Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Klankan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kl an kan
— 447 —
Klater
Månger klankar, och har både hus och
skri-nena fulla. A. Nicander Vitt. 62.
Klankan, f. Kält. bliffua frij för theres
(Lybeckarnes) daglighe klanckan (att få
betalning). Gust. 1 reg. 3:295.
Klappa, tr. och intr. 1. K. händerna,
såsom uttryck af hån och förakt. Man skal
klappa hender til hopa offuer honom, och
hwiszla offuer honom. Job. 27:23. Alle the
som ther fram om gå, the klappa medh
fienderna, hwiszla åt tigh, och rista hoffuudhet.
Jer. klag. 2:15. Ingen skal begråta tin skadha,
eller bekymra sigh om tina plågho, Vthan
alle ... skola klappa medh sina hender offuer
tigh. Nah. 3:19. — 2. K. ljud, äska ljud.
Stegh så vp M. Moens Sommar ... klappade
liudh, beddes loff aff höga och låga att han
mötte tala. Svart Kr. 130. — 3. K.
fängelse, förbinda sig att inställa sig i
fängelse. (Söderwall.) H: Kong. Maiest: icke
hade tilsagt eller klappet någet fängelse (om
Gustaf l:s fångenskap i Danmark).
Stjernman Riksd. bih. 105 (1547). medh hwad rätt
kan then wara en fånge, hwilken aldrig
fängelse klappat haffuer? Svart Kr. 8. Jfr
Uppklappa.
Klappa, f. Klaff. [T. klappe.] et hohl,
huilcket täppes medh een klappa, som tryckes
neder af een stinnfiäder. Stjernhjelm Arch.
B 3 b.
Klapphammare, m. Portklapp. Solon
Soloninus påbödh the Athenienser, at på
hvars och ens huusport skulle hängias en
klapphammar. Schroderus Hoflef. 2.
Klappholt, n. Trä, som af tunnbindare
användes till botten i fat m. m. [Mnt.
klap-holt, "eichene (auch buchene) Planken von
5—9 Zoll Stärke und mindestens 5 Fuss
Länge". Schiller-Lübben. T. klappholz,
"kleinere stücke gespaltnen eichenholzes wie
sie vom küfer zu faszdauben gebraucht
wer-den, im gegensatz der gröszeren pipenstäbe".
Grimm Wört. Jfr Linné Sk. resa 398.]
wt-föra tiil Teudzslandh och annerstedz klapholt.
Gust. 1 reg. 1 1:260. Adelen, som ekeskog
hafver, blifver effterlåtit att hugga ...
klapp-och pipenholt. Stjernman Riksd. 2:842
(1633). Klappholts, eller större pipstäfver,
upphugges af ek, deraf förfärdigas stora
fastager och liggare. Brummer 83.
Klappholt, n. Fluss? Ljumskböld? [Jfr
Grimm Wört. Kläpperholz; Molbech Gloss.
Klaphorn; Rietz Knapul, venerisk sjukdom.]
Hon (frossan) begynnes ... aff sulma, bölder
och aff klapholt. B. Olavi 89 a. när en
haffuer vmgenge hafft j okyskheet medh
quin-folck, och sedhan bekommet bölder widh
hemmeltinget, såsom äre kolb, slijer,
klapholt. Dens. 133 a.
Klapprig, adj. Full med klappersten.
grund och klaprigh iordh. Fin. handl. 3:275
(1555).
Klapur, m. Grofsand (Spegels Ordl.);
klappersten? Som knechtarna förtäkt i
löpe-grafver gånga, Så smyger vatnet och i
jordens mörka klapur. Spegel G. verk 105.
Stundom finner man ... leran ofvan på klapur,
klapur ofvan på stenar. Rudbeck Atl. 1:126.
Klappur af sand, skifver, kalk, flinta,
märgel-sten. Linné Sk. resa vm. thedt sölff (som
vid grufvan blifvit) effter the szmå Partzeler,
szom är klapur, grant wask och annadt
szå-dant. RR »)■> 1544. — Se under A1 f.
Klar, adj. 1. Glänsande, hans klädher
wordo klaar och ganska hwijt såsom sniö.
Marc. 9:3. — 2. Ren, gedigen, skålar aff
klart guld. 2 Mos. 25:29. kärillen ... woro
vthaff klaar koppar. 1 Kon. 7:45. Tiyo pund
klart silff. Tob. com. A 4 a. — 3. Klart
ljudande, klar baswn. Ps. 47:6. Loffuer
honom medh klara cymbaler. 150:5. — 4.
Ren, skuldfri. Hoo kan säya Jagh är reen
j mitt hierta, och klaar jfrå mina synder?
Ord. 20:9. alla skrymtares art är, at the
hålla sigh sielffua klara och rena. FÖrsp.
till Rom.
Klara, intr. Klarna. [t. klaren.] Genom
hans bläst clarar himmelen vp. L. Petri
Jobs bok 26:18.
Klarera, tr. Klara, rena: Regnvatn är
sundt effter thet aff många herliga källor
varder updragit, och sedan uti lufften genom
vädret lutrat och klarerat. Colerus 1:302.
Klaret, se C lare t.
Klarhet, f. Glans. Israels barn icke
kunde see på Mosi ansichte, för hans
an-sichtes klarheet skul. 2 Cor. 3: 7. iorden
wardt vplyst aff hans (engelns) klarheet.
Upp. 18:1.
Klaring, f. Förklaring. [T. klärung, Mnt.
kleringe.] een kort repeterning och klaring
på then första puncten. P. Erici 3: 103 a.
Klasug, adj. Utlefvad. En uthgammal
man går lutha (krokot) och är steengammal
(klasugh) [decrepitus, silicernium].
Comenius Tung. 234. Lind Ord.
Klater, Klatter, m. Uselhet, skräp,
strunt, lappri. [Isl. klatr.] Klatter, Flocci,
das unnütze Ding. Schroderus Lex. 49.
Se Lind Ord. Rietz, wed borgegård en n ...
enn hop klatter bygning ähr. Fin. handl.
9:301 (1558). Och weta thesse vthur måtton
wel, at the synda, när the vthaff leeriordenne
göra sådana klaters belete (afgudabilder).
L. Petri Sal. vish. 15:13. Han chrisnade
clockor, kyrckemurar &c. Sådant och föga
annadt hade och the andra Biscoparne för
hender, och mycket klater som icke behoff
är här förtälie. Svart Kr. 100. du uti dina
bref handlar så mycket klatter, som en part
icke är svar värdt. Raimundius 36. Fixere
höghe potentater Hålla the för barnaspel och
klater. Messenius Ret. F4a. i Svenske
skolen thetta, som alt annat, thet mig angår,
tyckia vara klatr värdt (I>ikia litils um vert).
Verelius Götr. 112.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
