Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Klippa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klippa
— 450 —
Klofve
komme ifrå Sverige. Stjernman Com. 1:
435 (1595).
Klippa, v., se Klappa.
Klippeklut, m. Öknamn på skräddare.
Alle bedl. speg. 13.
Klipping, m. Ett litet mynt, klippt i
fyrkant. Klypping, moneta quadrata.
Schroderus Lex. 26. Wij här effter icke äre til
sinnes at låte slå någre klippinger,... vthan
vele låte förmynte rundt mynt. Stjernman
Com. 1:240 (1574). (Konung Christiern...
thetta fattige rike i sin regimentz tijdh uppå
fördt hade eth schadeligit och forderffueligit
mynt, som vore the clippe penningar. 1:49
(1539).) — Se Hallenberg Mynt 49, 50.
Klippkrämare, m. Småkrämare. [T.
klippkrämer. Jfr Isl. klippari, månglare.]
Carolstad ... sätter sigh ned i Kemberg,
varder en bonde och klipkremmare, säl
bränne-vijn, peperkakor, speglar, nålremor. P. J.
Gothus Fabr. F2b.
Klippländ, adj. Stenig, en klippländt
och steril tract. Linné Vestg. resa 109.
Klirpa, intr. Klinka, spela. (Se Rietz.)
Syrsorna klirpade i huset på sin vanliga
sträng. Linné Öl. resa 84. när han
(gräshoppehanen) skal spela och klirpa för sin
kiäresta. Gott. resa 253.
Klirra, intr. Skramla. [T. klirren.]
Aldrig mer jag hör din rustning klirra.
Böttiger 3: 267.
Klistra, tr. Murmästaren ... hvijtlijmar
(klistrar) them (murarne) medh kalk.
Comenius Tung. 526.
Klita, f. Krita. Klijta, Creta.
Schroderus Lex. 4. Klijta, Rödklijta. Comenius
Tung. 104. rödh klijta. Sparman Consil.
B 3 b. Lind Ord. Rietz.
Klo, f. Tarmvred eller kloo. Colerus
1:187.
Kloas, dep. Klösa. [Isl. klöast.] Korp,
gladan, göök och falck... Alt thet som kloas
vil... The tiäna ej i köök, ej heller uti
buren. Spegel G. verk 204.
Klocka, Klycka, intr. Skrocka. (Se
Rietz.) Vår höna kan väl hålla boo, Hon
klockar och tilsätter sin kloo, Alt för sina
ungar små. J. Olssön. Har man klockat,
bör man ock gala. Rhodin 73. Hönan
kaklar och klycker. Comenius Tung. 160.
Klycka. Lind Ord.
Klockekneppel, m. Klockkläpp. [T.
kneppel, knebel.] Hafver han tagit utaff
kirkien ... en klockekneppel, utaf klocke
kneppelen haffuer han giordt en järnstång.
Lön bom Uppl. 1:38.
Klockekåpa, f. Ett slags kappa.
[Mol-bech Gloss. "en rundskaaren Kaabe,
for-modentlig Qvindekaabe, af klokkedannet
Form". Isl. klokka, E. cloak. Rietz Kklokka,
kolt; fruntimmers- eller barnklädning utan
ärmar".] en leysk klocke kåpa — en engilst
klocke kåpa. Skråord. 312 (1546).
Klocklögn, f. "Eine grosse,
schreck-liche, grobe Lügen." Lind Ord.
Klockonsdag, m. Onsdagen näst fore
påsk. (Se Schlyter Ord.) Odhensdaghen
(i dömbelveckan) then man hoos oss haffuer
pläghat kalla Klocko odhensdagh. L. Petri
Chr. pina C 4 a. klocka odensdag i dymble
vikw. HSH 17:103 (1523).
Klockspis, m. Klockgods, klockmetalL
[T. glockenspeise.] instrument aff järn eller
klockespijs. Schroderus Albert. 2:121.
Klockstund, f. Timme. [T. [-glocken-stunde.]-] {+glocken-
stunde.]+} så satt iag hela långa klåkstunden.
Keder 366.
Klocktimme, m. = Klockstund. En
klockotime är lagha tijdh til predican. L.
Petri Kyrkord. 8 a. blef så afskedat, att
predikan skulle skè i en klåcketima.
Lönbom Hist. märk. 1:186 (1593). thet örligit
står wäll i 5 klåcka timmar. Doct. Simon 3.
gierna ville iag om hiertat något rima Och
våga ther uppå en rundan klocketima.
Spegel G. verk 253.
Klockverk, n. Gråverk, ekorrskinn.
Tim-ber graskin klocka werk. Gust. 1 reg. 1:152.
the berkala wdåffh Lula och pitha schula
årligha giffua xvj thimber clockewerch och
iiij mårdskin. 5:71. Klockwerk är samma
slags arbete som gråverk. Berch (SamL
4:410). Ett foder af klockverksbukar höll
omkr. 5 timmer. Murberg (Vitt. A. H. 5:
147).
Klofhatt, m. Biskopsmössa. Mitra eller
kloffhatt. L. Petri Kyrkost. 84 b. Biskoparne
... buro klofhatt och krycka. S. Elofsson
199. (biscopen skal dragha en kloffuen hart.
O. Petri 1 Post. 65 a.)
Klofna, intr. och tr. 1. Klyfvas, remna.
[Isl. klofna] olioberghet skal kloffna mitt
j tw stycker. Sach. 14:4. hiwlet på
brunnen kloffnar sönder. L. Petri Sal. pred.
12:6. — 2. Klyfva. han kloffnade sitt
huff-uud i tu. Kemner 73.
Klofve, m. 1. Någonting klufvet, spricka.
Gåsepennan ... vij tilskära medh
penneknijf-ven; sedan indoppe vij... klofvan (crenam)
uthi bläckhornet. Comenius Orb. piet. 187.
— 2. Klyfva, vågklofve. Trutina, cloffue.
Var. rer. voc. 0 4 b- Libramentum, tunga
som går j cloffuan på wictenne. Ders. —
B. Klafve. nu haffwe the wore skiip szaa
gott som vdj en kloffue. Gust. 1 reg. 10:
811. Men få wij them först vnder wår kloffue,
Hoffuudlöse skole the tå legge sigh soffue.
En liten Crön. G 2 b. (Jfr 5.) — 4. Kapson.
medh klofvan (capsonen) håller han (ryttaren)
honom (hästen). Comenius Tung. 451. —
5. Giller, snara, dona. the mågha fånga
them, lijka som foghlafängiare göra medh
kloffuar. Jer. 5:26. Balak blifvit strypt i
klofvan, then han klöf. Kolmodin Qy. sp.
1:217. the uti sin klåfva The menlösa
be-snäria. Vultejus 181. Sönderslit den klåfvav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
