Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Föräring ... - G
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Föräring
— 315 —
Gaddemll
och förstånd och förährar them som henne
vnfå. Sir. bok 1:24. the mechtighe plägha
pryda och förähra theras graffuar ståtligha.
Chr. pina r 5 a. (Hertig Johan begärde) att
H. K. Maj:t Hans Nådes hemkomsts högtid
... endera personligen eller genom sine
le-gater förare och bepryde ville. R.
Ludvigsson 262.
Föräring, f. Ära, heder, thet är
Sacra-mentet til een förähring, at monge äro
til-städhes när een menniskia döpes. L Petri
Kyrkord. 15 b. Uthi thet tilkommande
lijff-uet ... skal then ene haffua höghre
klaar-heet, större föräring och meera herligheet
än then andre. P. J. Gothus Tål. G 4 b.
Förärm, m. Lösärm? j (1) par förärmar
aff Dam mask. Skråord. 813 (1546).
Föräta, tr. Genom ätande förstöra.
Många fördricka och föräta theras sinne,
för-nufft och minne. A. Laurentii Verld. speg.
617.
Föröda, tr. Utöda, utrota, han haffuer
föröödt the spåmän och teknatydhare vthu
landet. 1 Sam. 28: 9. Hoo som kommer
in til Herrans tabernakel han döör. Skola
wij tå platt förödhas? 4 Mos. 17:13.
Förödning, f. Förödelse, syndenar, för
hwilka skul thenna förödhning skeer. Dan.
8:13. förödhningennes styggelse. 9:27.
Föröfra, tr. 1. Eröfra, intaga,
bemägtiga sig. wij ... haffue frelst, friet och
för-öffret thetta allés wore fädernes rige Swerige
vtaff ... Konung Christierns hender. Gust. 1
reg. 12: 260. lät strax bestalla och bestorma
slottet ... Men han kunde thet icke föröfFra.
O. Petri Kr. 230. föröffra en stadh. P. Erici
1:4 b. anföll och föröffrade en stoor hoop
Engelske köpmans skep. Schroderus J.
M. kr. 634. — 2. Förvärfva, vinna, föröfra
och lägga sigh till godo så myckit, at köpa
eller pantsättia sigh månge jordegodz. Brahe
Oecon. 124. han haffuer segher emoot
syn-dena, dödhen, dieffuulen och heluitit
för-öffrat. P. Erici 6:101 b. när verket
kommer rätt i svang, så skole de årligen föröfra
der utaf en stor ränta. Schroderus Uss.
F l b. thet som vij medh margfaldigt arbete
och bekymber föröffrat hafva. Hels. beg.
skattk. 188. thet godha, och then ähran, som
man ther aff föröffra kan. Ders. 205.
Föröfva, tr. Öfva, utöfva. Förnufftet sitt
välde föröfvar genom thess tienare, the
uth-värtes sinnerne. Columbus Poet. skr. 0 4 a,
Föröfver, adv. och prep. Förbi. [T. [-vor-über.]-] {+vor-
über.]+} en viss bestämd tijdh ... är föröfuer.
Laurelius Kyrkord. 248. vår väg oss förde
föröfver Parnasso. Stjernhjelm Virt. rep.
Föröka, tr. Tillöka, tillägga. Gudh
föröke til thetta folcket såsom thet nu är, än
nu hundradha resor så mykit. 2 Sam. 24:3.
Hwilken aff idher kan medh sijn vmsorgh
föröka til sin wäxt en alen? Luc. 12:25.
Förömka sig, refl. ömka sig. Tå sågh
han vppå them medh wredhe, och
föröm-kadhe sigh öffuer theras hiertas blindheet.
Marc. 3:5.
G.
Gabb, n. Begabberi, gäck. [Isl. gabb.]
the giorde gabb vthaff them, och bespottadhe
them. 2 Krön. 30:10. de giöra gläntz och
gabb om sådana välfattade mediciniska reglor.
U. Hjärne Under. 30. det är ... dåraktigt
och illsint at göra gabb af den, som man
nog föraktar ändå. Dalin Vitt. II. 6: 23.
Gabba, tr. Begabba, gäcka. [ls\. gabba.]
månge finnas Som iag (Cupido) har gabbat.
Stjernhjelm Fångne Cup. 5 intr. thetta
är giort till at gabba oss med onyttige
spee-glosor. Verelius Götr. 108.
Gabbare, m.# Begabbare. gabbara-gläntz.
Stjernhjelm Öfverskrifter.
Gabberi, n. Begabberi. [Mnt. gabberie.]
skalt warda ... til itt ordspråck och gabberij
ibland all folck. 5 Mos. 28:37. iagh är...
menniskiors gabberij och folcks förachtelse.
Ps. 22: 7. the bespottare lust haffua til
gabberij. Ord. 1:22. The dårar drijffua theras
gabberij medh syndenne. 14:9. Jagh hölt
all godh råd för gabberij. Chronander
Surge G 5 b.
Gadda, tr. [Mnt. gaderen, gaddern.]
G. tillhopa, samla. Herren skal vpresa
Rezins krijgsfolck emoot them, och gadda
theras fiendar tilhopa. Es. 9:11. — Refl. The
Propheter ... haffua sigh tilhopa gaddat, at
the skola vpfräta siälar. Hes. 22:25. Gadder
idher tilhopa, och kommer hijt alle Hedh-.
ningår alt om kring, och församler idher.
Joel 3:11. ther än hela werlden gaddadhe
sigh samman. L. Petri Dial. om mess. 58 a.
Husfäderne ... gaddade sigh uthi stoore
me-nigheeter tilsamman. P. Brask Puf. 2.
Gad de, m. Gadd, udd. Tu dödh hwar
är thin gadde? ... Dödzens gadde är synden.
NT 1526 1 Cor. 15:55,56. Christus haffuer
dödhenom gaddan slätt jfrå taghit. O. Petri
1 Post. ,13 b.
Gaddebetsel, n. Med jernpiggar
försedt betsel. Jfr G ad dem il. the munstyfve
(hästar) må capsonen altid kiänna; Om the
thet Spanska traf ei gå, men hällre ränna,
Tå ock beridaren til gadde-betzel tränger,
Som hafver starkan käd och tunga långa
stänger. Spegel Guds verk 231.
Gaddemil, n. Jfr Gaddebetsel. Gadde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
