Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Illgråta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lllgråta
— 416 —
Illsnedig
lllgråta, intr. han, full hämbd i barmen,
För skymfen honom händt ill-gråter uti
harmen. Düben Boil. skald. 25.
Illgräs, n. Ogräs. [Isl. illgresi.] gå til
Evangelium och fråga hvar illgräset bör taga
vägen. H. Hans. dröm. D 2 a.
lllhet, f. Ondska. [Maleficence ...
skadelighet, illhet. Serenius Diet.
anglo-sveth ]
Illhård, adj. Förhärdad, the så ilhårde
och förstockade äro, at the platt intet achta
hwadh man lärer eller förmanar. L. Petri
Om nattv. A 7 b. the warda ock iw lenger
thet lijdher iw werre, halsstijffuare och
il-hårdare. 2 Post. 95 b.
lllhärdad, p. adj. 1. Förhärdad, i theres
•onde uproriske företagne skalckestycker ...
ilherded och ståndafftig vara. Stjernman
Riksd. 1:190 (1544). Skalker, som sich
hwarken till lydno, hörsamhet eller någen
dagtingen giffwe wele, vtann vdi theris
ochriste-lige företagne obestondt lijke illhärdede och
halstarrede bliffwe. RR 20/e 1544. — 2.
Förbittrad. huru ansinnoge och ildherdedt wåre
granner the rvtzser ære vpå Nilss grabbe
wår beffalningsman vpå wiborgx Slotth. Fin.
handl. 1:245 (1545).
Illhärdig, adj. Illasinnad, den ilhärdige
Trollen. Celsius Gust. 1 hist. 1:244.
Illhärdning, Illhälning, f. 1.
Förhär-delse. illhälning, perduratio. Comenius
Tung. index. — 2. Det går, kommer,
gäller i i - e n, kommer till det afgörande
ögonblicket, till det yttersta och svåraste.
hwar j fornimme att thet ändeliga wiil gaa
j ilherdingenn mett thenne fäijde, thaa är
wor wilie ... atj wele forthenkte wara att
skaffe oss ... thett meste krigzfolk j bekomma
kunne. Gust. 1 reg. 10:267. her loffwes
wäl mykit och stort vt, doch när thet
kommer i jldhärdningen, eller någet medt
gär-ningene bewiiszes skall, dhå holles thet
vn-derstundom szielszindt nog. RR 26/2 1544.
män när thett schulle gielde i ilherdningen,
thå schulle the fast snarerne dragé rompen
tilbake, än lathe sig finne ther någett heett
brende. RR "/» 1545. somblige finnas som
wäl kunna dragha kåpan på bådha axlar när
thet geller j ilhälningen. Uti. på Dan. 100.
han säger mycket aff sig, när ingen fara är
på färde, men när det kommer i ilhälningen,
så sticker han sin pijpa i säcken. J.
Rudbeckius Kon. reg. 422. För mijn person
vill jagh giöra mijn flijt: män fruchtar, när
thet kommer i illhellningen, att jagh ittdera
moste förlåta (afstå). A. Oxenstjerna (HSH
24:195). — bör en rettsinnig predikant...
mykit vel betenckia sig, förn han skrider
til alfvara ilhälingen (slutliga utvägen) med
sådant svårt straff (bannlysning). Svedberg
Sabb. ro 2:1409. Illhälning. Lind Ord.
II-hellning. Serenius Diet.
Illhärsk, Illhälsk, adj. Illasinnad, ilske-
full. hans ijlhelske stämplan. HSH 24: 95
(1517). the Räffuilske ytermera ilherske
worde emote oss. Gust. 1 reg. 7: 74. then
arge och ilhärske fienden. L. Petri 1 Post.
Y 4 a. han (djefvulen) är så ilhärsker, at
han wil hemnas bådhe på Gudh och oss.
P. Erici 5:263 b.
Illhärska, tr. Göra illvillig, uppreta.
the Judharna som icke troodde vpwäcte och
ilhärskadhe hedhninganas sinne emoot
brö-dhrena. NT 1526 Ap. gern. 14:2.
Illhärska, f. Illvilja, afvoghet, thess
åffthare wij them formana med god ord,...
thess ytermere beswella the j sin jlhærske.
Gust. 1 reg. 4:139.
Illhärskhet, f. = Illhärska. mildher
emoot sin nästa, vthan alt hat, wreede,
gen-störtugheet, twarheet, treeskheet och
ilhärsk-heet.^ O. Petri Men. fall B 7 a.
Illist, f. Illistighet. En otrogen och then
sigh medh illist närat hafver, lijka som
ulfven ibland fååren, skal man icke troo. R.
Foss 258. Ey skal them skada tå oroo, Som
medh illist, baktaal och flärd Vanckar uthi
then ganske verld. Gyllenhjelm Nosce
B 4 b.
Illklok, adj. Illslug. illkloke och
egen-nyttige. Brahe Oecon. 68. Verlden är alt
för ilklook och listig til at bedraga oss.
Schroderus Hoff. väck. 224.
lllklokhet, f. Illslughet. Hoo seer och
kenner icke sådane gamle truls (trolls) list
och ilklokheet? Schroderus Albert. 2:105.
Illklokliga, 111 klokt, adv. Illslugt.
Synden blifver doch endteligen uppenbar, ehuru
lönliga och ilklokliga hon ock bedrifves och
beteckes. Svedberg Sabb. ro 2:1413. I all
then skrymtan, som vår verld sig illklokt
stiftar, Är ei behof, at man för hvarje man
sig skriftar. Kolmodin Qy. sp. 1:160.
Illmatk, m. Ondt kryp. ormar och
andre förgifftigh illmätke. R. Foss 232.
Illsinnad, Illsint, p. adj. Vildsint,
argsint. the äro starcke och illsinnadhe såsom
en biörn, huilkom vnganar äro jfrå taghne.
2 Sam. 17:8. — the som ijlsinte äre och
bliffua hastigt wredhe. B. Olavi 44b. (Månne
af ila, således häftig, hetsig till sinnes?)
Illslitig, adj. Segsliten, envis, ihärdigt).
han (djefvulen) är en träghen, ilslitigh
(tryckfel för illistigh?) och genomhinnigh fiende,
så at man för then skul icke kan sedhan
altijdh wara frij för honom, at han en gång
aff oss är öffuerwunnen. L. Petri 1 Post.
U 7 a.
Illslutig, adj. Illslug? illslutigh och
onskefull stycker. A. Simonis Aa 6 b.
Illsned, n. Illistighet, illslughet, svek.
dieffuulens ilsned. L. Petri 1 Post. R4a.
Illsnedig, Illsnidig, adj. Ilsnedigh, vafer,
callidus, versutus, insidiosus, astutus.
Helsingius. Denne munken ... var en illsnedig
menniskia. Gust. Adolf Skr. 130. ilsne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
