Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Handtagas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handtagas
— 361 —
Hans
Handtagas, dep. Taga hvarandra i hand.
Vi möttes i dörren ... handtogos der,
önskan-des hvarandra lycka. Brahe Tänk. 38.
Handtages i hvar vrå med mysande, liusögda
systrar. Stjernhjelm Bröl. 23. tå ... nickas,
bugas och handtagz. Ders.
Handtecken, n. Namnteckning. [T. [-hand-zeichen.]-] {+hand-
zeichen.]+} hvad resolution som då (vid
Handelskompaniets sammanträden) ramedt och
besluten blifver, den skal secreteraren
regi-strere och före til boken, under
Directorer-nes handh; såsom eljest vara skyldig dem,
som sådant är af nöden, under bemälte
Directorers handteckn at meddela.
Stjernman Com. 1: 670 (1615).
Handtera, tr. och intr. 1. Taga på,
vidröra med handen, fatta, iak haffwir opta
syndaligha seeth, hört, Iwctat, hanterat (känt)
ok smakat. Tideb. 100. läto the hantera sijn
bröst, och ... krama sina spenar. Hes. 23: 3.
fingren på theras (afgudarnes) hender
hantera intet. Vish. 15:15. Wore thenne en
Prophet, wisseligha wiste han, hoo och
hurudana thenna quinnan är, som handterar
honom (om synderskan, som smorde Jesu
fötter). Luc. 7:39. Tu skalt icke komma
widh thet. Icke smaka thet. Icke handtera
thet. Col. 2: 21. thet wij haffue beskodhat,
och wåra hender handterat haffua. 1 Joh. 1: l.
— 2. Handla, drifva handel. Tå gick then
bort som fäm pund hadhe fått, och
han-teradhe medh them, och wän annor fäm
pund. NT 1526 Matth. 25:16. schole thå
the fremmande . . . med Vesterårs borgere
köpslaga och handtera. Gust. 1 reg. 12:174.
kan then handterande man sin handel
mycket förbättra. Stjernman Com. 1:919
(1625).
Handterarare, m. tina waror, köpmän,
handlare, skaffare, skepare och skepbyggiare,
och tine hanterare. Hes. 27: 27. (Öfv. 1878:
de som skötte din byteshandel.)
Handtering, f. Handel. Och (du,
försten i Tyrus) haffuer genom tina stora
wijs-heet och hantering til så stora macht
kommet. Hes. 28: 5. hans winning, werff och
hantering skal wel gå. Vish. 13:19.
Handverk, n. Handtverk, yrke. Alle
thesse lijta vppå sitt handwerck, och hwar
och en winlegger sigh, ät han må kunna
sitt arbete. Syr. 39 (38: 35). han war aff
samma handwerck, Och bleff när them och
arbetadhe, Och war theras handwerck at göra
Pawlun (tält). Ap. gern. 18: 3. Hans
hand-wärk war fiskerij. P. Erici 3: 77 a. handverk
hafva de lärt. A. Nicander Vitt. 220.
Handverkeri, n. han beflijtadhe sigh
införa i landet handvärkerij och nyttiga
konster. J. Botvidi Likpred. El b. öfva them
(barnen)... j handverkerij. Brudpred. 22.
Handverkisk, adj. Handverckiske
(me-chanicce) konster. Stjernhjelm Arch. B 2 b.
Handverksman, m. Handtverkare. [T.
handwerksmann.] alle handwercks män
ehwadh handwerck thet är. Upp. 18:22.
Handvårda, tr. Antvarda. (Jfr
Söderwall handvardha.) Jesus ... sin fosterfår
Handvårdar i Fadhrens händer. Bureus
Nym. III: 17.
Handvändning, f. Ögonblick. Och kunde
icke sänningebuden så hastigt skynda sigh
tilbaka, at jw Götherna folgde them strax
uthi samma handvändning. Schroderus
J. M. kr. 27. Vänta en handvänning, kära
herre! Lagerström Mad.Apr.83. En Emund’
synes för en handvänning i historien.
Celsius 1 Kyrk. 862. de ville aldrahälst döpas
vid en tid, då de efter sin galna tanke icke
mera kunde synda, nemligen i den
hand-vänningen när de skulle dö. Ders. 402.
Hand väte, m. Ledstång (på bro).
Se-Väte.
Hangla, intr. Hänga, dingla. Hvad är
tå som honom (den druckne) manglar, Att
han öfver eder hanglar? Kan han ey på
fötter stå Uthan i sku hållan två?
Mo-ræus 468.
Hanke, m. Handtag. [Isl. hanki.] BildL
vore tha rad (rådligt) holde hand i hanke
(hålla sig beredd, vara på sin vakt) ee huad
henda kunne. H. Brask (HSH 17:185). råde
wij fulkommeligen, att haffwe altijd nöge
acht och tilsyn, och hölle handh i hancka
med them. RR 30a> 1545. (Jfr Molbech
Ord. "At have Haand i Hanke med Een o:
være i saadant Forhold til Een, at man kan
tvinge ham, ikke lade ham raade sig selv.">
Hanke? Stå på hanken? Betrachte
hvar man väl sitt kall, Som rätt och dom
affsäija skal, At icke vänskap, gåfvor,...
haat, fiendskap ... Uthi hans sinne röner
sigh Och dragher ifrå rättens stigh; När itt
ther aff på hancken står, Sant och rätten
ey framgång får. R. Foss 162. (Orig. har:
"Wo der stücke eins nimpt den auerhanck",.
tager öfverhand.)
Hankesten, m. Sänksten. Ho som tager
annars mans krabbe eller hanckesten eller
stock, böte tre märcker. Stjernman Com.
3:780 (hamnrätt 1669).
Hankestop, n. Stop med handtag, grepe.
Gust. 1 reg. 2:267. — Eget förefaller, att
sådana kärl samt träbägare skulle
användas till fälttecken. (Ståthållarne skola
anskaffa) fyretije eller femtije tusend träbeger
och hanckestoop, them H. K. M. haffuer
achtedt att bruke till feldth techenn. HSH
27:108 (1565).
Hannog, m. Honung, sööt som hannogh.
Upp. 10:9.
Hans, Hanse, m. [Se Grimm Wört.\
1. Storman, kaxe. kunde han thet och såå
mesterliga beuisa med sannindenne, som
han thet beclädher med lögnenne, wore han
en mecte hanss. O. Petri Svar till P. Eliæ
a 2 a. Daniel moste thet (att han stod i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
