Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Grund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grund
— 340 —
Grut
berend ... kwnne wij wel formerkia ath ther
inghen godh grwndt wnder ær. Gust. 1 reg.
2:144.
Grund, n. Mening, syftning. Han .. .
laass ther något litedt aff {af brefvet), så
att han kunde förnimma grundet. Svart
Kr. 148. På thetta grundet gick alt thet taal
vth ther förehades. Ders. 172.
Grunda, intr. Tänka, fundera.
Konungen tenckte och grundadhe widh sigh sielff
om tilkommande ting. Uti. på Dan. 41.
Grunda, intr. Grunda sig. theres stora
welle och herredöme hade Gudz befalning
grunda vppå. Svart Kr. 93. Biblen ... Ther
aff hvar kunde vetha få, Hvar vår saligheet
grundar på. Prytz Gust. 1 G 3 a.
Grundad, p. adj. Grundligt kunnig. (Job
var) vel grundad i Gudz ord. Svedberg
Sabb. ro 2: 928.
Grundfast, adj. Grundligt kunnig, uti
vår rätta christendom’grundfast. Hermelin
El a.
Grundfästa, tr. Grunda, grundlägga.
Tu som iordena grunfest haffuer på sinom
botn. Dav. ps. 1536 104:5.
Grundgod, adj. Genomgod. [T. [-grund-giitig.]-] {+grund-
giitig.]+} itt sanskyllugt och grundgott
wäsende. O. Petri 1 Post. 65 a. then
grundgode Gudh. U. Hjärne Surbr. 133. then
store, rike, alsmechtige och grundgode,
san-ferdige himmelens och jordennes Herre.
Svedberg Casa 135.
Grundig, -adj. Djupsinnig. [T. grundig,
griindig.] I Pauli lärdom finnas noghor
haard och grundig stycke til ath begripa
("quedam difficilia inteliectu(<). O. Petri
Svar till P. Gallé A a a. the helga scrifft
hon är mongestadz såå haard och grundigh
ath hon jngalunde kan förståndas rätteliga
vtan lärare och vthtydare. Ders. A 3 b.
Grundlig, adj. Fullkomlig, fullständig.
stadsens grundlighe undergång.
Schroderus Liv. 507. — Adv. I grunden, egentligen.
wethe wj ecke grwndeligh hwadt behagelig
swar wj eder geffwe kwnne. Gust. 1 reg.
3:343.
Grundlös, adj. Bottenlös, gränslös, itt
diwpt och grundlöst haffswalg. L.
Petri-1 Post. Hl a. en grundlös helsobrun. P.
Erici 1:56 a. gudz grundlösa barmhertigheet.
O. Petri 1 Förman. A 2 a. en stoor,
hier-telig och grundlöös kärleek. L. Petri Om
nattv. B 3 a. hon (visheten) är
menniskio-men en grundlös skatt. Sal. vish. 7:14. Så
kan tå ingen ting then store Guden tryta,
Af hvars grundlösa barm all godhetz kellor
flyta. Spegel Guds verk 31.
Grundlöshet, f. Bottenlöshet,
gränslöshet. Hans kiärleks grundlöshet. S. E.
Brenner Jesu pin. 19.
Grundrik, adj. Bottenrik. the
ogudh-achtighe warda ... grundrijke. L. Petri Jobs
bok 21:7.
Grundsoppa, f. [T .grundsuppe.] 1. Dr ägg,
bottensats, han delar hwariom och enom sitt
mått til, thet han lijdha skal, men
grund-suppen bliffuer til the ogudactigha. Dav.
ps. 1536 75 (glossa). — 2. Grundämne,
grundväsende. the Påweske munkar ... försmäda
them för kettare, som säya them sanningena,
och äro doch sielffua grundsoppan til
allahanda ketterij. L. Petri Chr. pina r 4 b.
hafva dessa höglärda männen intet utsupit
grundsoppan af våra förfäders lärdom.
Rudbeck Atl. 1:734. essence, vesende,
varelse, grundsoppa. Svedberg Schibb. 269.
Grundstycke, n. Grund, grundregel.
Principium eller grundstycke. U. Hjärne
Vatt. 18. Det vore bäst at sådana sielfkloka
sökte först at lära ett ting rätt aff grunden,
innan de sigh understå at lasta det, des
grundstycken de icke i det ringaste förstå.
Ders. 35.
Grundsöka, tr. Utransaka. anden han
grundsöker all ting. NT 1526 1 Cor. 2:10.
Grundvadig, adj. Grundgående. [Jfr Isl.
vada, gå.] en passelig grundwadig skuta.
Fin. handl. 6:201(1541). pråmer, som kund.e
dragé någen swår last, och grundtwaduge.
RR 15/e 1544. Eders Konng:e M:thz
grund-uadigeste schipp och pinckår. HSH 36:174
(1579).
Grunk, m. Glunk. iblandh menige mann
... skall wanke een ond ymmell och grunck.
UR 5/s 1570. Hon sadhe sigh haffwa hördt
sådan grunck. Rondeletius 73.
Grunka, intr. Glunka. Almoghen
grwn-kar... om then taxen som presterne är vppaa
lagd . .. befructandis sig atuj wele sedan
be-skatte almoghen. Gust. 1 reg. 6:277. På
sidstonne hörde man glunkas om upgifning.
Schroderus J. M. kr. 363. itt sådant rychte
tå om honom grunkades. Liv. 14. det almänt
grunckas, at folck, serdeles barn, ynglingar
och flickor, skola hafva varet bergtagne.
U. Hjärne Anl. 259. Se Grubb 4*5.
Grus, n. Sandkorn. Du smickran. som
et grus för guld kan låta glimma. Dalin
Vitt. I. 3:121.
Grusa, intr. Fasa, rysa. [T. grausen.]
Herren dundrar i himmelen, och bergen the
gruusa för hans pijlar. P. J. Gothus Bön.
g Ib.
Grusam, adj. Grym. [Mnt. grusam, T.
grausam.] then grusame blodztyran, gamble
konung Christiern. Gust. 1 reg. 12:255. Jfr
Grufsam.
Gruselig, adj. Gräslig. [T. grauslich.]
0 huilken en grwselighen jemmer moste
wara j helwite. O. Petri Men. fall Mia.
och thet aldra gruseligast är, när the sådana
gerninga en tijdh long giordt haffua som
huarken gudh budhit haffuer ey heller
men-niskiom til nytto ära, beröma the sich sielffua.
1 Post. 5lb.
Grut, f. Smula, liten del af något. (Se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
