Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Försigtighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försigtighet
— 291 —
Förskjuta
Försigtighet, f. 1. Försyn, tijn
försich-tigheet, o fadher, regerar thet {skeppet), Ty
tu giffuer ock wägh j haffuena. Vish. 14: 3. —
2. Förtänksamhet, försorg, omsorg, mong
ting bestellas j godha måtto j thesso folcke
genom tina försichtigheet. Ap. gern. 24:3.
huad Vij nu i så mong åhr med störsthe
försichtighet hafue betänckt och betrachtedt
för allés eders velferd skull. Stjernman
Com. 1:100 (1546).
Försitta, tr. 1. Genom qvar sittande,
ute-blifvande försumma att efterkomma något.
[Mnt. vorsitten.] war han begærandhe aff
oss ath alle prelater ... mötte komma hiith
honom tiil tals och orda, hwilketh wij gærna
ssee... ath i wilie laatha eder welwilioghe
finnas her wdinnan och ingalwnda förssithia
hans begærendth. Gust. 1 reg. 1:117. — 2.
Refl. Sitta för länge qvar, försitta tiden.
Om wandrare .. . vthi hwar krogh och ölhws
ingå och töffua, så kunna the snart försittia
sigh, at the förspilla sina dagzreso. P. Erici
5:252 b.#
Försjuda, intr. Koka bort, fördunsta.
[T. versieden.] itt heett watn för krafftighom
eeld försiwdher. Es. 64:2.
Förskaffa, tr.. Skaffa, beställa,
ombestyra, bereda, vår lägligheter och vordandis
ärende väl hade tilkraffdt att vij och på then
tijdt hade varedt på en annan stadt, ther
vij nog förskaffande {att skaffa) haffua. Gust.
1 reg. 5:109. Herren förskaffadhe en stoor
fisk til at vpsluka Jona. Jona 1 (2: l). Gudh
förskaffadhe een Kurbitz, then wexte offuer
Jona. 4: 6. Herren förskaffadhe en matk ...
han ååt Kurbitzen. 4:7. thu så med våre
undersåter ther i för:ne Jenekepung
förskaffe ville, att ther mötte blifue en godh
hampn. Stjernman Com. 1: 97 (1546). wele
... att thw thet så förskaffer medt them, som
samme wåre peninger på renthe haffuer, att
the giffue oss ther kopper före. Dipl. Dal.
3:84 (1548). förskaffa then menigha mans
bestå. L. Petri Dial. om mess. 80 b. wij
måghe hålla oss vthi Gudz lydno ... och
vthi så måtto förskaffa, at the helige Gudz
Englar gerna må wara hoos oss. 3 Post.
123 b. Öffuerheten... hielper til och
förskaffar, at Gudz helga ord och Euangelium
må frijt och obehindrat hoos vndersåterna
predicat och vthsprijdt warda. Kyrkord.
försp. 9 b.
Förskalad, p. adj. Förlegad, smaklös,
dufven. [Mnt. vorschalen, T. verschalen.]
Vappa, förskalat wijn. Var. rer. voc. I 3 b.
en löös och bedrägeligh Krämare, then medh
flerd och gamla förskaladhe waror omginghe
och oss vthbudhe. L. Petri Om nattv. C 6 b.
matkstuchna äplen, som aff trään falla,. ..
hwilka äre förskaladhe och dogha intet. P.
P. Gothus Hh 2 b. Om ölet aff ålderdom
varder förskalat. Colerus 1; 278.
Förskapa sig, refl. Omskapa sig, för-
vandla sig. [Mnt. sik vorschapen.] Jesus
.. . förskapadhe sigh före them. NT 1526
Marc. 9:2. {Bib. 1541: wardt förklarat). Satan
förskapar sigh vthi liwsens Ängel. 2 Cor.
11:14 (Bib. 1541).
Förskapna, tr. Omskapa, förvandla.
Mosis staf uti en orm förskapnades.
Hermelin B 6 b.
Förskia (?), tr. Skrämma bort? [T.
ver-scheuen medh ... bön och åkallan thet
grymma Leyonet Dieffuulen förskia och
för-drijffua. L. Laurentii Nyårspred. G 4 a.
(Månne försky a, af sky, skygg?)
Förskicka, tr. Förordna, bestämma,
förutbestämma. haffue wij forordineret och
for-skicked vår godeman pæder suenske ath
vara eder administratör. Gust. 1 reg. 4: 312.
han förskickar embetismän j landena. / Mos.
41: 34. thet war förskickat aff Pharao til
Presterna, at the äta skulle thet them
be-nemdt war. 47: 22. honom wardt... giffuit
... hans vppehälle, såsom honom förskickat
war j all hans lijffz tijdh. Jer. 52:34. then
hemligha fördolda Gudz wijsdom, then Gudh
för werldennes begynnelse förskickat haffuer
til wåra herligheet. 1 Cor. 2: 7. huadh wij
bidhiom är redho forskickat at thet skal
giffuit warda. O. Petri 1 Post. 68 a.
Förskickelse, f. 1. Tillförordnande. Göre
witterligit atui med gode månne förskikkelsze
haffua latiid ransaka ... Gust. 1 reg. 6: 52. —
2. Tillställning, ati honum behielpelige wara
wille medt lag oc rette ... emote slike
ore-delig förskickelsse. Gust. 1 reg. 6: 36.
Förskingra, tr. 1. Skingra, sprida. Och
effter thet folket war mykit och kunde icke
wel hallas lenge tilhopa på en stadh,
ther-före förskingradhe han thet, och ladhe thet
wijdt om kring. O. Petri Kr. 285. Refl.
folcket förskingradhe sigh jfrå migh. 1 Sam.
13:11. — 2. Tillintetgöra, mijn anslagh äro
förskingrat. Job 17:11.
Förskingring, f. Söndring, åstadhkomma
otaligha skilachtigheter och förskingringar j
alla ständher. P. Erici 5:131 b.
Förskittra, tr. Förspilla. [T. verschiitten.]
Pilatus ... bär för orättvisan sky, Dock vil
han icke just förskittra elP förlora En gunst,
som honom syns tildräglig hos the stora.
S. E. Brenner Jesu pin. 78.
Förskjuta, tr. 1. Afskjuta. Jagh skal
förskiuta alla mina pilar på them. 5 Mos.
32:23. The Hispanier föllo nedh til marken
för fiendens skott, sedan stodo the up och
förskuto jämnväl sine pijlar. Schroderus
Liv. 337. — 2. Bortskjuta. betale kruth och
lood ... som förskjutit är. Sjölag. 1667 Skipm.
B. 18:1. — B. Refl. Skjuta bort allt sitt krut.
[T. sich verschiessen.] då vij oss på begge
sijdor förskutet hade, träffade vij medh
vär-iorne och omvände musqueter tillsamman.
Nordin Krigshist. 2: 86 (1688). — 4. Utskjuta,
utesluta, afsätta. Försköött honom ifrå thet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
