Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Inkräkta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inkräkta
— 422 —
Inmat
Nedrighet: de mäta all ting efter det förra,
och tro at alt hvad derifrån viker vore ...
en inkräkt emot deras höga stånd. Tessin
Bref 2:250.
Inkräkta, tr. 1. Intaga, eröfra,
increc-tha olffzborgx slooth. Gust. 1 reg. 2:178. —
2. Intaga, inbegripa, han och war
inkrech-tadt i thet Konglige fredzbreff. Svart Kr. 11.
— 3. Instänga. for:ne skep eller skuther
blijffua så inkräkte vtåff moth väder. Gust.
1 reg. 4: 384. fienden hade så belägrat
honom på alla sidor .. . hvarföre, då han såg
sig vara inkräcktad, sände han bud ... och
begärade mera hielp. Tegel Er. 14 hist. 133.
— 4. Inskränka. Han förökar itt folck, och
gör thet åter til intet. Han förwijdgar thet,
och krecktar thet in igen. L. Petri Jobs
bok 12:23.
Inkättad, p. adj. Instängd, inskränkt.
Prästegården är mycket svag och inkättader.
Litet äng, ingen skog. Duræus 197.
Inlada, tr. Inlasta, sitt godz at inladha
och affskeppa. Stjernman Com. 2:260 (1640).
Inledning, f. 1. Barnaquinnors
Kyrkio-gång eller Inleedning. L. Petri Kyrkord.
23 b. måtte hon (barnföderskan) wäl... gå
vthan Inledning och allahanda sådana
ceremonier j Kyrkio. Ders. — 2. Afgift af den
som efter undergånget kyrkstraff åter fick
tillträde till kyrkan. Vppenbara scrifft settias
så her epter som her til dags, och för
pénin-gana som tagas j inledningen göres konunge
rækenskap. Gust. 1 reg. 4:241. epter
ordi-nantian inneholler, ath Konungen skulle
göres rekenskap for inledningene, äre wij
tiil frijdz, ath sådana inledning må komma
Scholestuffuom, eller och fatige studenter
till hielp. Thyselius Handl. 2:41 (1533).
Inlemma, tr. Införlifva. han (Kristus)
i migh och iagh i honom är incorporerat
och inlemmat. Nov. ord. eccl. 311.
Inlifva, tr. Införlifva. [Mnt. inliven; T.
einleiben.] then Christen är igenom
Euan-gelij troo så inlijffuat och föreenter medh
Christo ... at han intet warder i frå honom
skild. Gerson C 5 a. han genom doopet är
inlijffuat Herranom Christo. P. J. Gothus
Sal. 283. vardt samma quinna inlijffuat them
Israelitiska almoganom genom sitt
ächten-skap. Rel. art. 7. tu äst migh inlijffuat och
äst min andeliga lem. Ders. 227. then som
är inlijffuat j Christo genom ... itt gudheligit
lefverne. P. L. Gothus 2 Uti. 21 b. Ingen
ting är som egentligare (än sakramentet)
incorporerar och inlijfvar menniskian medh
Herranom Christo. Schroderus Kegel. 345.
giff mig at iagh ... Christi lekamen och blodh
... vördeligen må undfå, så at iagh
ther-igenom må blifva incorporerat och inlijfvat
medh hans nådh. Ders. 351.
Engelsmän-nerne . .. inlifva uti sitt språk alla frem
mande ord, som de betarfva. Höpken Skr.
1:410.
Inlifvelse, f. Incorporatio, inlijffuelse.
P. J. Gothus Myst. 33.
Inlåta, tr. Släppa in. han kom medh
mykit krijgsfolck til Jerusalem, och
begäradhe at man skulle inlåta honom. 1 Macc.
1:31. kom Mester Dijrick med alt
krigx-folket för Slottet, ställandes sigh att
bestor-madt, hwar han icke elies bleffue inlåten.
Svart Kr. 26.
Inlägga, tr. 1. Inqvartera. en klerk ...
haffwer slagitt i frå sig wår borgelegisswen
som til honum inlagd war. Gust. 1 reg.
7: 63. — 2. Insätta, inbetala. Staffan Szasse
hafver X deler (i grufvan) och haffuer han
inlacth uti thenne inlegningh på hwar dell
viij marc. Jernkont. ann. 1845, s. 36 (1545).
— B. Bekomma, then lycke och seger Her
Götstaff hade inlagt. Svart Kr. 45. the
Swenske på sidlyfftone icke skulle inläggia
annadt än bespottelse, skada och begabbelse.
Ders. 82. — 4. Refl. Bemedla, tillvägabringa.
[T. sich einlegen.] Tribunen Cajus Cato
in-ladhe sigh, at vaaldagen skulle uphäfvas
(Catonis intercessionibus comitia
tolleban-tur). Schroderus Liv. 942.
Inläggning, f. 1. Inqvartering. haffwa
klerkerijd j sijt beskydd oc beskerm för
offueruåld och för alla gestning eller
inleg-ning. Gust. 1 reg. 4:275. — 2. Insättning,
inbetalning. Se I n 1 ä g g a 2.
Inländes, adj. och adv. Inrikes, för
inländes orsaker och olägenheter. Gust.
Adolf Skr. 117. Finnar, som drifva deres
handel inländes. Stjernman Com. 1:616
(1614).
Inländning, m. Inföding. Then en
in-lendning är j Israel. 3 Mos. 23:42. Såsom
vthlendningen, så skal ock inlendningen
wara. 24:16.
Inländning, Inlänning, f. Böter till
konungen af den som varit biltog, men
fått tillåtelse att åter inkomma i landet.
(Jfr Schlyter Ord. Inlænding.) Bleff tha
affsagdt att målsegerne mötte taga bötter for
then döde, och ... (fogden) schulle anamma
indlenningen 40 marek. HSH 29:99 (1541).
(dråparen) schall wtgiffue bötter för then
döde och konungs jndlendning. 29:157.
Inmana, tr. 1. Insätta som fånge, vj
honum häfde inmanath paa vaar gaardh
Swarthesiö, ther han skwlle haalle siith
fängxslä pa sin ære och redeligheth. Gust.
1 reg. 4:16. Bern van Melen . .. bleff
in-manadt i Suderköping på twå månader wid
pass. Svart Kr. 49. — 2. Infordra, inkräfva.
[T. einmahnen.] ther någhre äre som haffue
någhen skuldt utheståndendes, som the skole
inmane. Stjernman Com. 1: 307 (1580). Är
någhon them penningar skyldigh, skulle the
hafva macht them at inmaane. Schroderus
Liv. 662.
Inmat, m. Inmäte. krosit eller
inma-then ifrå laxafisket. Thyselius Handl. 2:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
