hist. 208. möta fienderne och
förlägga dem passet. Ders. 210. han förladhe
alla väger och pass, ther medh han förtogh
all tilförning. Schroderus Liv. 201. — 3.
Nedlägga, tillfoga nederlag, underlägga
sig, underkufva, undertrycka, ödelägga,
förstöra, omintetgöra, kunne wij... wel
for-leggia thet folk konung Christiern nu for
handen haffuer. Gust. 1 reg. 7:451.
Konun-ganar j Assyrien haffua medh swerd förlagdt
Hedhninganar och theras land. 2 Kon. 19 17.
skal Gudh ... vpretta itt Konungarike, thet
aldrig skal förlagdt warda. Dan. 2:44. Israels
barnas folk är mykit,... wij wilie listeligha
förleggia (utrota) them, at the icke warda
så monge. 2 Mos. 1:10. Boodde ock j
för-tijdhen the Horiter j Seir, och Esau barn
fördriffuo och förladhe them före sigh, och
boodde j theras stadh. 5 Mos. 2:12. Then
som fadhren förlegger (öfv. 1878: plundrar)
och modhrena fördriffuer, han är itt...
förbannat barn. Ord. 19:26. iagh haffuer för-
lagdt Egyptj land, och alt thet j landena är
ödhe giordt. Hes. 32:15. skal göra idhra
städher’ ödhe, och idhra kyrkior förleggia.
3 Mos. 26: 31. man skal förleggia idhor
Altare och göra them ödhe. Hes. 6: 6. GifF
oss sädh at wij må leffua och icke döö, och
åkren icke förlegges (lägges öde). 1 Mos.
47:19. all solf berg och kopparberg äro nu
mycket förlagde. HSH 14: 30 (1525). vj icke
gerna såghe ath thetta vårth vptagna
pren-terj (i Stockholm) skwlle bliffwa förlagt med
thet i Suderköpungh. Gust. 1 reg. 4: 3. osz
står eij til lijdhande att rijkesens gambla tull
skall i någon måtto förlegges. 6:5. medt
ocristelig predikann och lärdom ... förläggia
then helga cristeliga troo. 6:98. Och thå
wardt Folkunga slechten så förlagd at hon
epter then dagh aldrig retzliga kom til macht
i gen. O. Petri Kr. 75. hans upsåt... at
förleggia thet Svenska Ridderskapet och
Freiset, och sädhan komma här in igen ett nytt
Tydskt frelse. L. Petri Kr. 113. — 4.
Bilägga. besvär som kunde rijkerne emillan
upväxa (skulle) genom skedesherrar
förläg-gias. Girs Gust. 1 kr. 182. — 5. Vederlägga.
När predicaren förlegger någor wrångh
me-ningh. Nova ord. eccl. 202. Cantzleren
förlade ... hvad några aff the andra ständer
hade hafft at invända. Widekindi 875. Lögn
... förlägger sig sielfver. Törnevall C 8 a.
hans förmeente kraftige skäl ... af migh
mestedeles äro förlagde. U. Hjärne Orth.
134. gensatser, som han ej kan förlägga.
Dalin Vitt. II: 6:39. jag hade lärt i
sam-manspråk uppenbarligen förlägga allehanda
slags motståndare. Roman 12. — 6. Gifva
i vederlag, wij schola haffua örby gaardt
och the götz ther om kringh som honum
med hanss hustrv tilfallen ære ... och wij
honum forleggie annen götz ighen. Gust.
1 reg. 2:108. — 7. Erlägga, ersätta, betala.
then skatt och tribut the någre åhr uppå
sigh draghit hadhe, ville the nu uthi redhe
betalning förläggie. Schroderus Liv. 556.
Konung Antiochus förladhe all then
umkost-nadh som uppå thet krijghet anvendt var.
Ders. 612. the summor szom wij H. K. folk
forlagt haffue eller her epther läne eller
förläggie kunne. Gust. 1 reg. 10:246. — 8. Ber
lägga, beslå, förleggie en hest med... skoor
och ssöm. Skråord. 315 (1546).
Förläggning, f. 1. Nedläggning,
nedgörande, öfvervinnande. förleggia thet folk
Konung Christiern ... haffuer, til huilken
förlegning wij beryste oss med alla makt.
Gust. 1 reg. 7:451. — 2. Vederläggning.
Refutation och förlägning. P. L. Gothus
1 Uti. L.4b.
Förlän, f. och n. Förläning, anamma
aff honom all rike til een konungslig förlän.
P. Erici 1: 237 b. han förmente sig kunna
med samma macht behålla och försvara thetta
förlänet (det honom i förläning gifna lan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
