Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förskof ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förskof
— 292 —
Förskygga
ämbetet och Biscops Ståndh han haft hade.
Svart Kr. 75. the skulle aff sinnet förskiuta
(fördrifva, aflägsna) thet haat och
fiendskap, the til honom lenge burit hadhe.
Schroderus Liv. 574. — 5. Skjuta ifrån
sig, rata, förkasta, then menige man
förskjuter klippingerne och icke wele gerne
bäre them op för gilth. Fin. handl. 9:275
(1557). Icke heller någhen fördrijste sigh
at vedersake eller förskiute myntet.
Stjern-man Com. 1:403 (1593). Thet nu
Skrifften-nes rätta grund närmast drabbar ståår icke
til at förskiuta. Girs Gust. 1 kr. 54. han
medh krijghet aflåter, och intet fridzmedhel
eller vilkor förskiuter. Schroderus Liv.
612. the vår hielp förachtadhe och förskutto.
Ders. 895. — 6. Refl. Skjuta öfver, förskiuter
sigh stundom något, som göres skal then
ene månaden, in uthi then andre. Brahe
Oecon. 99.
Förskof, n (?). Eg. hvad som skjutes
före, till att innestänga, undangömma
något; bildl. täckmantel, förevändning. [T.
fürschub, vorschub; Mnt. vorschove,
underslef, bedrägeri.] skiwl och förskoff, ther med
man fördöl hiertan, på thet hwar man skal
warda bedraghen, och ingen retteliga see
hwad ther inne ligger. L. Petri 1 Post.
H 6 a.
Försköning, f. Skonsamhet. tu
mech-tighe regerare dömer medh sachtmodigheet,
och regerar oss medh mykin försköning.
Vish. 12:18.
Förskrift, f. Skriftligt förord,
anbefallningsbref. [Mnt. vorschrift.] en bonde fich
en förscrifft till hustrv kirstin paa engsiön
om en gaardh, at hon schulle laata honum
skee saa mykith som reth ær. Gust. 1 reg.
3: 97. thet passebord och vår forscriffth som
vj gåffw thomas skynkel. 4: 23. wara honom
en godh förmäcklare medh sin förscrefft
till Rijkesens Rådh. Svart Kr. 11. til een
... reso mångahanda medhel behöffues,
såsom kundskap, förscrifft til landzens
öffuer-heet, tijt man dragher. P. Erici 1:257 b.
Skönheten är en förskrifft eller
recommen-dation, then Naturen meddelar sina vänner.
Schroderus Albert. 1:53.
Förskrifva, tr. [Mnt. vorschriven.] 1.
Skrifva, författa, thin scriffuelse ... som
tu forscriffuet hade til högmechtich första
her Götzstaff. O. Petri Sänd. A 2 a. — 2.
Utskrifva, skriftligen påbjuda. Widh Michils
messo tijdh ... förscreff konung Karl itt
herramöte i Vadstena. O. Petri Kr. 263. Her
Götstaff drog så till Linköping, Ther
förscreff han en herredagh till Wastena. Svart
Kr. 44. — 3. Skriftligen angifva
(proscri-bere). han... förscreff niels swensson at han
oss icke schwlle wara fwllelighen
rethraa-dugher. Gust. 1 reg. 2: 205. — 4. Gifva
någon en "förskrift" ett anbefallningsbref.
wij förscreffue en drengh til eder, Wår
frende axell, begärandis atj wille haffua
honum hoos eder. Gust. 1 reg. 6:316. skole
Kyrkioheerden sampt the andre kyrkiones
förmän .. . förskrifva honom (som får
tillstånd att tigga) till prosten i contractet.
Emporagrius 377. — 5. Refl. Skriftligen
förbinda sig. förskrefvo sigh under meniga
Dalekarlarnes insigle, at villia blifva vidh
then huldskap ... som the tilförende Konung
Gustaff svorit hade. Girs Gust. 1 kr. 55. —
6. Felskrifva. Om bokstäfver på papper
kunna vara aff hastigheet förskreffne, och
man vil them uthstryka. Colerus 1:329.
Förskrifvelse, f. = Förskrift (förord).
vele (vi) tha gerna med vår förscriffuelse
fordha oc fræmia honum til thet bestha.
Gust. 1 reg. 4:120.
Förskräcka sig, refl. Förskräckas, häpna.
Tå förskreckte sigh Konungen. Dan. 3:24.
när han ryter, så skola the förskreckia sigh.
Hos. 11:10. iagh migh för honom och hans
macht icke förskrecker. Judith 9:14.
För-skrecker idher j stålta quinnor. Es. 32:11.
alle the honom hörde, förskreckte sigh öffuer
hans förstånd och swar. Luc. 2:47.
Förskräckande, n. Jagh lidher titt
för-skreckiande, så at iagh fullnär förtwifflar.
Ps. 88:16. titt förskreckiande trycker migh.
88:17.
Förskräckning, f. Förskräckelse, förde
titt folk Israel vthu Egyptj land, genom
tekn och vnder,... och genom stoor
för-skreckning. Jer. 32:21.
Förskuf, n. Förskott, understöd. [T. [-vorschub.]-] {+vor-
schub.]+} giöra honom något förskuf eller
hielp, anten med penningar. .. eller elliest.
Stjernman Riksd. bih. 205 (1568).
Förskulla, tr. 1. Förskylla. [Mnt.
vor-schulden, T. verschulden.] så måste tu göra
godha gerninga, icke ath tu ther medh
nå-ghot skal forskulla. O. Petri Underv. a 2 b.
Szå kunne wij icke tiil fyllest förundra, i
huad mötte wij eller wore tijänere sådana
hoffmod af thorn forskullat eller fortient
haffua. Gust. 1 reg. 11:203. the som intet
forskullat haffua at dricka kalken, the moste
drickan. Jer. 49:12. han sådana wedermödho
icke forskullat hadhe. Försp. till Job. — 2.
Vedergälla. Huad omack han i then mötte
for wora skull haffuer, skall well bliffua
forskullat. Gust. 1 reg. 9: 8. J fr F ö r s k y 11 a.
Förskullan, f. Förskyllan. Euangelium
är retzligha een predican om Gudz nådhe,
then ther oss rettferdigha gör vthan wåro
förskullan. Joh. ev. 13:34 (glossa).
Förskuren, p. adj. Snöpt, han medh
förgifft låtit tagha honom aff dagha genom
någhre sådhana förskurne (verschnittene)
kammartienare, som sigh til slijke
grufve-lighe laststycker låte bruka. Schroderus
Liv. 527.
Förskygga, tr. Öfverskygga. Solen
förskygges aff molnen. Rudbeck Atl. 2:150,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
