Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Get ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Get
— 324 -
Gifvens
Get, f., pl. geter. brenneoffer aff fåår
eller geter. 3 Mos. 1:10. itt kidh aff
ge-ternar. Dom. 15:1.
Getingbilla, f. Getingbo. Thet råder jag,
at tu ei söker mannen rätta, Tå tu förmärker,
han har något i sin hätta, Af starcka
dryckars im eir många tanckars gny; Ty slikt
ei annat är än getingbillor bry. Kolmodin
Qy. sp. 1:402.
Gevalt, n.(?) Våld, öfverväldigande. [T.
gewalt.] Wardbergs slott ... för gewalt med
vallar och murar befästat var. Tegel Er. 14
hist. 205.
Gevågen, p. adj. Benägen. [T. gewogen]
en menniskia til dat onda är gevågen.
Hermelin C 4 a.
Gevållare, m. Gevaldiger. H. Hans.
dröm. B 2 b, 4 a.
Gia, f. Klyfta, remna. [Isl. gjä.]
Bergens giar. Spegel Guds verk 18.
Gifning, f. Till gifnings, till skänks,
för intet. Them (vilddjuren) söker
menniskan med lod och hagel skiuta, Men tu
{fåret) til gifnings får thes hägn och foder
niuta. Kolmodin Qv. sp. 1:100. Jfr
Gifvens.
Gift, f. Gåfva. [Isl. gipt, gift.] Gift och
gåfvor förföra domaren. R. Foss 178. offr och
milde gifter. Stjernhjelm Parn. tr. 3:10.
Gift, m. Förgift. Bårt, sårgse tankars
drifft! Som är för mensklig frögd en gifft.
Ballet 1701 B 1 b.
Gifta, tr. Förgifta, här voro rötter, som
giftade vatnet. Linné Vestg. resa 99. en
hvit saft, som skadar och giftar. Ders. 205.
den giftade dricken. Ban. 2: 534.
Gifta, tr. tretiyo döttrar giffte han vth
(bort). Dorn. 12: 9. — Refl. Zelaphehadz
döttrar... giffte sigh widh (med) theras
fadher-brodhers barn. 4 Mos. 36:11.
Gifting, f. Gift qvinna. [Isl. gipting,
giftermål.] giffting, nupta. Comenius Tung.
index.
Giftshera, f. Giftassjuka. [af hera, hira,
yra.] Vakt att ey gifftzheran för brått them
fcrviller, Then siukan hon många barns
lycka förspiller. Törnevall B 4 a.
Giftskild, m. Amulett, finnes och i
apoteken .’.. gifftskilder the man kan hängia på
bröstet uthan på skiortan. Sparman Pest.
B 1 a. Hvad Amuleta eller gifftskilder
anbelangar, af agath, smaragd, saphyr,
bezoar-steen, bernsteen, coraller, . . . uptorckade
groder, uthskurne kors och characterer och
flere dylijke, är denna min mening, at de
föga ting uthrätta. Lindestolpe Pest. 50.
thet trulldoms ordet Abracadabra skrifves på
paper och såsom en gifftskild hänges på
halsen. Fross. 28.
Gifva, tr. G. flykten, taga till f. [T.
die flucht geben.] alt krijgsfolcket gåffuo
flychtena. Jer. 52: 7. — G. om, bry sig om,
akta, fråga efter. [Isl. gefa um.] Så lenge
tu någhot haffuer, tärer han medh tigh, och
ther giffuer han intet om, at tu warder
förderfvat. Syr. 13:6. Han giffuer icke meer
om iern, än om halmstrå. L. Petri Jobs
bok 41: 18. j giffuen platt intet om min
agha. Sal. ord. 1:25. — G. tillhopa,
sammanviga. Gaf min kyrkoherde mig och
Elsa tilhopa. Lönbom Anek. 3:134 (1599).
— Gifva och taga säges i fråga om strid,
anfall och försvar. Ähr wår wilie och
alff-.warlige befalning att i haffwe edre saker i
godh acht, leggiendes skytt vtt på murene
och annorstedz ther thett behoff görs, Så att
I ther på Slottett och i staden ähre aldeles
wederrede til att giffwe och tage, ehwad på
ferde komma kan. RR 28/ø 1545. (Jfr Grimm
Wört. IV. 1. 1:1669.) — Rett. G. sig (för,
öfver, vid något), darra, bäfva, förfäras,
ängslas, beklaga sig, jemra sig. himmelens
grundwalar haffua sigh rördt och giffuit sigh,
tå han war wreedh. 2 Sam. 22:8.
Himmelens stodhar skelffua och giffua sigh för hans
nepst. Job 26:11. War tröst och widh gott
modh, fruchta tigh intet, och giff tigh intet.
1 Krön. 22:13. giffuer idher icke när the
förhädha idher. Es. 51:7. Ah huru giffua
sigh öyanar offuer titt (staden Tyri) fall. Hes.
26:18. giff tigh intet så mykit ther widh, at
tu äst arm. L. Petri 1 Post. F 6 a. Oss
grafven synes mörck och led, Men gifvom
oss doch ei ther ved. Svedberg Vitt. 20.
en stoor almoghe folgde honom med, som
gräte och goffue sigh swåra. Psalmb. 1572
(Någhra andel, wijsor B 5a). — G. sig ut
för, lägga sig ut för. hwar biscop Kort
1 Strengnes icke hadhe så hårdt giffuit sigh
vth för her Steen, tå hadhe han wisseligha
kommet om halsen. O. Petri Kr. 295. —
G. sig öfver, fälla modet, om eens
wel-digs manz trwgh haffuer framgång emoot tin
wilia, så giff tigh icke offuer. Pred. 9 (10: 4).
Wij bekymres, men wij giffue oss icke offuer.
2 Cor. 4:8. Jfr Öfvergifva sig. —
Gifvas, dep. Jemra sig. När the ... Sågo sin
ögnelust, then sötaste, såtaste vännen, Ey
vara nu meer til, män död, fast illa the
gof-ves. Columbus Vitt. 146. G. vid,
förskräckas, häpna, sool, måne och stiernor
skola giffuas ther widh och bliffua bäffuande.
O. Petri 2 Post. 3 b. war theras anseende
så gräselighit, at ingen menniskia kunde
retteliga see ther vppå, med mindre hon iw
moste giffuas widh och förfäras. L. Petri
2 Post. 232 b. Sannerligen iagh gifs ther
vidh, at iagh skal uprekna och förtälia hvadh
för strijdher och slachtninger, som våre
för-fädher hafve medh ähron hållidt. Skytte
Or. A 8 b.
Gifvens, Gifvins, Gifvings. Till g.
adv. för intet, till skänks. [Isl. gefins.] iagh
wil icke göra Herranom minom Gudh
brenneoffer thet iagh til giffuins haffuer. 2 Sam.
24:24. för fulla penningar wil iagh köpat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
