Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Inmåla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inmåla
Inpass
887 (1555). Och skola the (köttmångarne)
vtaff sådane boskap behålle hudenne eller
skinnen så och in maten frij til vinnist.
Skråord. 328 (1574).
Inmåla, tr. hwadh Herren Christus redho
siälffuer predikat hadhe, thet samma skulle
then helge Ande repetera, widare förklara,
inmåla j hiertan. P. Erici 2:63 a.
Inmäla, tr. Inmäta. (Se Måla.)
tienn-denn ähr inmält med råkenn tunne och
spann och vtthmältt med strukenn tunne
och spann. Hist handl. 13. 1:287 (1567).
Innan, 1. prep. Inom. innan stadzmuren.
3 Mos. 25: 29. innan tree daghar. Esra 10:9.
Än nu innan itt åår... skal all Kedars
her-ligheet forgåås. Es. 21:16. Innan en kortt
tijdh. Bar. 4: 25. — 2. adv. Innantill,
invertes. Jagh brinner innan för the
ogudh-achtigha skul, som tijn Lagh offuergiffua.
Ps 119:53.
Innanefter, adv. Inifrån, innaneffter
vthu menniskiors hierta vthgå onda tanckar.
Marc. 7:21.
Innansjuk, adj. bauchflüssig, dünnleibig.
Lind Ord.
Innansjuka, f. Diarrhæa. Comenius
Tung. 303. Lind Ord.
Innanslet, n. Bukref Serenius Diet.
Innansnäring, f. Magknip, tarmvred.
Innansnäringar the qvälja then tridie aff
småtarmarne. Comenius Tung. 305. Lind
Ord.
Innansveda, f. Colica. Comenius Tung.
index. Innansvede. m. Lind Ord.
Inne, adv. Absalom haffuer thetta hafft
inne medh sigh (haft i sinnet, sibi occulte
proposuit). 2 Sam. 13:32.
Innedöme, se In dö me.
Innehållelse, f. Innehåll, breffuens
inne-hållelse. Esra 5:6; Esther 8:13.
• Innehäfd, f. Innehafvande, besittning.
han öfvergaaff... haafvetz Hellesponti
inne-häffd och förvaring (skydd). Schroderus
Liv. 594.
Inn ely eka, tr. 1. Innesluta, instänga.
När han (Gud) någhon innelycker, så kan
ingen vthsleppa. Job 12:14. Gack och
inne-lyck tigh vthi tino hwse. Hes. 3:24. — 2.
Omsluta, stötte thet (svärdet) in vthi hans
bwck, så at ock skafftet folgde in medh
bla-dhet, och fettmen innelyckte skafftet. Dom.
3:22.
Innemura, tr. Inmura. Han haffuer
inne-murat migh, så at iagh icke vthkomma kan.
Jer. kl ag. 3: 7.
Innerlig, adj. 1. Inre. Menniskiones
hierne ... är myket åtskillig til sin innerliga
bygnad. Rydelius Förn. öfn. 102.
Regemen-ters sällheet och välferd eenda och allena
består uti menniskiones innerlige nöye och
fridsamheet. Stjernhjelm Lycks. är. cartel.
— 2. Inbördes, icke haffuer han (S. Norrby)
saa stelth sygh emott ko: ma-.t tiill swerge ...
at ko: ma:t schulle behöffwe at haffue mett
honum noghen innerligh handell. Gust. 1
reg. 3:203. skulle ett innerligt krijgh
lätteligen kunne begynnes. A. Oxenstjerna
(HSH 25:189).
Innig, Innog, Innug, adj. 1. Innerlig,
andäktig, from. [T. innig.] wij skulle ...
icke mykit tisla och tasla medh munnen,
vtan haffwa ena innogha bön j hiertat. O.
Petri Men. fall F 7 a. Om wij falle til fögho
medh itt innogt hierta. 2 Post. 188 b. —
2. Ifrig, nitisk, jw kortare swar hon fick,
jw jnnogare och stadhigare hon bleeff j sinne
troo til Jesum. O. Petri 2 Post. 58 a. Ther
söktes rådh Medh innig hogh. R. Foss 153.
vij nu här komme Til at betee vår innig
tienst och ödmiukt. Stjernhjelm Fångne
Cup. 13 intr. the Nordlänske konungar medh
thes innigare benägenheet hafva hans (Odens)
guddoms tiänst velat utsprijdha. Hammerus
43. — 3. Inbunden, slug, bakslug. Han har
ett godt förstånd, han modet intet fäller,. .
Kan tiga, innug är, på sitt begiär kan rå.
C. W. Cederhielm 13. (Drottning
Margareta var) Behaglig, lätt och mild til ögon,
skick och tal, Men under sådant alt
besvärlig, innig, hal. Celsius Gust. Vasa 30.
— Jfr H i n n i g.
Innighet, f. [T. innigkeit.] 1. Inre
väsende, håg. Hon gör intet effter sina egna
innigheet eller godtyckia, vthan håller Gudz
ord för ena regla til alla sina gerningar.
O. Petri 3 Förman. 104. Om tu ena reso
vore fulkomligen inträdd uthi Christi
innigheet och hade något litet smakat uthaff hans
brinnande kärleek. Schroderus Kegel. 889.
— 2. Innerlighet, andakt, vij skolom bidia
medh innigheet och alvar. P. J. Gothus
Rel. art. 349. giorde H. F. N. medh en
gu-dheligh innigheet sin vaanlige skrifftermåål.
Phrygius 3 Likpred. 40. Predikningen ...
hörde H. K. M. medh stoor innigheet. Berätt.
10. när någhon ville göra en pelegrims resa,
så plägade han aff prästen medh ödmiuk
innigheet annamma stafven. R. Foss 236.
Innogt, adv. Innerligt, andäktigt Tå las,
tå song, tå bad hiertat innogt. Svedberg
Försvar 21.
Innug, se Innig.
Innämare, m. Uppbördsman. [T. [-ein-nehmer.]-] {+ein-
nehmer.]+} Licent-innehmarne. Stjernman
Com. 4:488 (1682).
Inoffra, tr. Såsom offer ingifva, the
skulle inoffra the kärel och förvara them i
Templet. Forsius Esdr. 43.
Inpass, n. Intrång. [Mnt. inpas ] Hvad
inpass oss af Ryssen uti... vår rättigheet
till handelen skiedt är. Gust. Adolf Skr.
183. icke tillstädia att bönhasar them inpass
giöra måge. Ders. 277. På mina ägor hafva
de giort mig stort inpass. J. Rudbeckius
(Fant Observ. 22). han klagar, sigh emot
våre förre honom nådeligen meddeelte pri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
