Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Klensynt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klensynt
— 449 —
Klinkeband
klenod som du ser. S. E. Brenner Dikt.
1:260. et oskatbart klenod. As. Ban. 2:237.
Klensynt, p. adj. Svagsynt. ett siukt och
klensynt öga. Svedberg Ungd. reg. 148.
Klentro, f. Klentrogenhet. kleentroo,
diffidentia. Comenius Tung. index. O
klen-tro! o vahntro! Svedberg Casa 204.
Klentron säger ibland: förslår väl detta til alla?
A. Nicander Vitt. 10.
Klenät, n. Scriblita, struff eller clenet,
som bakas och stekies. Var. rer. voc. H 8 b.
Artolaganum, clenäte. Ders. 12 a. Klenat,
Scriblita, Eisenkuchen. Schroderus Lex.
45. Klenat. Comenius Tung. 408.
Klenögd, p. adj. Svagsynt; surögd.
Kleenögd, lucinus. Schroderus Lex. 97.
Lea war kleenögd. (Vulg. lippis erat oculis.
Öfv. 1878: Leas ögon voro matta.) 1 Mos.
29:17. Klenögd, blöd vom Gesicht, triefäugig.
Lind Ord.
Klerk, m. Prest, godh Clerick och
kyrkio-prest. O. Petri 2 Post. förord l b. en
ofor-stondigh Cleric. Ders. 2 b. somblige clerker
äre så eenfaldige j theres forstond at the icke
weta huru the skola begynna theres
predican. Ders. 4 a. lecte ock elärkar.
Tiäll-man Vitt. 149.
Klerkeri, n. Presterskap. hwadh
leek-men äre clerekrijt plichtoghe. O. Petri
1 Förman, (titeln), clerkrit. Ders. Alb.
Klerckeri. Lind Ord.
Klessa, intr. Klema. Föräldrarnas kiärlek
dock måttlig bör vara, För mycket at klessa
thet böra the spara. Törnevall B 2 a. Tu
klessa för mycket med barnen tin unga, The
blifva tig sedan nog dryga och tunga. Dens.
B 5 a.
Klicka, tr. Fläcka, befläcka. [Isl. klikka,
sätta fläck, klick på. B. Hald.] Han
klickade hans heder och ähro. Lind Ord.
Klickare, m. Befläckare, belackare,
ob-trectatores och klickare hafva vijst sigh
såsom spyflugor fram på en ährligh mans bord,
när han någor färsk rätt hafver, den at
skämma. Palmberg föret.
Klifs, n. 1. Klemande, smek. the
{föräldrarne) hafva genom sielfsvold eller
för-mykit klifs och klemeri ... förderfvat Gudz
barn. Svedberg Catech. 59. O huru mången
son har modrens klifs förkicklat!
Kolmodin Qv. sp. 1: 648. — 2. Flärd, fåfänga, tit
som ögonens samt köttsens lusta drager, Ther
efter sträfva the, och sådant står them an,
Som theras stolthet, flärd och klifs förnöja
kan. # Spegel Åt. par. 22.
Klifsa, intr. Klema. Klifsa med en.
Lind Ord.
Klifsa, tr. Bestryka (med yälluktande
saker). Om hufvudet är snygt, samt håret
kämt och hyfsat, Dock it är vara snygg, it
annat smoord och klifsat. Spegel G. verk2ßi.
Klifsig, adj. Klemig. Et klifsigt
fostrings-sätt. Kolmodin Qv. sp. 2:342. kommer du
nu omsider utur jungfrukammaren, du
klif-sige älskare? Malmborg 721.
Klifta, se Klyfta.
Klimp, m. Bildh Släng, slag. Så skall
tu feeta klimpar upäta. S. Brasck Ap. gern.
L 4 b. mongen from tiänare får, dock
oför-skyldt, til löhn smaka ... kinpustar, munslag,
håredragh och tiocka klimpar. Schroderus
Cogn. 71. the gofvo hvar andre klimpar medh
händerne eller medh pryglar. Albert. 1:169.
Klimpa, tr. Basa, prygla. Klimpa up
en. Lind Ord.
Klimpas, dep. Klimpa sig. snön
klim-padhes så vnder fötterna på hestarna, at bådhe
hest och karl lågho strax widh markena. O.
Petri Kr. 322.
Klinga, intr. Spela; sjunga. Heman,
Assaph och Ethan woro sångare medh
koppar cymbaler at klinga högdt. 1 Krön. 15:19.
lät han in för Herrans Tabernakel ... Heman
och Jedithun medh trummeter och cymbaler
til at klinga. 17 (16:42). Speler Herranom
medh trummor, och klinger honom medh
cymbaler. Judith 16:2. Fru Nachtigal man
hörer klinga. Stjernhjelm Parn. tr. 1:10.
Klingan, f. Klang, sin helga ordh gudh
nw så rikeligha vtgå lather ath theres
liudh och clingan höres offuer hela werldena.
O. Petri Svar till P. Eliæ ala.
Klingdikt, m. Sonett. Kling-Dicht på
Authoris sinnbeläte, en silkesmatk.
Stjernhjelm. Ordet användes äfven af
Lind-schöld Gen. Dl b. sonnetoch klingdicht.
Wexionius Vitt. 404. Etthundrade
kling-dichter,... skrefne af Erico Wennæsio.
Klingra, f. Kringla, en spöre klingra
(sporrkringla). A. Simonis Yllb.
Klink, m. Rapp, slag. Jagh gifver tigh
än een klinck på nacken. S. Brasck Ap.
gern. Kla.
Klinkeband, n. Eg. band eller rem att
lyfta klinkan med [således medlet att öppna
porten och komma in: "nyckel", lås";
jfr D. man drog klinkebaandet ind, saa
laagen ikke kunde lukkes op (Kalkar).]
vndsetie (Carlsborg)... medt krwth och
andre värior ... så klinckebåndet på slåttet
förwaradt bliffuer. Gust. 1 reg. 5:85. att han
grannelige achter på klinckebåndett ther på
Calmarne, så att honum skeer jngen
for-raskning. 9: 85. at han (ståthållaren på
Kalmar slott) giffuer sig nidh tiil hopen (emot
Lybeckarne) med then mesta magt han kan
affsted komma, dogh klingebondit är vell
föruarat. 9:281. seden Gotland och Visby
komme ifrå Sverige, så är... Stockholm som
then lägligste plats her i Sverige, hvilcken
nermeere är in om Klinke bandet (står orätt
Rinkebandet) liggiendes än Visby var,
uttför-sedt och upbygdt, icke allene till att afvärje
thet infall... af the Ester, Careler och
Finner ... uthan och opå thet att all handell
och vandell icke aldeles och platt måtte
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
