Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gallrad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gallrad
— 317 —
G an ske li gen
göra en galler såsom itt näät aff koppar.
2 Mos. 27: 4. pl. galrar. 35:16. Ahasia föll
genom gallren (sing.) j sinom saal. 2 Kon.
1:2. j fenstret på mitt hws sågh iagh vth
genom galdren (sing.) Ord. 7: 6. —Jfr G a 1 r a.
Gallrad, p. adj. Gallsprängd. [Jfr T.
gallen.] förbittrade och galradhe hiertan.
P. Erici 1:74 b.
Galna, f. Galenskap. [J fr Kalkar Gælne.]
utu laag vari långt bort galla, med galnu.
Stjernhjelm Here. 402. Nu haar han så
med galnu Sin saak i olag stält. U. Hjärne
Vitt. 159.
Galra, Gallra, f. Galler, gallerverk.
Clatrum, skranga, galra som är för fenster.
Var. rer. voc. G 4 a. Cancelli, galror. Ders.
Fönstren voro med gallror försedde. Mörk
Adal. 1:356.
Galrej, Galrejde, se G al er i.
Galron, n. Ett slags bär (Solanum
nigrum?) Spegel G. verk 12L.
Gam, m. Mun. (Solsken på 9:e dag jul)
Thet betyder godh lycko medh fåår och lamb,
Therföre giff them foder i theras gaam (mun).
Bondeprakt. B 5 b.
Gamla, f. Ålderdom. Yn(g)skons
vig-heet ey kan meer än den tungfota gambion
Undlöpa dödsens macht. U. Hjärne Vitt. 80.
Gamlen, m. def. Gubben, farsgubben.
Tå badh fadren at sonen skulle sätia sigh
på at rijda, och gamblen folgde baak effter.
Balck Esop. 23i.
Gamm, m. Gam. [Isl gammr.] gamm,
vultur. Comenius Tung. index. Gammen.
5 Mos. 14:13. gammar. Dalin Vitt. II. 6:168.
Gammal, adj. Bib. 1541 har för fem.
sing. och neutr. pl. formen gammul (Isl.
gömul): förachta icke tina modher tå hon
gammul warder. Ord. 23: 22. han hadhe ena
eenda dotter widh tolff åra gammul. Luc.
8: 42. Huru kan een menniskia födhas, när
hon är gammul? Joh. ev. 3:4. een gammul
spittelska. 3 Mos. 13:11. een gammul
sedh-wenia. Ruth 4:7. the woro bådhen
Abraham och Sara gammul. 1 Mos. 18:13. wår
klädher och skoor äro gammul worden. Jos.
9:13. Han haffuer giordt mitt kött och mina
hwdh gammul. Jer. klag. 5: 4. tala om
gammul ärende. H. Vis. 7:9. — Bruklig, vanlig.
thet war gammalt när thet folcket bespotta
och begabba Gudz Propheter. Försp. till Es.
thet är gammalt medh alla menniskior,...
at förr än the genom Gudz Anda få en rett
kundskap om Christum, kunna the intet
annat sökia hoos honom, än thet som kötzlighit
och werldzlighit är. L. Petri 4 Post. 19 b.
Gammalmodisk, adj. Gammalmodig.
C. Gyllenborg Sprätth. 101.
Gamman, n (?). Skämt. [Isl. gaman, n.]
Han (Gud) roopte fast, badh tigh komma,
men tu hölt thet för hans gammen. Psalmb.
1572 (Någhra andel, wijsor A 6 a).
Gams, n. Ras och lek af kätja (Sahl-
stedt); lättsinnigt, dumt prat och skämt,
sladder med ostädade kroppsrörelser (Rietz).
Kättia går ... omkring med flas och gams.
Kolmodin Qy. sp. 1:124. Ther var ett
sådant gams och skratt och gas och flas. 1:350.
han steg in uti et dansehus, Der idel flas
och gams gick fort i fullan dus. 2: 252.
Gamsa, intr. Prata tokeri, lättsinnigt
skämta, (hon) alt för fritt och dierft med unga
karlar gamsar. Kolmodin Qy. sp. 1:122.
Gamsa, intr. Uttrycka sig stammande
och med osäkerhet (Rietz). ? Men then
tröst och hugswalan, som itt förkrossat hierta
och bedröffuat samwett medh retto bör haffua
genom troon och een wiss förtröstning på
Gudz nådh ... thet weet man icke medh
minsta ord än sider meer retteligen något
tala om ... vthan i then stadh gamssar man
medh orden och tencker annorstädz, och
såsom en blinder hamblar effter thet owist
och platt ingen tröst är medh. Uti. på
Dan. 607.
Gamsjute, Gimsjute ? Gamsiuter oc
Gimsiuter äre j Norge insatte, At the skole
altijdh Norige beskatte. En liten Crön. F2a.
Gån, f. 1. Gaahn, gäl, Branchiæ.
Schroderus Lex. 59. — 2. Gap, svalg. Thet been
är ut aff ganen (om benet, som tranan drog
ur vargens svalg). R. Foss 450.
Gana, intr. Gapa, glo. then som intet
haffver til at taala, han måste gapa högt
mädh munnen, på thett the som ståå långt
ifrå kunne gana honom i munnen och
tänckia at then mannen kan taala.
Ern-hoffer 102 a. din biörkeflana, Jagh skall
lära tigh stå och gana. Rondeletius 34.
Ganhund, m. Gap hals, uppkäftig
person. (jag) skiöter icke hvadh du derom
bruker munnen, din ganhund. HSH 39:236
(1607).
Gans, adv. Ganska, mycket. [Mnt. gans,
T. ganz.] gans gerna. NT 1526 2 Cor. 12:15.
Ganska. 1. adj. Hel, hel och hållen.
[Fsv. ganzker.] ganska Sweriges inbyggiare.
Svart Kr. 16. thet ganska meenige Swerigis
rijke. Ärepred. 49. ett heelt ganska åår
ege-nom. Ders. 57. Således effter mit behagh
Fördrijffuer iagh then ganske dagh.
Messenius Blank. 6. then ganska H. Skrifft.
Forsius Esdr. företal A 2 a. Han kallar
ther uppå then ganska svärm tilhopa. S. E.
Brenner Jesu pin. 75. — 2. adv. Mycket,
i hög grad,’ högligen, at the prelater j wor
tijdh äre skulle haffua ganska fulkombligare
lärdom än Christus sielff. O. Petri Svar
till P. Gallé E 1 a. gräszhoppor ... så
ganska monga, at tilförenna theras like intit
warit hadhe. 2 Mos. 10:14. huru ganska
gladh är han aff tinne hielp. Ps. 21:2. wår
såår äro så ganska ond, at them ingen hela
kan. Jer. 15:18.
Ganskeligen, Ganseligen, Gansliga,
adv. Helt och hållet, alldeles. [Mnt. gans-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
