Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Illsnedighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lllsnedighet
— 417 —
Inbinda
dige refvar (räfvar). Ders. 159. Uthi handel
och vandel äre the svåra s.vikfulle, ilsnedige
och bedrägelige. Petrejus Beskr. 5: 16.
the ilsnedige Danskes ilsnedige rådh och
anslagh. Schroderus J. M. ler. 76. Han
var en förståndigh och ilsnidigh man (ein
weiser und listiger Mann). Liv. 244. ill—
snedige konster. P. Brask Puf. 132.
lllsnedighet, Illsnidighet, f. =
III-sned. han igenom en qvinnes illsnedigheet
hade väldet sigh regimentet til.
Schroderus Liv. 40. ingen dagh eller stund uthi
thenne mödesamme verldenne förlöper, ther
uthi lyckan icke bevijser sin ilsnedigheet.
Hoflef. 178. söker sin fordel med allahanda
list och ilsnidugheet. L. Petri 1 Pust. Z 5 a.
Jesuiters illsnidigheet. Gust. Adolf Skr.
150. de hafva sökt fördel igenom svek och
ilsnidighet. Girs Joh. 3 kr 1<3. En
inbunden skalck lurar the oförsichtige med sin
illsnijdigheet. Comenius Tung. 817.
Illtalig, adj. Som förtalar, smädande,
hädisk, menniskior som elska sigh sielffua,
girughe, stålte, höghferdughe, iltalughe. NT
1526 2 Tim. 3: 2. han hadhe uthi sitt lägher
en så lätfärdigh, dårachtigh och illtaligh
fiendzman til at upreeta . .. krijgzfolcketz
sinnen. Schroderus Liv. 907.
Illverk, n. Illgerning, brott. [Isl. illverk.]
laster och illverck. U. Hjärne Vitt. 90.
Illvulen, p. adj. Illa beskaffad; ond,
elak. När ögonen äro illvulna, är ock
menniskan illvulen invertes. Svedberg Ungd.
reg. 149.
Ilning, f. Dröjsmål, wtan ylningh och
förhalningh. HSH 24:122 (1518).
Ilsint, ? Se Illsinnad.
Ilsk, adj. Vred, ilsken. Een slarfvot bonde
är så kargill at han pokkar Emoot tin
(vattnets) ilska macht. Spegel G. verk 88. Een
hård och ilsker herre. Ders. 226.
Ilskas, dep. Förbittras, vredgas. [Isl.
Ulskast.] (om) wij aff onda menniskior någon
orett lijdha moste ... skole wij icke ilskas
och wredgas ther widh. L. Petri Chr. pina
R 5 b. Otoligheten ijlskas och knorrar emoot
Gudh. Falck 168 a. Paulus ... ilskades
emoot then Christeliga kyrkiona. P. Erici
2:85 a. afund ilskas med sin blod-inbitne
tand. Frese 229.
Ilskeliga, adv. Ilsket, the thet (ordet)
... ilskeliga förfölia. P. J. Gothus Skrift,
sent. Q 1 b.
Ilskhet, f. Ilska, barnet retas til och
upveckes til ilskhet och vrede. Svedberg
Ungd. reg. 53. Tå mond’ af ilskhet hon i
golfvet sländen kasta. Kolmodin Qy. sp.
1:19. Etterormen grym, omskönt han huggz
i stykken,... är dock hans ilskhet mykken.
Spegel G. verk 44.
Ilskig, adj. Ilsken, icke wara ... ilskigh,
harmgerig. Brahe Oecon. 92.
Ilskna, intr. Blifva ilsken. Vil man Be-
tonica uti een circul leggia, Tå kan hon
ormarna til mykken grymheet äggia, Som
sleppas ther uti, the ilskna så och bitas, At
the ej låta af för än the sönderslitas.
Spegel G. verk 181.
Ilskna, f. Ilsknad, m. Ilska. En ung
och modig stut, then hon til ilskna rette.
Kolmodin Qv. sp. 1: 251. en grufvelig
ilsknad intagit hans sinne. Malmborg 573.
Ilsksinnig, adj. Ilsken, illasinnad, en
så ilsksinnig menniskia (den afundsjuke)
med ingen i spàkom kan leva. Hermelin
D 2 a.
Ilskvett, n. Illvilja? mång beträngde
... han i största nöden, Tross (trots) affvund
ok ilskvett, til hvad them borde hielpt.
Lucidor Aal a.
Ilvåp, n. ? så får han (gårdsfogden) icke
heller wara något ilwåp, uthan mäst fastandes
och nychter. Brahe Oecon. 84.
Im, n. och m. Imma. [Isl. eimr, m.]
det upstigande ym och dunster af iorden.
Rudbeck Att. 1:411. Kalken, hvar med
sådan ugn bestrykes, intet gifver en alt för
hälsosam im ifrån sig. U. Hjärne Ved.
18. en elak im och ooss. Ders. 20. Thet
råder jag, at tu ei söker mannen rätta, Tå
tu förmärcker, han har något i sin hätta Af
starcka dryckars im. Kolmodin Qv. sp.
1:402.
Inalstrad, p. adj. Genuin, medskapad.
(ordens) naturlige inälstrade förstånd och
bemärkelse. Stjernhjelm Föret, till Vestg.
lagen. Een stoor inälstrad kraft ... Gud
har henne (jorden) gifvit. Spegel G. verk
141. utaf himlen är er (qvinnorna) en
inalstrad magt, Hvarmot vårt kön, ja snart all
verlden fåfängt strider. Geisler 382.
Inanamma, tr. Intaga. Konungen i
Danmarck hade Refle slått låtit inanamma.
Tegel Er. 14 hist. 51.
Inbekräkta, tr. Inkräkta, intaga, epter
the ortlandes Hallandh och Schåne wore
eder then tiidh i frå faldne, Therföre begärde
han, atuj ... skulle jnbekreckte same
ortlandes igen. Gust. 1 reg. 11:22.
Inbiida, Inbilla, tr. Öfvertyga om.
fordra hemnd och sökia våldsam revange, är
en uppenbar osed, som strider emot Guds
lag, all god mennisklig ordning, och ett sundt
förnuft. Men ho kan en ung vilting thet
inbiida? Rydelius Förn. öfn. 306. han
måste beflita sig om til at inbiida sig .. . at
Gud visserligen är hos honom ... fast än
osynlig. Sed. 8. iagh hafver aldeles inbillat
och öfvertaalt migh siälff, at andre ... medh
större lof än iagh kunne thetta igenomgåå
och uthrätta. Skytte Or. A 2 b.
Inbildsam, adj. entëté, inbildsam,
intagen af någon ting. Svedberg Schibb. 268.
Menniskian går ofta med tanckar, och är
mechta inbilsam. Sabb. helg. 159.
Inbinda, tr. 1. Förbinda med, förena
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
