Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Grufsam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grufsam
— 339 -
Grund
Grufsam, adj. 1. Gruflig, förfärlig, grym.
[Mnt. gruwsam, T. grausam.] the Lubske
haffue fort oss vdi en gruffzam nachdell och
peninga forspilding. Gust. 1 reg. 10:102. en
grufsammer och stränger domare. O. Petri
Sakr. 1 b. Min gudh hielp mich ... vthu the
oretferdigas och gruffsamas hand. Dav. ps.
1536 71:4. ith gruwsamt stormwedher. L.
Pet. Gothus 7 a. döden ibland alla
gruf-samma ting är dän skräkkeligaste.
Hermelin E 8 b. en grufsam hufvudvärck.
Lindestolpe Matk. 30. med barbariet fölgde
röf-verier... och et grufsamt upförande. Celsius
1 Kyrk. 168. — Gruflig, grufligt stor.
gruf-same bolkar. Stjernhjelm Here. 193.
Grufsamhet, f. 1. Grymhet. [T. [-grau-samkeit.]-] {+grau-
samkeit.]+} I icke drömen annat än
grufsam-heet, drååp, mord. Stjernhjelm Lycks. är.
2 intr. — 2. Förfäran, hur kan jagh tänckia
Uthan skyy och grufsamheet På the såren,
som migh kränckia. Amnelius 113.
Grufsamt, adv. Grufligt, lede andar er
sku grufsamt spöka til. Frese 48.
Gruft, f. [T. gruft.) 1. Grop, håla,
fördjupning. Mörksens grundlöse gruftar och
höhl. Stjernhjelm Fångne Cup. 4 intr.
Jorden mästedels är full medh stora
caver-ner, grufter och canaler. U. Hjärne Anl.
145. i villan skog uti lejons grufter och hålor.
A. Nicander Vitt. 262. Man finner många
gruffter uthi Italien, som ett mycket gifftigt
oos ifrån sig gifva. Lindestolpe Pest. 15.
— 2. Grift. De döde rese sig, och öpnes
gruft och graf. Frese 345.
Grufva, f. Grop, håla, kula. [T. grube.}
Daniel . . . vthi Leyonne gruffuan inkastat
wardt. Uti. på Dan. 3.
Grufva, intr. 1. Grufva sig, fasa. [Mnt.
gruwen, T. grauen.] min siel är ganska
förfärat och grufwande worden. O. Petri Men.
fall L8a. För thetta talet lätz gruffua fast
Then öffuersta Presten. Jesu pina C 4 a.
han full {föll) ... j syndena, Ja, såå
skem-meligha ath man måå gruffwa therföre. Ders.
Nia. ingen Christen haffuer orsaak j
nå-ghon nödh til at gruffua och miströsta. P.
Erici 3:103 a. — Refl. wämia eller gruffua
sich (sky) dricka aff calken, ther en annar
for honom affdruckit hadhe. O. Petri Sakr.
16 a. Then ena skal gruffua sigh widh
(häpen se på) then andra. Es. 13: 8. the skola
gruffua sigh (häpna) offuer tigh, at tu så
hastigt förgången äst. Hes. 28:19. han
begynte grufva sigh (befara) at ther skulle liggia
svek under. Schroderus J. M. kr. 431. —
Impers. Jagh seer thet j Israels hws, ther
migh före gruffuar. Hos. 6:10. — 2. Refl.
Tjuta, ufven grufvar sig. Bellman 4:137.
Grufvan, f. Fasa, afsky, the haffua en
gruffuan ther före. Balck Catech. Kkla.
Grufvelig, adj. wandradhe genom the
hela öknena, then stoor och gruffueligh
(fruktansvärd) är. 5 Mos. 1:19. en gruffueligh
Egyptisk man, then hadhe en spetz j sinne
hand. 2 Sam. 23:21. en gruffueligh ängel
skal komma offuer honom. Ord. 17:31. iagh
skal giffua the Egyptier vthi gruffueligha
(stränga) Herrars hender. Es. 19:4. Itt
ganska stoort och högt belete, ... thet war
gruffuelighit (förfärligt) vppå see. Dan. 2: 31.
the som åto menniskio kött, och drucko
gruffuelighit blodh. Vish. .12:5.
Grufveliga, adv. j haffuen så
gruffueligha (grymt) slaghit them j hiäl, at thet
recker vp til himmelen. 2 Krön. 28:9. tu
... handlar åter gruffueligha medh migh. Job
10:16.
Grufvelighet, f. 1. Styggelse, ther
wardher intit inkommande som besmittelighit
är, eller thet gruffueligheet gör. NT 1526
Upp. 21: 27. hela landet wardt bedröffuat, för
then gruffueligheet skul som ther skeedde.
1 Macc. 1:29. — 2. Grymhet, (den) Påveska
religion ... hafver vent icke allenast hans
(Polske konungens), utan månge andre
potentaters goda natur til grufveligheet och haat
emoot them som samma orätta lära icke
gilla kunna. Gust. Adolf Skr. 144.
Grufvelse, f. och n. pl. 1. Förfäran,
fasa. Fruchtan och bäffuande är migh vppå
kommet, och gruffwelse haffuer öfverfallet
migh. Ps. 55:6. Mitt hierta bäffuar,
gruff-uelse haffuer migh förskreckt. Es. 21:4.
gruffuelse förskreckia migh. L. Petri Jes.
proph. 21:4. heluetis pina är rädduge,
förskräckelse, gruffuelse och fortwiffuelse. O.
Petri 1 Post. 106 b. tu icke scal fructa tich
för nattenes gruffuilse. Dav. ps. 7536 91:5.
nattennes grufvelse och spökeri. Svedberg
Sabb. ro 2:925. De ha en sorts lustspel,
som jag med grufvelse sett en gång. J.
Wallenberg 109. — 2. Afsky, styggelse,
skändlighet, skalt warda til een gruffuelse
... ibland all folck. 5 Mos. 28:37. Aff sijn
ädhla Klenodier... haffua the sijn
gruffuel-ses och styggelses belete giordt. Hes. 7:20.
wandra effter sijn hiertas styggelse och
gruffuelse 11:21. Messo offret är een wämielse,
een gruffuelse och een wedherstyggelse för
Gudh. L. Petri Dial. om mess. 98 b.
Grufvig, adj. Gropig. [T. grubig.] bergen
äre myckit hohlige och grufvige. U. Hjärne
Anl. 155.
Grumma, intr. Grumsa, brumma. [T.
grummen.] Diefflarne grummade, morrade,
skrijade och hootade, att the ville rijffua
honom i stycker. P. J. Gothus Döp. G 3 a.
Grun, m. Misstanke. [Isl. grunr, m.]
suspicion, misstancke, grun. Svedberg
Schibb. 299.
Grund, m. Tanke, mening, afsigt, han
lät sig någor ord undfalla, af hvilke... the
toge een ondan grund till honom. L. Petri
Kr. 117. ther en ond grund vnder begrafwen
liggier. RR 10/io 1545. Haffuer och Söffuerin
brwn warith tiil orda oc handil med her
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
