Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Handloge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handloge
Handstund
lfngsskrifvare under de äldre Frankrikets
konungars regeringar. Tessin Bref 2: 43.
Handloge, m. Inre delen af flata
handen. oc hafver han så många ringar uppå
sina finger, at han kan näplighen boija
fingerna til handlogan. Petrejus Beskr.
3: 27. Handlogen ... varder kallat, när han
är uthslagen, flaathand, men när han är
til-hopa dragen, knytnäfva. Comenius Tung.
260. Handloge. Lind Ord.
Handlöpa, intr. Aflöpa. hans
obeske-delige förhållande ... borde ey strafflöst
hand-löpa. Widekindi 178.
Handplagga, f. Handplagg. Vår första
fader fick säkert inga handplaggor för Purum
Græcum. Dalin Vitt. 5:138. Se Plagga.
Hand räcka, tr. Gifva handräckning. [T.
handreichen.] thet ena ståndet skal
hand-räckia thy andra, fordra och fremia thet til
thet bästa. P. L. Gothus 1 Uti. C 3 b. på
thet the göra medh förstånd hvad them göra
böör, moste man ther til handräckia them.
Schroderus Nlod.sk. 82. Landtfiscalerne ...
handräckia städerne uti slijke måhls
upspa-nande. Stjernman Riksd. 3: 2104 (1693).
medhjelpare, som honom med tröst och
bistånd handräckte. Peringskiöld Jord. 85.
Handrätt, se Hals rätt.
Handrör, n. Handgevär. [T. handrohr.]
Handrör eller half hake var det allmännaste
skjutgevär på Gustaf l:s tid, hvars kulor
gingo 16 eller 20 på ett pund. Röding 175.
Handsamma, tr. Emottaga. [Isl. [-hand-sama.]-] {+hand-
sama.]+} wij och the Påueske ... äre ther
vthi oeens, huru synderners förlåtelse. ..
warder vthdelat, och aff oss handsammat.
L. Petri 2 Post. 274 a.
Handsjuka, f. Chiragra, handsiwka,
handaskabb. Var. rer. voc. D. 4 a. Se Handange 1.
Handske, m. leek, kallat draga hanskar,
basilinda. Comenius Tung. index.
(Basi-linda, ludi genus, qvum rex sorte creatus
facienda præcipit, ministrique jussa tenentur
facere. Den, der ved handskeleg trækker sin
hånd ud ved et forud aftalt tal, bliver konge
og kan byde over de andre. Kalkar )
Handskott, n. Kastvapen. [Jfr Isl. [-handskot.]-] {+hand-
skot.]+} handskott, som man med handen
åstadskiuter. Wallenius Gram. C3 b.
Handskrift, f. Handskrifvet intyg eller
mottagningsbevis, förskrifning, fick han
honom thet samma silffwret, och toogh ena
Handscrifft aff honom ther på. Tob. 1:17.
tu må komma til honom, och kräffwia vppå
sådana penningar, och få honom sina
handscrifft igen. 4:22. haffuer förlåtet oss alla
synder, och affplånat then handscrifft som
oss emoot war. Col. 2:14. och betroor icke
then ena then andra om itt rundstycke, uthan
han sätter honom pant eller borgan, eller
och gifver en handskrifft ifrån sigh.
Petrejus Beskr. 5:16. Sätter man i pant gull,
silfver, eller hvad thet helst är i lösören;
giöre thet med tvänne vitnen, eller tage ther
å handskrift af honom, som panten i händer
får. Lag 1734 H.B. 10:1. Handslag aktade
man långt mer än eder och handskrift. A.
Nicander Vitt. 180.
Handskrifvare, m. Sekreterare,
amanuens. Phrygius Him. lif. 3.
Handskytte, n. Handgevär, handskytthe,
som är bogher, röör och halffue haker etc.
Fin. handl. 2:245 (1547). handskytte, som är
gode skijffue rör och andre sådhanne wärier.
7:195 (1547).
Handsmörja, f. Mulor. [Mnt.
hantsme-ringe, T. handschmierung.] man handsmöria
gerna tagher. R. Foss 373.
Handspik, m. Handspak, medh
hand-spijkar uplyffta. Comenius Tung. 534. med
thetsamma nappa han up en handspik (Isl.
riövölr) och slog ther med drängen i
hufvudet. Peringskiöld Heimskr. 2\ 274.
Handspjut, n. Spjuten kallades efter sin
olika skapnad än handspjut, än snarspjut,,
än knäfvelspjut. Röding 161.
Handsten, m. Mindre sten, som kan
kastas med handen. [Mnt. hantsten.] eldhen
ok röken gik thöm {de belägrade) vnder
ögonen och kwnne eij anneth brukæ vthan
handsten. HSH 20:124 (1507). somme
kastade medh handsteen så wehll quinfolket
som manfolket (vid stormningen af Kalmar
slott). Svart Kr. 90.
Handsträcka, intr. Gifva handräckning,
hjelp, handsträkia til förfalne kyrkiors,
scho-lers och Academiers uprättelse. Phrygius
3 Likpred. 23.
Handsträckning, f. 1. Handslag; med
handslag bekräftad förbindelse. [Mnt. [-hant-streckinge.]-] {+hant-
streckinge.]+} Tet... som her vtöfwer os i
Swerige skeeth ær moth al æra ok redeligitb
lyfthe, handzstrækningh, kwng Kristiærs breff.
Gust. 1 reg. 1:48. haffde oss tilsagth hwila
tro thiænisth med mwn och
håndstræck-ningh. 4: 58. haffue beplictedh oss med
swå-ren edh och handstræckning ath hålla hans
nåde för wår retta herra och Konung. 4:178.
wij icke låghe ther (hos Erik Banér på
Kallö) för någen fongha ... eij heller honum
någhen handstrekning giort hadhe, ther til
at bliffua. 6: 222. Thet är en galen som med
handstreckning Ioffuar, och är borghen för
sin nästa. Sal. ord. 1536 17:18. Ri må
faste-bref utgifvas i staden, förr än säljaren ...
in för Rätten handstreckning giordt hafver,
och tilstått kiöpeskillingen betald vara. Lag
1734 J. B. 4: 2. — 2. Handräckning, hjelp.
En affdanckat hoffperson skal besökia
hospi-taler och siuukhuus, och göra the fattighe
och nödstälte handsträkning. Schroderus
Hoflef. 128.
Handstund, f. Kort stund. [D.
haand-stund. Kalkar.] vthi een hand stund
brådh-doo alt thet ädhlast war ibland theras
aff-födho. L. Petri Sal. vish. 18:12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
