Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Kasse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kasse
— 440 —
Kedjelod
sack stijckett med gull; en grå flugels kassak
stijcketth medth gull; enn grå purpurianisk
kassack, besett med ett streek vthuggit swartt
sametth vnderfodrat med rödha räffwar; enn
swartt kuttineret Kassacka vnderfodratt [med)
mårdar. Hist. handl. 2: 32, 83. — 2. En
qvinnodrägt. Kassecka, Focale,
Weiber-mantel. Schroderus Lex. 28. Så snart
een flicka blier så stoor, At hon är jemnhög
med sin moer, Och hon kan utan hinder
draa Möers kiortil eller kassika. Lucidor
Pp3b. fruedrächt, som är med silkestygs
kiortler och kassjacker. Stjernman Riksd.
bih. 238 (1589). — 3. Presterlig drägt.
Samaria, kasjecka som präster bruka, colobium,
exomis. Comenius Tung. index, skola
presterna . -. stadigt blifua widh then klädebonat
som theres kall bäst höfves, thet är, sijdha
kiortlar och kastiackor. Förslag till kyrkord.
525. om någon prest kom med stackot kappa,
efter som civilståndet tå brukade, stora
skjortekragar, piukoter hatt, långt hår utan kasjäcka,
med käpp i handen, undgick han icke
vederbörlig correction. Link. bibi. handl. 2:359
(1630).
Kasse, m. Så kallas ett lööstspruckit
stycke i taken af rummen (i grufvor), som
hotar att falla neder. Geisler 366.
Kast, n. 1. Råka, komma i k. med,
i sammanstötning, strid, beröring. [Isl.
koma i kast vid.] ett Svenskt skep ...
råkade i kast medh otto Holländske skep.
Girs Er. 14 kr. 43. Han kommer i kast
medh dubblare, Som plocka honom. S.
Brasck Förl. sonen A 2 a. Nu nyligast i
kast kom han Medh een bedrägeligh köpman.
Ders. C 4 a. — 2. Vid mynträkning utgjorde
ett kast 4 stycken. Se Fa re 3.
Kasta, tr. 1. kastadhe honom ... medh
stenar jhiäl. 2 Macc. 1:16. — 2. Aflägga,
ändra, ogudhactige meeniskior ... när the
begynna en ond wane, pläge the icke
lätte-lige kynne kasta. Svart Kr. 68. — B. Kasta
sig upp, uppresa sig. Jerobeam ...
Salomos tienare ... kastadhe sigh vp och satte
sigh emoot sin herra. 2 Krön. 13: 6. thenne
stadh aff ålder haffuer kastat sigh vp emoot
Konungar. Esra 4:19.
Kastanie, f. [L. castanea.] Jacob toogh
gröna äspekeppar, hasl och castaneen, och
barkadhe hwita render ther vppå. 1 Mos.
30:37. Castaner (plur.). Phrygius Him.
lif. 50.
Kastare, m. En som kastar säd. Jagh
skal senda kastare til Babel, huilke honom
kasta skola, och vthsopa hans land. Jer. 51: 2.
Kastkäpp, m. = Kastboll, mellan
stridigt folk jag skall en kastkäpp vara. G. F.
Gyllenborg 3:319. (Jfr Rietz.)
Kastreka, f. Kastskofvel. (Rietz
Kasträka.) Sädesränsning sker gemenligen
genom kastning med skofvel eller kastreka.
Carleson 777.
Kastspets, m. Se Snarspjut.
Kastvante, m. Lekboll ehuruväl the
til-förenne på åtskillige tijder H. K. M. till
theres herre och konungh hafve begärett,...
så haffver thet doch hooss een partt inthet
varit alffvar, uthan the haffue brukett allene
H. K. M. till itt täcke, och under H. K. M.
söchtt deres fördeeli... [men) H. K. M. inthet
täncker längre på thett sättet vare theres
kastevante. Bidrag 1:141 (1607).
Kastyxe, f. När han (skolmästaren) kom
in (i skolan) wiliandes läsa, sprang vp
menige hopen medh stenar och kastyxar..
Svart Kr. 139.
Katig, adj. Djerf, dristig, tilltagsen.
Konung Erich XIV var... katiger med
fruntimmer. HSH 1:199. Enkedrottningen (Carl
9:s) var en katig och regeringslösten qvinna.
8:18. Pilatus ... vil af fången höra, Om han
så katig är och konungs titel tar. S. E.
Brenner Jesu pin. 61.
Katissa, f. Katse. ryssior och kattissor.
Landt. instr. 4 (1556).
Katissaved, m. Virke, hvaraf katsar
göras, ett lass katissawedh. Gust. 1 reg.
2:134.
Katsa, f. Till att betaga fienden sin
betäckning, brukades att öfverhöja
fästningsverken med en platform eller katsa, hvilken
upptimrades i fyrkant så högt som tornen
eller något annat värn i fästningen.
Adlersparre Afh. 399; Hist. saml. 2: 89. Se Grimm
Wört. Katze, V: 290.)
Katt, m. Ett slags mindre fartyg. [T.
katze, Mlat. catta.] Lind Ord.
Katt, se S k o 1 k a 11.
Kattbonde, m. Katt, katthane. Lind
Ord.
Katte, m. Penningpung af skinn. [T.
katze.] (man) kan giömma dig (penningen)
rätt väl i kiälrar, skrijn och kattar.
Gra-natenflycht 2.
Kattfräs, m. Katthane. Lind Ord.
Kaxevulen, p. adj. Stormodig, stolt. Ett
kaxe-vulit folck, som aldrigh vist’ hvadh trälar
El’ slafver var. Wexionius Sinn. A 3 a.
Keckla, intr. Kela, smeka, smickra. Jag.
stackars flicka tror hvad thenna skalcken
kecklar, Och märcker ei then krok, som
han i socker vecklar. Kolmodin Qy. sp.
1:119. Kekla med barnen. Lind Ord.
Ked, n. Kedling, m. Kid, killing. [IsL
kid, kidlingr.] Hedus, kedh, kedhling. Var.
rer. voc. P 6 b. beet tijn kedh widh heerda
hwsen. H. vis. 1:8. Parder liggia ibland
kedh. Es. 11:6. Gack bort til hiorden, och
hemta migh twå goda kedhlingar. 1 Mos.
27: 9.
Keda, Kedla, intr. Kidla. Tagh
bockarna ifrån, när getterna begynna keeda.
Colerus 1:32. Getterna kedla. Brahe
Oecon. 100.
Kedjelod, n. 1. Jernkula, antingen slät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
